Handbok för montering av utanpåliggande solpaneler på yttertak [1 ed.]
 9789171629029

  • 0 0 0
  • Like this paper and download? You can publish your own PDF file online for free in a few minutes! Sign Up
File loading please wait...
Citation preview

Handbok för montering av utanpåliggande solpaneler på yttertak

Följande organisationer har bidragit: Benders, BMI Group, Nordic Waterproofing, Protan,Foamglas, Kingspan Insulation, Rockwool AB, Paroc, Saint Gobain, Skanska, Lambertsson Sverige AB, Mapab Solar, Kraftpojkarna, Sadex, Save by Solar, Senergia, SVEA renewable solar, Svenska Solenergiföreningen, Trä och möbelföretagen, Plåt och Ventilationsföretagen, Constructech, CW Lundberg, Weland Stål, EJOT, Infästningar direkt, SFS Intec, Milles Teknikplast, Försäkringsbolag: Tätskiktsgarantier.

© Copyright Svenska institutet för standarder 2021

Handbok för montering av utanpåliggande solpaneler på yttertak SIS HB 537 ISBN: 978-91-7162-902-9 Layout: Ingela Hallonquist Omslag: Harri Rosén Tryckeri: Strömbergs Distribution AB, 2021 Utgiven av Svenska institutet för standarder, SIS 104 31 Stockholm 08-555 523 10, [email protected], www.sis.se

Innehåll 1 Inledning...............................................................................................5 1. 1 Bakgrund................................................................................................5 1. 2 Avgränsningar.........................................................................................5 1. 3 Ansvar................................................................................................... 6 2

Definitioner och hänvisningar...............................................................7 2. 1 Definitioner.............................................................................................7 2. 2 Hänvisningar...........................................................................................7

3 Planering............................................................................................ 11 3. 1 Anläggningens livslängd.........................................................................11 3. 2 Tillgänglighet........................................................................................ 12 3. 3 Ansvar under byggprocessen................................................................ 12 3. 4 Att tänka på:......................................................................................... 13 4 Elsäkerhet........................................................................................... 14 4. 1 Kabelförläggning.................................................................................. 14 4. 2 Drift och underhåll................................................................................ 15 4. 3 Att tänka på:......................................................................................... 15 5 Brandsäkerhet....................................................................................16 5. 1 Placering av anläggningen.................................................................... 16 5. 2 Säkerhetsåtgärder................................................................................. 16 5. 3 Takuppbyggnadens egenskaper............................................................ 17 5. 4 Att tänka på:......................................................................................... 18 6

Säker arbetsmiljö vid arbete på tak....................................................19 6. 1 Grundläggande krav på taksäkerhet...................................................... 19 6. 2 Säker vistelse på tak.............................................................................. 19 6. 3 Snörasskydd och solpaneler................................................................. 20 6. 4 Tillträdesleder........................................................................................ 21 6. 5 Takskottning......................................................................................... 21 6. 6 Att tänka på:......................................................................................... 22

7

Taktyper och underlag för solpanelsinstallationer.............................. 23 7. 1 Branta tak, (mycket branta tak och extremt branta tak)......................... 23 7. 2 Horisontella, flacka samt låglutande tak................................................28 7. 3 Olika typer av isoleringsmaterial som underlag..................................... 30 7. 4 Att tänka på..........................................................................................38

8

Beskrivning av olika montagesystem för solpaneler på tak................39 8. 1 Montagessystem för branta tak.............................................................39 8. 2 Montagesystem för låglutande tak........................................................ 41 8. 3 Integrerade solpaneler..........................................................................43 8. 4 Att tänka på......................................................................................... 44

9 Lastpåverkan......................................................................................45 9. 1 Introduktion..........................................................................................45 9. 2 Dimensioneringsverktyg........................................................................45 9. 3 Vindlast.................................................................................................45 9. 4 Snölast..................................................................................................55 9. 5 Exempel lastpåverkan snö- och vindlast vid parallellmonterade solpaneler på yttertak.......................................................................... 59 9. 6 Termisk påverkan................................................................................. 60 9. 7 Punktlaster............................................................................................ 61 9. 8 Att tänka på:.........................................................................................62 10 Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag................................................................................63 10. 1 Introduktion..........................................................................................63 10. 2 Branta tak............................................................................................ 66 10. 3 Låglutande tak......................................................................................74 10. 4 Att tänka på:........................................................................................ 80 11 Ansvar.................................................................................................81 11. 1 Introduktion.......................................................................................... 81 11. 2 Allmänna utgångspunkter..................................................................... 81 11. 3 Ansvarsöversikt.....................................................................................82 11. 4 Garantier.............................................................................................. 87 11. 5 Särskilda krav från försäkringsbolag..................................................... 88 11. 6 Tillverkarens anvisningar...................................................................... 88 11. 7 Ansvar för anläggningsägare................................................................ 88 11. 8 Att tänka på:........................................................................................ 89 12 Dokumentation.................................................................................. 90 12. 1 Introduktion......................................................................................... 90 12. 2 Projekteringsdokument........................................................................ 90 12. 3 Installation............................................................................................ 91 12. 4 Slutkontroll .......................................................................................... 91 12. 5 Leveransdokumentation, certifikat och garantier...................................92 12. 6 Att tänka på:.........................................................................................93 13 Service och underhåll......................................................................... 94 13. 1 Introduktion ........................................................................................ 94 13. 2 Serviceintervall..................................................................................... 94 13. 3 Att tänka på:........................................................................................ 95

1 Inledning 1. 1

Bakgrund

D

etta dokument har tagits fram inom SIS/TK 193/AG 03, en arbetsgrupp inom standardiserings­utveckling för takprodukter, taksäkerhet och tätskikt för byggnadsverk. Handboken är avsedd för projektering och installation av solpanelsanläggningar på yttertak. Huvudfokus i detta dokument är infästningarna av solpanelerna. Handboken ska vara enkel och lättförståelig vilket kommer att leda till ett enhetligt sätt att bestämma lastförutsättningar och infästning till olika typer av takkonstruktioner. Råden och anvisningarna innebär att nivån på installationerna blir hög och jämn vilket gynnar branschen på kort och lång sikt. Handboken inleds med viktiga områden att beakta i projekteringen och planeringen av anläggningen, som elsäkerhet, brandsäkerhet och taksäkerhet. Kapitel 7, 8 och 9 beskriver den underliggande takkonstruktionen med olika taktyper, isolering, montagesystem och olika typer av laster mer ingående och kan även ses som en fördjupande uppslagsdel. Hjärtat i handboken, kapitel 10, beskriver montagemetoder för olika taktyper. Kapitel 11–13 behandlar vikten av att klargöra ansvaret och tillhandahålla rätt dokumentation, service och underhåll av anläggningen. För kaptitel 11 kring ansvar och garantier har arbetsgruppen fått hjälp av advokat Viktoria Edelman, AG Advokat.

1. 2

Avgränsningar

Handboken behandlar endast utanpåliggande system. I denna utgåva av handboken använder vi begreppet solpaneler för utanpåliggande solcellsmoduler. Avsnitt för infästningar är i stora delar tillämpbart på solfångare. Produktprovningar kommer inte att hanteras i denna handbok. Ämnen som brand och el berörs endast i begränsad utsträckning. Hänvisningar för mer information görs i respektive kapitel.

Inledning | 5

1. 3

Ansvar

Detta dokument är vägledande och rekommenderande. Den tolkning och de riktlinjer som fastställts i denna handbok har tagits fram med hjälp av arbetsgruppens samlade erfarenhet. Genom att agera enligt dessa riktlinjer anser arbetsgruppen att god säkerhet och funktionella lösningar uppnås. Riktlinjerna är dock generella och vid tillämpning av dessa måste hänsyn alltid tas till de särskilda omständigheter och förutsättningar som finns för varje enskilt objekt. Ansvaret för hur standarder och handboken tolkas och tillämpas för det enskilda objektet åvilar i slutändan tillämpande part.

6 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

2 Definitioner och hänvisningar 2. 1

Definitioner

Utanpåliggande system innebär att anläggningen sitter utanpå bygg-

nadens tätskikt.

Byggnadsintegrerade system utgör en väsentlig del av byggnadens

tätskikt och har då likställda krav på täthet och brand som en traditionell taktäckning. Solpaneler är ett samlingsnamn för olika typer av moduler och paneler som kan producera både el och varmvatten. Solcellsmoduler används för att producera el. Dessa kan vara baserade på kisel- och tunnfilmsteknik. Solfångare används för att producera varmvatten.

2. 2

Hänvisningar

Infästningar

SS-EN 516, Takprodukter – Taktillträdesanordningar – Gångbryggor, stegplattor och enkelsteg SIS-CEN/TR 16999, Solpanelssystem för tak– Krav för fastsättning av solpaneler i konstruktioner NEN-7250, Solar energy systems – Integration in roofs and facades – Building aspects Arbetsmiljö

Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen Arbetsgivaransvaret 3 kap 2 – 2a §§ Arbetsmiljölagen Projektöransvaret 3 kap 7 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter • AFS 1999:3 ”Byggnads- och anläggningsarbete”. ­(Uppdaterad 2014) • AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. • AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning. • AFS 2013:4 Ställningar. • ADI 698 Skydda dig mot fallrisker. • ADI 617 Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen • ADI 511 Stegar – råd för användning. • ADI 512 Byggnadsställningar.

Definitioner och hänvisningar | 7

Brandsäkerhet

Boverkets Byggregler BBR kapitel 5 Boverkets Byggregler BBR 5:62 Boverkets Byggregler BBR 5:732 Boverkets författningssamling 2011:26 Brandskyddsföreningens tillägg ”Elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet 2019:1” Brandforsk ”Innovativa elsystem i byggnader – konsekvenser för brandsäkerhet” Elsäkerhet

SS-EN 62446-1, Solcellsanläggningar – Fordringar på provning, ­dokumentation och underhåll – Del 1: Nätanslutna anläggningar – ­Dokumentation, provning för idrifttagning och besiktning 27 §§ och 48 §§ Elsäkerhetslagen SS 4364000, Elinstallationsreglerna. Elinstallationer för lågspänning – Utförande av elinstallationer för lågspänning ELSÄK-FS2008:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda SEK Handbok 457 Solceller – Råd och regler för elinstallationen SEK Handbok 452 – Åskskyddshandboken CFPA-E Guideline No 37:2018F Photovoltaic systems: Recommendations on loss prevention Taksäkerhet

Branschstandard – Taksäkerhet (www.taksakerhet.se) Huvudrapporten Taksäkerhet på tak med solpaneler – Särtryck ut branschstandard 2019 Vägledning: Rätt användning av personlig fallskyddsutrustning, SIS SS-EN 12951, Takskyddsprodukter – Fast monterade takstegar SS-EN 516, Takprodukter – Taktillträdesanordningar – Gång­bryggor, stegplattor och enkelsteg SS 831331, Takskydd – Nockräcken och takfotsräcken – Funktionskrav SS 831340, Taksäkerhet – vertikalt fast monterade stegar – Funktionskrav SS 831342, Taksäkerhet – Glidskydd för lösa stegar – Funktionskrav SS 831335, Taksäkerhet – Snörasskydd - Funktionskrav 8 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

Taktyper och underlag

AMA Hus HSD.1331 Kapitel JSE.15. JSE.151 – Vattentäta enlagstäckningar av tätskiktsmatta för yttertak JSE.152 – Vattentäta tvålagstäckningar av tätskiktsmatta för yttertak JSE.141 – Vattentäta enlagstäckningar av tätskiktsmatta i ytterbjälklag JSE.142 – Vattentäta tvålagstäckningar av tätskiktsmatta i ytterbjälklag JSE.441 – Vattentäta skikt av gummiduk i ytterbjälklag JSE.442 – Vattentäta skikt av plastduk i ytterbjälklag JSE.45 – Vattentäta skikt av duk på yttertak AMA Hus under kapitel JSE. JSE.141 – Vattentäta enlagstäckningar av tätskiktsmatta i ytterbjälklag JSE.142 – Vattentäta tvålagstäckningar av tätskiktsmatta i ytterbjälklag SS-EN 826, Värmeisoleringsprodukter för byggnader – Bestämning av egenskaper vid kortvarig tryckbelastning SS-EN 13162+A1, Värmeisoleringsprodukter för byggnader – Fabrikstillverkade mineral-ullsprodukter (MW) – Egenskapsredovisning SS-EN 13163+A2, Värmeisoleringsprodukter för byggnader – Fabrikstillverkade produkter av expanderad styrencellplast (EPS) – Egenskapsredovisning SSE-EN 13164+A1, Värmeisoleringsprodukter för byggnader –Fabrikstillverkade produkter av extruderad styrencellplast (XPS) – Egenskapsredovisning SS-EN 13165+A2, Värmeisoleringsprodukter för byggnader – Fabrikstillverkade produkter av styv uretancellplast (PUR) – Egenskapsredovisning SS-EN 13166 +A2, Värmeisoleringsprodukter för byggnader – Fabrikstillverkade produkter av fenolcellplast (PF) – Egenskapsredovisning SS-EN 13167 + A1, Värmeisoleringsprodukter för byggnader – Fabrikstillverkade cellglasprodukter (CG) – Egenskapsredovisning

Definitioner och hänvisningar | 9

Takavvattning

SS-EN 12056-3, Avlopp – Självfallssystem inomhus – Del 3: Takavlopp, planering och beräkningar SS-EN 1253-1, Avlopp – Brunnar för byggnader – Del 1: Golvbrunnar med vattenlås med minst 50 mm vattenlåsdjup SS-824031, Dagvattensystem – Takavvattning – Dimensioneringsunderlag Laster och bärförmåga

SS EN 1990, Eurokod – Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk SS EN 1991-1-3, Eurokod 1 – Laster på bärverk – Del 1–3: Allmänna laster – Snölast SS EN-1991-1-4, Eurokod 1 – Laster på bärverk – Del 1–4: Allmänna laster – Vindlast EKS 11 Boverkets konstruktionsregler Ansvar

Standardavtal Byggandets Kontraktskommitté (BKK) AB 04 - Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, ABT 06 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader Allmänna bestämmelser för underentreprenader, AB-U 07 Allmänna bestämmelser för underentreprenader på totalentreprenad, ABT-U 07 Konsumenttjänstlagen (1985:716)

10 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

3 Planering

P

laneringen är många gånger helt avgörande för en lyckad och väl fungerande installation. Det är viktigt att redan i projekteringsstadiet utforma arbetsplatsen, säkerhetsutrustning och anläggningen så allt arbete kan utföras enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete. Följande områden måste analyseras innan projekteringen övergår i nästa fas: • säker arbetsplats under installation • säker vistelse på taket vid drift och underhåll • elsäkerhet • brandsäkerhet • dimensionering och utformning av anläggningen • anläggningens livslängd • skydd av egendom och person i närheten av byggnaden. En riskanalys ska alltid upprättas och dokumenteras för att analysera alla riskmoment i syfte att förebygga olycka och skada.

3. 1

Anläggningens livslängd

Innan en installation påbörjas måste byggnadens skick och framför allt takets och takkonstruktionens skick bedömas utifrån den förväntade livslängden på anläggningen. Finns behov av åtgärder eller renovering inom en snar framtid är det lämpligt att göra detta innan installationen påbörjas. Anser man inte att behovet är så stort bör man istället räkna med att renoveringar kan behövas under anläggningens livstid. Val av infästningar, kabeldragning och genomföringar har stor betydelse för den totala livslängden på anläggningen. För att identifiera behov av renovering för ökad livslängd och funktion krävs tillsyn för att upptäcka eventuella felaktigheter och skador i tid. Tillsyn och underhåll av anläggning och tak bör därför ske årligen, gärna på våren för att upptäcka eventuella överbelastningar från snö.

Planering | 11

3. 2

Tillgänglighet

En solpanelsanläggning ska planeras så att säkert tillträde till anläggningen kan ske efter installationen liksom till andra takinstallationer och -funktioner så att tillsyn och underhåll av dessa kan utföras säkert. Planeringen ska göras utifrån riskanalyser som tar hänsyn till möjliga underhållsarbeten som kan komma att utföras på taket. Säkerhetsanordningar och tillträdeslederna ska vara utformade och dimensionerade så att riskerna för den som ska arbeta på taket minimeras. Det kan röra sig om arbeten som till exempel tillsyn och underhåll av solpanelsanläggningen, underhåll av vattengångar och takbrunnar, rensning av självdragskanaler, sotning och annat. I kapitel 6 i den här handboken finns mer information. Taksäkerhetskommitténs information på www.taksakerhet.se bör studeras noggrant. Man ska också vara medveten om följande ansvar respektive lagstiftning: • Arbetsgivaransvaret, (Arbetsmiljölagen 3 kap 2–2a §§) • Projektöransvaret (Arbetsmiljölagen 3 kap 7 §)

3. 3

Ansvar under byggprocessen

I samband med arbeten är det byggherren som har ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs. Ytterst är beställaren byggherre men kan i vissa delar överlåta ansvaret till en entreprenör, till exempel arbetsmiljöansvaret. Privatpersoner anses vara extra skyddsvärda varför det finns särskilda regler för denna kundkategori. Byggherren har även ansvaret för att installationerna och övriga takutrustning kan underhållas på ett säkert sätt. 3. 3. 1

Privatpersoner som beställare

Entreprenören har skyldighet att informera om ansvarsfördelningen mellan villaägaren och entreprenören. Vid konsumentuppdrag (privatpersoner) övertas byggherrens arbetsmiljöansvar av den entreprenör som utför arbetet om inte annat finns avtalat. Det krävs inget skriftligt avtal utan överlåtelsen av arbetsmiljöansvaret sker per automatik. Om entreprenaden är delad har byggherren (privatpersonen) däremot alltid kvar sitt arbetsmiljöansvar. Efter entreprenaden är det fastighetsägaren som ansvarar för att det finns taksäkerhetsanordningar installerade på fastigheten och att 12 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

dessa uppfyller Boverkets krav. Utöver detta kan det även behövas anordningar i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att yrkesarbetare ska kunna bevista tak vid tillsyn och underhåll. Det är lämpligt att taksäkerhetsanordningar planeras och installeras i samband med entreprenaden och att det tydligt framgår vem som bär ansvaret för att detta utförs. 3. 3. 2

Företag som beställare

Byggherren utser ofta en huvudentreprenör som i sin tur har en organisation där till exempel arbetsmiljöfrågor vid projektering och utförande handhas av byggarbetsmiljösamordnare BAS-P och BAS‑U. Företag och bostadsrättsföreningar som inte vill ha kvar ansvaret som byggherre ska skriftligt avtala detta med en entreprenör. Efter entreprenaden är fastighetsägaren ansvarig för att taksäkerhetsanordningar som uppfyller Boverkets krav finns installerade på fastigheten. Utöver detta kan det även behövas anordningar i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att yrkesarbetare ska kunna bevista tak vid tillsyn och underhåll. Det är lämpligt att taksäkerhetsanordningar planeras och installeras i samband med entreprenaden och att det tydligt framgår vem som bär ansvaret för att detta utförs.

3. 4

Att tänka på:

• Alla har rätt att jobba säkert! • Att inte följa AFS 1999:3 kan leda till sanktionsavgift. Följ krav och rekommendationer i: • Branschstandard – Taksäkerhet (www.taksakerhet.se) Huvudrapporten • AFS 1999:3 ”Byggnads- och anläggningsarbete”. (Uppdaterad 2014) • AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM • AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning • AFS 2013:4 Ställningar • ADI 698 Skydda dig mot fallrisker • ADI 617 Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen • ADI 511 Stegar – råd för användning • ADI 512 Byggnadsställningar

Planering | 13

4 Elsäkerhet

E

linstallationsarbete måste utföras enligt Elinstallationsreglerna SS 4364000 som finns sammanfattade i SEK Handbok 457 Solceller – Råd och regler för elinstallationen. För information om åskskydd se SEK Handbok 452 – Åskskyddshandboken. För elinstallation i lantbruk se även Brandskyddsföreningens til�lägg ”Elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet 2019:1”. Installation av solcellsanläggningar är ett elinstallationsarbete, även att montera panelerna, koppla ihop kontakter mellan paneler och förlägga kabel till eller mellan paneler. Detta får därför endast utföras av någon som ingår i ett av auktoriserat elinstallationsföretags egenkontrollprogram eller av en elinstallatör som är auktoriserad för arbetet. Elinstallationsföretag som utför arbete på annans anläggning måste vara registrerade hos Elsäkerhetsverket för verksamheten ”Elproduktionsanläggningar”. Om företaget endast utför elinstallationsarbete på egen anläggning behöver de inte vara registrerade hos Elsäkerhetsverket, dock krävs egenkontrollprogram. Egenkontroll ska utföras av installatören och dokumenterats enligt SS-EN 62446-1. Mer om auktorisation finns att läsa på Elsäkerhetsverkets hemsida och beställare av solcellsanläggningar uppmanas använda Elsäkerhetsverkets e-tjänst, ”Kolla elföretaget”.

4. 1

Kabelförläggning

Ledningssystem som bedöms utsättas för någon yttre påverkan som det inte är avsett för ska förses med ett eller flera lämpliga tilläggsskydd så att risk för skada på ledningssystemet är förebyggd, till exempel påverkan av väder och vind samt gnagarangrepp. Kablar och kopplingsdon ska väljas och monteras så att risken för jordfel och kortslutningar minimeras. Byggnadens täthet ska beaktas. Detta kan sammanfattas till följande punktlista. • Inga kablar ska ligga löst mot yttertaket och inga kontakter ska komma i kontakt med eventuellt kvarstående vatten. • Kabelförläggning ska inte ske över vassa kanter och särskilt beaktas vid genomföringar. • Kablar bör dragavlastas. • Böjradier på kablage ska ej avvika från tillverkarens anvisningar. 14 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

• Installationsmaterial och komponenter ska vara väder- och uv-beständigt. • Strängkablar ska förläggas så nära varandra som möjligt för att minimera problematik med EMC.

4. 2

Drift och underhåll

Efter installation ska entreprenören lämna över dokumentation gällande funktion och skötsel till anläggningsinnehavaren. Detta bör även läggas till handlingarna för att garantera att kontroll av prestanda, funktion och säkerhet har utförts (egenkontroll). Tänk på att komponenter som kräver tillsyn måste placeras och installeras lättåtkomligt så underhåll kan utföras löpande även efter installationen. Dokumentationen gällande funktion och skötsel är en bra grund för planering av drift och underhåll. Arbete och underhåll ska kunna utföras säkert över hela anläggningen. Anläggningsinnehavaren ansvarar för att periodiskt underhåll blir utfört enligt ELSÄK-FS2008:3. Underhållet syftar till att säkerställa att anläggningen har betryggande säkerhet mot person- och sakskada. De delar av det periodiska underhållet som ej kräver speciell auktorisation kan utföras av person utan specifik elkunskap. Se kapitel 13 för rekommenderade kontrollpunkter. Ytterligare information om underhåll finns att läsa på Elsäkerhetsverkets hemsida.

4. 3

Att tänka på: • Det är förbjudet att utföra elinstallationsarbete om man inte är auktoriserad elinstallatör. Person som utför elinstallationsarbeten måste ingå i ett auktoriserat elinstallationsföretags egenkontrollprogram, se §§ 27 och 48 §§ Elsäkerhetslagen. • Följ Elinstallationsreglerna SS 4364000. • Läs SEK Handbok 457 Solceller – Råd och regler för elinstallationen. • Läs SEK Handbok 452 – Åskskyddshandboken.

Elsäkerhet | 15

5 Brandsäkerhet

B

randsäkerhet i samband med solpanelsanläggningar handlar framförallt om att förhindra att brand uppstår, att begränsa brandspridning och att skapa förutsättningar för räddningstjänsten att arbeta effektivt och säkert vid en insats. Detta görs genom att: • göra korrekta val av komponenter • utföra kortslutningssäker förläggning • ta hänsyn till takets uppbyggnad • anpassa utformningen av anläggningen utifrån en riskanalys • samråda med den lokala räddningstjänsten eller brandkonsult. Solpanelsanläggningen måste utformas så avståndet mellan olika byggnader, byggnadsdelar och brännbara produkter beaktas då det har stor påverkan på brandspridning och tillgänglighet. Det finns generella brandregler för byggnaden i Boverkets Byggregler, kapitel 5, vilka även gäller för solpanelsanläggningen.

5. 1

Placering av anläggningen

Det är fördelaktigt om solpanelsanläggningen inte täcker hela taket eftersom räddningstjänsten kan behöva få tillgång till taket för håltagning vid en brand för att ventilera ut brandgaser. Detta måste beaktas för varje brandcell som kan påverkas av solcellsinstallationen. En möjlig vägledning till hur stort detta område bör vara kan fås av Boverkets Byggregler BBR 5:732.

5. 2

Säkerhetsåtgärder

Vid en räddningsinsats finns risk för strömgenomförning från ledningar, solcellspaneler och byggnadsdelar när solcellerna är ljusbelysta. Nedfallande moduler kan vara en säkerhetsrisk vid en insats. Grundläggande är att veta om att det finns en solcellsanläggning, var den finns och vilken typ av anläggning det rör sig om. Översiktlig information i angreppsvägen med eventuell tillträdesplan är viktig, likaså att det på taket genom kontinuerlig varningsskyltning går att följa var de spänningssatta delarna i systemet finns. Märk tydligt upp för räddningstjänsten var frånskiljning kan göras. Finns brandlarm installerat i byggnaden ska tydlig information om solcellsanläggningen visas för räddningstjänsten vid larmtablån. 16 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

Vid utformning av solcellssystemet ska en riskbedömning göras med likströmskablarna i fokus; om dessa skadas finns risk för farligt hög spänning direkt vid ledningarna eller indirekt via spänningsförande takdetaljer. Man vill ofta minimera likström invändigt vilket görs genom att växelriktarna om möjligt placeras så nära taket, respektive modulfältet som möjligt. System med optimerare till varje eller grupp av solpaneler håller strängspänningen under 50 V då växelströmmen bryts. Växelströmmen kan brytas centralt eller genom nödstopp i angreppsväg kopplat till en kommunikationsenhet vid växelriktaren. Vid system utan optimerare vill man minimera längden på spänningssatta likströmsledningar under en eventuell räddningsinsats. Så kallade brandkårsbrytare kan installeras för att bryta DC-spänningen så nära modulfältet som möjligt. De aktiveras genom ett nödstopp i angreppsvägen eller genom att växelströmmen bryts. Förs likströmsledningar in genom taket nära modulfältet kan brandkårsbrytarna sättas på insidan av taket, annars utomhus. Om växelriktarna placerades nära brandkårsbrytarna är dock nyttan med brandkårsbrytarna diskutabel. Vid stora anläggningar är det ofta lämpligt att placera växelriktarna nära modulfälten. Mindre vanligt är mikroväxelriktare som omvandlar likström till växelström vid varje modul. Vid samtliga installationer ska tillverkarens rekommendationer följas vid val av placering. Det finns olika tekniska hjälpmedel för att hantera risker med spänningssatt utrustning. Det ska dock inte glömmas att all teknisk utrustning kan fallera och kräver regelbunden provning och kontinuerligt underhåll för att säkerställa funktionen, vilket bör tas med i riskanalysen.

5. 3

Takuppbyggnadens egenskaper

Kraven för en byggnads takuppbyggnad och dess brandskydd regleras i Boverkets Byggregler BBR kap. 5:62. Vid installation av solpaneler ska takets brandegenskaper utvärderas vid projektering. I BFS 2011:26 anges att ”Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden.” Takuppbyggnaden har stor betydelse för brandsäkerheten och kraven uppfylls genom olika materialval i taket och hur taket är uppbyggt. Beroende på typ av byggnad, användningsområde och hur taket är beläget i Brandsäkerhet | 17

förhållande till andra byggnader och byggnadsdelar uppfylls kraven i olika grad. Vid avsteg från de allmänna råden i BBR ska en analytisk dimensionering utföras av en brandingenjör eller annan person med rätt kompetens. Läs mer om risker och dess förebyggande i ”Innovativa elsystem i byggnader – konsekvenser för brandsäkerhet” från Brandforsk.

5. 4

Att tänka på: • Generella anvisningar gällande brandsäkerhet i byggnader regleras i BBR. • Riskanalys ska upprättas för att utforma en säker anläggning. • Installationen ska möjliggöra en säker räddningsinsats. • Brandkårsbrytare och teknisk säkerhetsutrustning är potentiella felkällor som kan skapa mer problem än nytta. • Välj och dimensionera utrustningen med omsorg.

18 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

6 Säker arbetsmiljö vid arbete på tak

F

ör att arbete på tak ska kunna utföras på ett säkert sätt krävs att solpanelsanläggningen planeras korrekt och att taket utrustas med olika typer av taksäkerhetsanordningar. Den som bär ansvaret för att projektera taksäkerhetanordningar ska upprätta en riskanalys för att avgöra vilken utrustning som krävs för arbete på tak. Taksäkerhet i samband med solpanelsanläggningar handlar framförallt om att skapa följande förutsättningar: • säker installation av anläggningen • säkert tillträde till taket • säker vistelse vid tillsyn, takskottning och underhåll av anläggningen och taket • skydd av person och egendom i närheten av byggnaden.

6. 1

Grundläggande krav på taksäkerhet

I Boverkets byggregler regleras vilken miniminivå av taksäkerhet som måste finnas på en viss typ av fastighet: Byggnadens läge, fasadhöjd och taklutning styr vilken nivå som krävs. Beroende på vilken typ av arbete och i vilken omfattningen det ska utföras kan nivån på taksäkerheten behöva höjas för att uppfylla AFS 1999:3. I Branschstandard – Taksäkerhet beskrivs hur tillgänglighet skapas med hjälp av taksäkerhetsanordningar utifrån samlade krav från Boverket och Arbetsmiljöverket. För mer specifik information för solpanelsanläggningar, se även Taksäkerhetskommitténs branschstandard ”Taksäkerhet på tak med solpaneler”.

6. 2

Säker vistelse på tak

Vid byggnads- och anläggningsarbete där det finns risk för fall från 2 m eller mer ska man välja gemensamma skyddsåtgärder i första hand. Det kan vara ett arbete med risk för fall från höjd eller ett arbete på ett tak. Gemensamma skyddsåtgärder kan vara att arbetet utförs med hjälp av ställning, arbetsplattform eller andra skydd som inte en arbetstagare själv har på sig. Ibland kallas de även kollektiva skydd. I samband med installation av solpaneler är ställning eller något Säker arbetsmiljö vid arbete på tak | 19

annat kollektivt fallskydd det vanligaste fallskyddet. Personlig fallskyddsutrustning används ofta som komplement eller vid speciella förutsättningar. Att utföra en installation i sin helhet endast med hjälp av personlig fallskyddsutrustning är i regel ej godkänt. Riskanalysen skall visa vilken metod som är den säkraste. Förankringsanordningar för personlig fallskyddsutrustning bör finnas på alla typer av tak oavsett taklutning och fasadhöjd. Dessa bör inte placeras närmare takkant än 2 m. Detta för att förhindra eventuell pendelrörelse som kan uppstå vid ett fall. Nockräcken, gångbryggor och takstegar kan utgöra förankringsmöjligheter och många gånger stöd vid positioneringsarbete. Ibland vill man även komplettera utsatta områden med lösa förankringspunkter. På låglutande tak under 6° kan kollektiva skydd användas för att göra hela eller delar av takytan säker med hjälp av skyddsräcken eller avspärrningar. Fasta skyddsräcken kan sättas vid takkant medan lösa avspärrningar måste placeras 2 m in från takkant. Vajersystem, skensystem eller enskilda förankringspunkter på strategiska ställen ska användas för att skapa säker åtkomst över hela takytan.

6. 3

Snörasskydd och solpaneler

Snörasskydd har till uppgift att skydda personer och egendom som visats i närheten av en byggnad mot nedfallande snö och is, samt ge stöd åt personal som arbetar på taket vid takkanten. I Boverkets byggregler anges hur taket ska utrustas för att uppfylla kraven, men ibland kan det finnas skäl att sätta upp snörasskydd på andra delar av taket där rasrisk föreligger. Snörasskydd som används ska vara enligt SS 831335 och bör placeras så långt ner på takfallet som möjligt. För att underhåll vid takkant ska kunna utföras bör ett avstånd mellan snörasskydd och solpanelens nedre kant lämnas på ca 800 mm. Avståndet gör även att glidande snö och is fångas upp och samlas på takytan nedanför solpanelerna. Vid branta taklutningar rekommenderas att öka avståndet eller komplettera snörasskyddet med förhöjningsdel. Kan underhåll utföras från nedsidan av takkanten till exempel via stege minskar behovet av avstånd till snörasskydd, detta gäller framförallt på småhus. Vid långa takfall kan det även behövas flera rader med snörasskydd för att hantera snölasterna. Avsaknaden av flera rader kan resultera i att snörasskyddet och solpanelerna utsätts för onormalt höga laster i takfallets riktning. Detsamma gäller om det finns stor fri takyta på ovansidan av solpanelen, den bör då skyddas av ett snörasskydd för att undvika skador på solpanelerna. 20 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

6. 4

Tillträdesleder

Tillträde till taket sker i första hand under installation via ställning och arbetsplattformar. För tillsyn och underhåll görs tillträde via fasadstege (SS 831340), eller tillträdeslucka, även markstege upp till 5 m med glidskydd (SS 831342) är godkänd. För att förflytta sig på tak med taklutning över 6° krävs fast takstege (klass 2 enligt EN 12951) eller gångbrygga (Klass 2 enligt EN 516) som tillträdesled. Både takstege och gångbrygga bör förses med vajer eller skensystem för inkoppling av personligt fallskydd så att man kan vara löpande förankrad. Gångbryggan placeras vanligen så långt upp som möjligt vid nocken för enkel förflyttning utmed taket. På sadeltak kan gångbrygga eller nockräcke (SS 831331) monteras på motstående takfall med bibehållen funktion för att inte ta plats från solpaneler. Takstegar skapar säkra tillträdesleder i takfallets riktning. Gångbryggor kan användas som förankring av personlig fallskyddsutrustning vid arbete längre ner på taket. Vid taklutningar under 6° krävs fast takstege eller gångbrygga som tillträdesled till fast arbetsställe först vid fasadhöjd över 4 m.

6. 5

Takskottning

Vid snörika vintrar kan behov av takskottning föreligga. Det är viktigt att en befintlig takskottningsplan revideras i samband med projekteringen av en solpanelsanläggning så den inte utgör hinder för takskottning. Fastighetsägaren är ansvarig för att en takskottningsplan upprättas och finns tillgänglig.

Säker arbetsmiljö vid arbete på tak | 21

6. 6

Att tänka på:

• Följ Boverkets byggregler. • Uppdatera eller upprätta takskottningsplaner. • Följ ”Vägledning: Rätt användning av personlig fallskyddsutrustning”, SIS. • Följ krav och rekommendationer i: – Branschstandard – Taksäkerhet (www.taksakerhet.se) ­Huvudrapporten – AFS 1999:3 ”Byggnads- och anläggningsarbete” (­Uppdaterad 2014) – AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM – AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning – AFS 2013:4 Ställningar – ADI 698 Skydda dig mot fallrisker – ADI 617 Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen – ADI 511 Stegar – råd för användning – ADI 512 Byggnadsställningar.

22 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

7 Taktyper och underlag för solpanelsinstallationer

V

id en solpanelsinstallation är det viktigt att takets täthet inte påverkas, varken på kort eller på lång sikt. Det är därför viktigt att ha kunskap om taket, inklusive takmaterial och konstruktion. Det här kapitlet ska ge en introduktion till de olika taktyperna samt tak-och isoleringsmaterial och definiera dessa. Tabellen nedan definierar olika taktyper baserat på taklutning med exempel på takbeläggning. Lutningsdefinitioner nedan är ­baserade på de taklutningar som är använda i takbranschen för vanligt förekommande takmaterial. Andra definitioner förekommer för taksäkerhetsutrustning men är inte beskrivna här. Tabell 1. Taktyper baserade på taklutning med exempel på takbeläggning Material

Definition

Taklutning

Horisontella tak

∞–1:100

0,0°–0,6°

Flacka tak

1:100–1:16

~0,6⁰– ~3,6⁰

Låglutande tak

1:16–1:4

~3,6°–14,0°

>1:10

>5,6°

Branta tak

1:4 - 1:3

14,0°-18,4°

Mycket branta tak

1:3 - 1:1

18,4°-45,0°

1:2,5 - 1:1

>22,0°

>1:1

>45,0°

Extremt branta tak Material Tätskikt och takduk

Dubbelfalsad bandtäckning eller profilerad plåt Falsade pannor och shingel Ofalsade pannor

7. 1

Branta tak, (mycket branta tak och extremt branta tak)

Definitionen för ett brant tak går vid 14° taklutning och högre. Tak med lutning 15 m.

Figur 9.  Olika terrängtyper som används vid beräkning av vindlaster. Beskrivningar ovan. Vid övergång från en terrängtyp till en annan ändras inte råhets- och terrängparametrarna förrän efter 2 km. För enkelhets skull rekommenderas att använda den terrängtyp som ger det högsta värdet. 9. 3. 5 Byggnadens höjd

Byggnadens höjd är höjden från mark till takytans högsta del. Byggnadens höjd påverkar direkt vindlastens storlek på solenergisystemet. 9. 3. 6 Formfaktorer utvändig vindlast Cpe

Formfaktorerna för utvändig vindlast finns redovisade för de flesta taktyper i gällande standard SS EN 1991-1-4. Formfaktorn Cpe beror på taktyp, taklutning samt område på taket. Vanligt är att dela in taket i hörnzon, randzon och mittzon, se 9.2.7. De största lasterna uppträder i hörn- och randzon. Formfaktorerna Cpe definierar vindlasterna i respektive zon baserat på det karakteristiska hastighetstrycket. Beroende på montagemetod av solenergisystem varierar vindlasterna över takytan. Alternativa formfaktorer för utvändig vindlast specifikt för solpanelsystem monterade på yttertak redovisas i SIS CEN/TR-16999 med hänvisning till NEN-7250 (Holland). SIS CEN/TR-16999 redovisar 5 olika montagemetoder av solpanelsystem med varierande belastning. Det är därför viktigt att vindlastberäkningen baseras på korrekt montagemetod. 48 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

Montagemetod 1

Solpanelsystemet är monterat som en integrerad del av den utvändiga konstruktionen och utgör tillsammans med underlaget en vattentät enhet. Montagemetod 2

Solpanelsystemet är mekaniskt infäst mot den utvändiga konstruktionen. Underlaget, det vill säga takbeklädnaden måste här vara vattentätt. Solpanelerna kan monteras parallellt eller vinklade mot takytan. Taklutningen varierar mellan 5 och 75°. Gäller även för låglutande tak med en taklutning 5°. Solpanelssystemet placeras löst på underlaget och hålles på plats med ballast alternativt mekanisk infästning. Vindlasten beror på: • Panelernas position på taket i olika lastzoner samt om panelerna har en öppen eller sluten struktur med vindavvisande skivor i bakkant och gavlar eller ej. • Panelernas vinkel samt höjd i förhållande till takets sarg. • Panelernas placeringsvinkel i förhållande till byggnadens långsida. Montagemetod 3 behandlas ej mer ingående i denna handbok. För att genomföra en vindlastberäkning enligt montagemetod 3 hänvisas till SIS CEN/TR-16999. Generellt rekommenderas att använda de beräkningsprogram som är utvecklade av systemleverantörerna för vindlastberäkning enligt montagemetod 3. Den som utför beräkningen ska redovisa de laster som påverkar takkonstruktionen i form av tryck och dragkrafter i varje infästningspunkt. Dessa uppgifter ligger till grund för val av infästningsmetod. Ansvaret för val av formfaktorer åligger den som utför vindlastberäkningen för solpanelsystemet. Resultat baserat på fullskaletester i vindtunnel accepteras enligt SIS CEN/TR-16999.

Lastpåverkan | 51

9. 3. 8 Takets zonindelning

Flackt/låglutande tak ≤ 5° Takets zonindelning gäller för montering av vissa installationer enligt montagemetod 2 samt montagemetod 3.

Figur 10.  Flackt/låglutande tak ≤ 5°

52 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

Sadeltak > 5° Takets zonindelning gäller endast för montering enligt montagemetod 2.

Figur 11.  Sadeltak > 5°

Lastpåverkan | 53

Pulpettak > 5° Takets zonindelning gäller endast för montering enligt montagemetod 2.

Figur 12.  Pulpettak > 5° 9. 3. 9 Dimensionerande vindlast

Den dimensionerande vindlasten per kvadratmeter (Wtot) ger förutsättningarna för att definiera de krafter som ska föras ned till underlaget via infästningspunkterna för valt solenergisystem.

Figur 13.  Vindlaster 54 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

9. 4

Snölast

9. 4. 1 Introduktion

Solpanelssystem är generellt inte konstruerade för att hålla stora snölaster som glider i takplanets riktning. Snörasskydd måste därför monteras ovanför solpanelerna i de fall det finns fria takytor mellan solpanelssystemet och takets högpunkt. Vidare är inte solpanels­ system konstruerade för att bära stora lokala snöanhopningar vid till exempel snöfickor som kan uppstå på ett tak vid intilliggande högre byggnader. Det är därför av yttersta vikt att genomföra en snölastdimensionering för varje projekt för att bedöma vilka åtgärder som behövs för ett säkert montage. SS EN 1991-1-3 samt Boverkets EKS 11 ger vägledning för bestämning av de värden på snölast som ska användas vid dimensionering av bärverk i byggnader och anläggningar. 9. 4. 2 Flödesschema för beräkning av snölast

För att fastställa den dimensionerande snölasten Stot behöver följande parametrar specificeras. • Objektets geografiska läge, för bestämning av Sk, karakteristiskt värde för snölast på mark. Snölastkarta i Boverkets EKS 11 • Byggnadens geometriska utformning för att fastställa aktuell formfaktor, μ (my) • I förkommande fall fastställes exponeringsfaktor Ce och termisk koefficient Ct Stot = Sk ∙ μ ∙ Ce ∙ Ct ∙ γf ∙ γd Sk = Karakteristiskt grundvärde för snölast på mark, kN/m2 μ = Formfaktor för snölast på tak Ce = Exponeringsfaktor Ct = Termisk koefficient γf = Partialkoefficient för huvudlast γd = Partialkoefficient för säkerhetsklass

Lastpåverkan | 55

9. 4. 3 Karakteristiskt grundvärde för snölast

Sverige är indelat i ett antal snözoner. För varje zon anges grundvärdet (Sk) på snölasten. Grundvärdet anges i kN/m2, horisontellt. Detaljerad beskrivning om aktuell snölast per kommun finns angivet på Boverkets hemsida. https://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets-konstruktionsregler-eks/sa-har-anvander-du-eks/karta-med-snolastzoner/

Figur 14.  Snözoner i Sverige

56 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

9. 4. 4 Formfaktorer

Formfaktorerna för snölast finns redovisade för de flesta taktyper i gällande standard SS EN 1991-1-3 samt EKS 11. Kompletterande formfaktorer för snölast specifikt för solenergisystem monterade på yttertak redovisas i SIS CEN/TR-16999 med hänvisning till NF P78116 (Frankrike). För tak med snörasskydd bör formfaktorn inte sätts lägre än 0,2 (EKS 11). Formfaktor μ Parallellmonterade solpaneler Tabell 13. Pulpettak Taklutning (α)

0 ≤ α ≤ 30

30 ≤ α ≤ 60

μ

0,8

0,8(60- α)/30

Tabell 14. Sadeltak Taklutning (α)

0–22,5°

22,5–60°

μ

0,3/22,5 ∙ α + 0,8

1,1–( α–22,5) ∙ 1,1/37,5

Lutande solpaneler

Tabell 15. Låglutande tak (α < 5) Lutningsvinkel solpanel β

15

20

≥30

μ

1,2

1,3

1,6

Värden baserade på sågtandade tak enligt SS-EN 1991-1-3 9. 4. 5 Snöfickor

Snöfickor är ansamlingar av snö på taket som kan bero på angränsande byggnader, snödrift eller andra påbyggnader som exempelvis solpanelsystem. Vid montage av solpanelsystem på yttertak ska risken för snöfickor beaktas samt möjligheterna för takskottning i dessa områden. Vid montage av solpanelsystem på en befintlig byggnad ska takets bärande konstruktion kontrolleras mot de nya förutsättningarna för snöfickor som eventuellt solpanelsystemet kan ge upphov till. Vid nyproduktion projekteras detta i konstruktionsfasen. Vid upplutade system kan snö ansamlas mellan raderna vilket ökar snölasten. Mängden snö beror på hur tätt raderna står och hur mycket systemet lutar upp. En låg upplutning av modulerna ger lägre snölaster.

Lastpåverkan | 57

Figur 15.  Snöficka 9. 4. 6 Dimensionerande snölast

Den dimensionerande snölasten per kvadratmeter (Stot) ger förutsättningarna för att definiera de punktlaster som ska föras ned till underlaget via infästningspunkterna för valt solpanelsystem. Följande punkter beaktas utifrån projektets dimensionerande snölast: • underlagets bärförmåga och nedböjning • underlagets deformationsmotstånd • takets bärande konstruktion. 9. 4. 7 Snölaster i takets plan

Snölast på ett lutande tak i kombination med takskyddsutrustning och solpaneler ger upphov till krafter i takets plan. Beteckningen Ph anger den kraft som ska överföras till aktuellt underlag och räknas enligt formeln; Ph = L ∙ Stot ∙ cosα ∙ sinα Solpaneler är generellt inte designade för att fungera som snörasskydd. Vid långa takfall kan det behövas en eller flera rader med snörasskydd för att hantera snölasterna. Avsaknaden av snörasskydd kan resultera i att solpanelerna utsätts för onormalt höga laster i takfallets riktning. För tak med fria takytor mellan solpanelerna och takets högpunkt rekommenderas att kompletterande snörasskydd monteras ovanför panelerna för att undvika belastning från glidande snö. Ph = Krafter parallellt takplanet qs = Snölast och egenvikt solpaneler L = Panellängd

Figur 16.  Snölaster 58 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

9. 5

Exempel lastpåverkan snö- och vindlast vid parallellmonterade solpaneler på yttertak

Paneler monterade parallellt med taklutningen på bärprofiler (två bärprofiler / panel). Vindlast Wtot kan vara tryck eller sugkraft.

IP

Wtot

IP Vindlast

IP

L

Stot

IP

Ph Snölast

IP = Inf. punkt

B

B = Panelbredd L = Panellängd Panel

Bärprofil

Figur 17.  Snö- och vindlast 9. 5. 1 Vindlast

Vindlasten överförs via bärprofilen till infästningspunkter som har monterats på taket. Last/IP = Wtot ∙ B ∙ L ∙ 0,5 (kN)

Lastpåverkan | 59

9. 5. 2 Snölast

Snölasten i takplanets riktning (Ph) överförs via panelens infästningspunkter (IP) till bärprofilen. Last/IP(Ph) = Stot ∙ B ∙ L ∙ cosα ∙ sinα ∙ 0,5 (kN) Snölasten vinkelrätt mot takplanet (Pv) överförs via panelens infästningspunkter (IP) till bärprofilen. Last/IP(Pv) = Stot ∙ cosα ∙ cosα ∙ B ∙ L ∙ 0,5 (kN) Dessa laster ska i sin tur överföras till befintligt underlag via bärprofilen. Antal infästningar och placering bestäms av underlagets beskaffenhet och bärprofilens styrka. Panel x

x

C

x

Bärprofil Underlag

x Infästning till underlag

Figur 18.  Infästningsskena Vid beräkning av infästningsskena och uppkomna krafter i infästningen till tak ska lämplig kontinuitetsfaktor användas. Beräkningar samt lastkombinationer ska utföras enligt SS-EN 1990, grundläggande dimensioneringsregler för bärverk och EKS 11.

9. 6

Termisk påverkan

9. 6. 1 Introduktion

Alla material krymper eller utvidgas vid temperaturförändringar. Storleken på dessa rörelser beror dels på materialet dels på den uppkomna temperaturskillnaden. Olika typer av takbeklädnad rör sig olika vid temperaturförändringar. Sålunda ska solpanelsystemets beräknade rörelser anpassas till aktuellt underlag.

60 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

Tabell 16. Materialdata längdutvidgningskoefficient för metaller Material

Längdutvidningskoefficient α °C–1

Aluminium Bly Koppar Mässing Olegerat stål Rostfritt stål Titanzink

23 ∙ 10-6 29 ∙ 10-6 17 ∙ 10-6 19 ∙ 10-6 12 ∙ 10-6 16 ∙ 10-6 22 ∙ 10-6

Längdutvidgning per m vid 100 °C temperaturskillnad 2,3 mm 2,9 mm 1,7 mm 1,9 mm 1,2 mm 1,6 mm 2,2 mm

9. 6. 2 Temperaturpåverkan solpanelsystem

Solpanelsystemets profilsystem konstrueras så att temperaturrörelser kan tas upp utan att spänningar uppstår i systemet och skador på solpanelerna uppstår. Solpanelsystemets infästningspunkter till taket ska utformas så att temperaturrörelserna från solpanelsystemet inte skadar aktuell takbeklädnad. Solpanelsystem som installeras med ballast bör ha fixeringspunkter till underlaget som eliminerar glidning/förflyttning av hela systemet på grund av temperaturrörelser.

9. 7

Punktlaster

9. 7. 1

Introduktion

Val av solpanelsystem överför aktuella laster till takkonstruktionen på olika sätt. Större delen av lasterna förs ned till underlaget som punktlaster och kan i huvudsak sammanfattas som: • paneler monterade parallellt med taklutningen, bärprofiler monterade i enkla alternativt korslagda system, mekanisk infästning till bärande underlag • paneler monterade med lutning på metallskenor alternativt i specialanpassade plastprofiler, ballast alternativt mekanisk infästning till bärande underlag • större paneler monterade på lutande stativ, mekanisk infästning till bärande underlag. 9. 7. 2 Underlagets bärförmåga

Underlaget påverkas i huvudsak av snö- och vindlast och egenvikt. Vindlasten orsakar lyft och tryckkrafter i solpanelsystemets infästningspunkter som förs ned till det bärande underlaget. Snölasten orsakar tryckkrafter samt krafter i takets plan i infästningspunkterna. Lastpåverkan | 61

De flesta takkonstruktionerna är dimensionerade baserat på en jämnt utbredd snö och vindlast. Solpanelsystemets infästningspunkter förorsakar i regel punktlaster som ger förändrade förutsättningar. Konstruktionens bärförmåga avseende drag- och trycklaster måste således kontrolleras baserat på de nya lastförutsättningarna. 9. 7. 3

Permanent deformation

I isolerade takkonstruktioner där isoleringen fungerar som underlag till takbeklädnaden, så kallade varma tak, gäller generellt att värmeisoleringen ska uppfylla kvalitetskrav gällande punkt- och ytkompression enligt provningsstandarden SS EN-826. Gällande kvalitetskrav avses huvudsakligen jämnt fördelad last av snö och punktlast från persontrafik på taket. Vid installation av solpanelsystem på ett varmt tak med värmeisolering som underlag kan den ökade punktlasten vid infästningspunkterna medföra risk för permanent deformation i underlaget. För att undvika permanent deformation i underlaget som kan leda till skador på takbeklädnaden bör underlagets bärförmåga vid infästningspunkten anpassas till aktuella laster. Permanent deformation kan elimineras med exempelvis isolering med högre densitet, lastfördelande stödplattor, fler infästningspunkter alternativt distansprofil som förhindrar deformation. I kapitel 10 beskrivs mer hur detta kan hanteras.

Figur 19.  Punktlaster

9. 8

Att tänka på:

• Bestäm grundförutsättningarna för vindlast enligt standard SS EN 1991-1-4. • Definiera takets zonindelning. • Bestäm grundförutsättningarna för snölast enligt standard SS EN 1991-1-3. • Definiera eventuella snöfickor och snöansamlingar. • Fastställ aktuell montagemetod • Beakta termisk påverkan. 62 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

10 Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag 10. 1 Introduktion

V

id nyproduktion bör förutsättningarna för solpanelsinstallationen utformas och dimensioneras i god tid med avseende på de aktuella lasterna. När en solpanelsanläggning planeras på ett existerande tak är inte all fakta om taket känd varför man får göra vissa antaganden. I kapitel 7 delas lutande tak in i branta, mycket branta och extremt branta tak, från 14,0° uppåt. Övriga tak delas in i horisontella, flacka och låglutande tak, upp till 14,0°. I det här kapitlet används begreppet ”branta tak” för alla lutande tak och ”låglutande tak” för taken med ingen eller låg taklutning. 10. 1. 1 Nödvändiga uppgifter för rätt infästning

Kapitel 9 visar att det kan vara mycket starka vind- och snölaster som överförs till solpanelanläggningens underlag och att det är nödvändigt att ta hänsyn till bland annat dessa faktorer: • byggnadens bredd, längd och höjd • geografisk placering, kommun • placering i terräng, terrängtyp • taktyp och taklutning. Kapitel 7 beskriver hur olika tak är uppbyggda från bärande underlag till takbeklädnad så att rätt infästning kan väljas för givet underlag. Tidigare kapitel har bland annat visat på nödvändigheten att utforma anläggningen så att både solpanelsanläggningen och taket och dess funktioner kan underhållas. 10. 1. 2 Skick på bärande underlag

Innan en installation påbörjas måste det bärande underlaget kontrolleras så att det är i gott skick och kan hantera uppkomna laster från solpanelerna. För tak med bärande underlag av trä förekommer ofta fuktskador vid gavel-, takfotsutsprång och genomföringar (skorsten, ventilationsrör). Rötskadat underlag kan påverka den bärförmåga som krävs och bör därför repareras eller bytas ut. Provdragning rekommenderas alltid om underlagets kvalitet är okänd. Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag | 63

I vissa fall måste underliggande konstruktion förstärkas och anpassas till det aktuella montagesystemet på grund av de förändrade lastförutsättningarna. 10. 1. 3 Kontrollpunkter innan montage av solpaneler 10. 1. 3.1 Tak med råspont/underlagstak

Kontrollera så att underlagstak, bär- och ströläkt är fast förankrade till takstolarna så att tillkommande krafter kan tas upp. Det kan hända att dessa endast är spikade och då behöver man vara medveten om de uppåtriktade vindlasterna. Vid behov bör det förstärkas med skruvar innan solpaneler installeras. Obs: gavel-, takfotsutsprång och genomföringar (skorsten, ventilationsrör) bör kontrolleras extra. Om de är fuktskadade har de sämre bärförmåga och bör bytas ut. Besiktiga det vattenavledande undertaket och underlagstäckningen. Vid behov bör det lagas eller bytas innan solpaneler installeras. 10. 1. 3. 2 Tak med trapetsplåt

För tak med trapetsplåt är det viktigt att plåten undersöks innan installation av solpanelssystem. Undersökningen ligger till grund för val av montagemetod och infästningstyper. Viktiga kontrollpunkter är följande: • Kontrollera befintlig infästning och trapetsplåtens gåbarhet. • Eventuella rostskador bör uppmärksammas. Plåtar med rostskador bör bytas ut innan montaget påbörjas. • Kontrollera infästningen av befintligt ås-system till takstolar, baserat på nya lastförutsättningar. • Val av infästningssystem till plåt alternativt ås-system beroende på aktuella snö- och vindlaster. 10. 1. 3. 3 Betong

Betong som underlag för tätskikt förkommer som platsgjuten betong alternativt prefabricerad betong. Infästning sker vanligtvis genom förborrning och skruvning alternativt expander. Prefabricerade betongelement karakteriseras av hög betongkvalitet (C50/60), långa spännvidder och överhöjning på grund av förspänningstekniken. Element förekommer i 3 olika typer: STT-Takplattor (STT/F): Reliefmönstrad platta med minsta tjocklek 20 mm, innebär att infästning enbart kan ske i vouter och förstärkningsbalkar. TT-Takplattor (TT/F): Minsta tjocklek på plattan är 40 mm, vilket innebär möjlighet till infästning på hela ytan. 64 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

Håldäcksplattor (HD/F): Betonghåldäck med varierande avstånd mellan betongyta och hål, normalt 25–45 mm. Här finns risk för genomslag i anslutning till kanalerna när tjockleken är mindre än 40 mm. Detta har normalt ingen betydelse för fästdonets hållfasthet till underlaget Kontroll bör göras om genomslag är acceptabelt. 10. 1. 3. 4 Autoklaverad lättbetong

Som underlag för tätskikt förekommer takelement i densitetsklasserna 400, 450, 500 och 600 kg/m3, bredd 600 mm och tjocklekar 200–250 mm. Infästning av tätskikt med specialskruv, så kallad lättbetongskruv får endast ske i densitetsklass ≥500 kg/m3. I densitetsklasser 400 och 450 tillåtes endast lättbetongexpander av plast. Provdragning ska alltid göras i autoklaverad lättbetong. 10. 1. 3. 5 Autoklaverad lättklinkerbetong

Som underlag för tätskikt förekommer takelement med densitet 1 000 kg/m3 och med ett toppskikt med densitet 1 800 kg/m3, bredd 600 mm och tjocklekar 200–250 mm. Infästning kan ske med skruv alternativt lättbetongexpander som verifieras med provdragning. 10. 1. 4 Beständighet mot korrosion

Infästningsdetaljer och fästdon ska vara resistenta mot korrosion liksom mot atmosfärisk och klimatisk påverkan. Fästdonens beständighet ur korrosionssynpunkt anpassas till aktuell korrosivitetsklass enligt SS-EN/ISO 12944-2 baserat på solpanelsystemets förväntade livslängd. Korrosivitestsklasserna beskriver omgivningens påverkan vid olika miljöer såsom exempelvis kustnära-, industri- samt stadsmiljö. Dokumentation avseende användningsområde, material, teknisk prestanda, täthet, korrosivitetsklass med förväntad livslängd samt monteringsanvisning ska redovisas. Fästdon som omfattas av en harmoniserad standard eller en ­europeisk teknisk bedömning, ETA, ska vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Ett exempel är infästningar för tätskiktsmattor och takdukar som provas enligt EAD 030351.

Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag | 65

10. 2 Branta tak 10. 2. 1 Tak med takpannor på fast underlag (underlagsspont)

För tak med takpannor i betong eller tegel finns ett stort utbud av infästningar i olika utföranden. För tak med andra typer av överläggsplattor (till exempel fibercementpannor) används vanligtvis av någon typ av stockskruv som monteras till underliggande takstol. Det är viktigt att veta hur taket är uppbyggt men också hur infästningsprodukterna ska användas. Vanlig takkonstruktion (uppifrån): 01 Takstol 02  Underlagsspont : >=17 mm 03  Vattenavledande underlagstäckning av byggpapp eller duk som förhindrar mindre läckage och kondens att ta sig in i konstruktionen 04 Fotplåt 05  Ströläkt : 25x23 mm 06  Bärläkt : 25x38 mm 07  Takpannor i betong/tegel 08  Fotplåtsrems för att förhindra indrivning av vatten

Figur 20.  Underlagstäckning på råspont, träguiden, www.traguiden.se, Svensk trä Kontrollera förutsättningarna enligt kontrollpunkterna ovan. Montera infästningen till det bärande underlaget. • Underlagsspont som bärande underlag: Använd underlagssponten om den är tillräckligt stark och infäst på ett korrekt sätt. • Bärläkt som bärande underlag: Undersök om bärläkten kan hantera lasterna, framför allt om bärläktens dimension är de normala 25 x 38 mm som inte är avsedda för ytterligare last än från takpannorna samt att bärläkten är förankrad med skruv på ett tillförlitligt sätt till bärande underlag. Man ska vara 66 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

­ edveten om att läkterna ofta inte är tillverkade av konstrukm tionsklassat virke. Det är därför extra viktigt att kontrollera läktens kondition avseende röta och sprickbildning, om det finns kvistar där man planerar montera fästet, att det finns tillräckligt stöd under bärläkten för eventuella snölaster. • Justera in fästet för eventuell rörelsemån så att eventuell snölast inte trycker ned fästet och förstör takpannan. • Säkra så att inte fästena påverkar pannornas täthet genom spårning i nederkant eller slipning på sidan. 10. 2. 2 Tak med takpannor på frihängande underlag

Vanligt: Bärläkt: 45 x 70 mm, ibland grövre t ex i snörika områden.

01. Frihängande underlagstak 02. Bärläkt 03. Takavslut med fast underlag, typ kryssfaner. 04. Takpanna av tegel eller betong 05. Takfotsbräda 06. Takstol

Figur 21.  Frihängande u­ nderlagstäckning, träguiden, www.traguiden.se, Svensk trä Kontrollera förutsättningarna enligt kontrollpunkterna ovan. Montera infästningen i det bärande underlaget. • Bärläkt som bärande underlag: Säkerställ att bärläkten kan hantera lasterna och är infäst med skruv på ett korrekt sätt. • Takstol som bärande underlag: Takstolar är ofta monterade på 1200 mm distans. Med stor distans mellan infästningarna blir krafterna större på varje infästning. Man bör också säkerställa att skensystemet är stabilt nog för den långa distansen.

Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag | 67

10. 2. 3 Tak med skiv- respektive bandtäckning På underlagsspont

Kontrollera förutsättningarna enligt kontrollpunkterna ovan. 01. Takstol 02. Underlagsspont 03. Underlagspapp /duk 04. Bandtäckning 05. Fotplåt 07. Fotplåtsrems

Figur 22.  Brandtäktplåt på underlagstäkt trä, träguiden, www.traguiden.se, Svensk trä

Infästning av skiv- och bandtäckning till respektive underlag utförs med olika typer av bandklammer. Taket är uppdelat i fasta och rörliga zoner för att ta upp temperaturrörelser utan att taket skadas. I de fasta zonerna används fasta klamrar för att ta upp krafter i takplanet och styra temperaturrörelserna i plåten, på de rörliga delarna används glidklammer som medger att taket rör sig med temperaturförändringarna. Solpanelssystemet monteras på falsarna med falsfästen. Följande är viktiga punkter: • Kontrollera skiv-/bandtäckningens materialtyp (stål, aluminium, zink, koppar). Olika material har olika egenskaper och möjligheter för infästning i falsen. • Använd rätt åtdragningsmoment vid montage av falsfästet – följ tillverkarens anvisningar. Falsfästena får varken påverka glidklammerns rörelseupptagning eller falsens basmått. • Lasterna från solpanelsanläggningen får inte överskrida bandklammerns hållfasthet till aktuellt bärande underlag. Viktiga punkter vid nyproduktion • Tillåtna laster kontrolleras mot aktuell vind- och snölastberäkning. • Beräkna aktuell last vid solpanelssystemets planerade falsfästen och deras position på taket. • Om falsfästets last överskrider bandklammerns hållfasthet, kompletteras falsen med extra klamrar för att uppnå tillräcklig hållfasthet. 68 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

Viktiga punkter vid existerande taktäckning: • Fastställ avstånd mellan befintliga klamrar. • Fastställ om befintliga klamrar är spikade eller skruvade. Vid spikade klamrar är det direkt olämpligt att använda falsfästen vid installation av solpanelsystem. Här rekommenderas infästning till takstolarna med annan typ av infästning. Vid skruvade klamrar kan antas som en tumregel att varje klammer har en dimensionerande lastupptagningsförmåga av ca 600 N/ klammer. Aktuella avstånd mellan befintliga klamrar ger underlag för att dimensionera de antal falsfästen som behövs utifrån aktuella laster. Exempel

På ett tak med bandplåt är det maximala avståndet enligt AMA Hus 600 mm mellan klamrarna. Det ger en lastupptagande yta i nedanstående exempel på 0,36 kvm att hantera de uppåtriktade lasterna. Om solceller monteras på falsarna ändras den lastupptagande ytan medan de uppåtriktade lasterna är ungefärligen desamma på grund av solcellssystemet låga vikt. Det är sällan det räcker med falsfästen på varannan fals för att fördela lasterna på ett korrekt sätt. Det behöver beräknas vilka krafter som ska hanteras av falsfästena, falsarna och klamrarna.

vin

C C C

r ra

m

ug

ds

kla

C

Tak utan solceller Klammer C 600 mm Fals C 600 mm Lastupptagande yta: 0,36 m2 a) direkt

C fals

ug

ds

vin

ste m fä m C 300 1

C fäste m 1200 m

Solceller 1,65 x 1,0 m Lastupptagande yta: 0,83 m2/ infästning b) via solpaneler

Figur 23.  Vindpåverkan Ibland kan det även vara nödvändigt att använda fler skenor för att få fler infästningspunkter som fördelar lasten bättre. Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag | 69

Man ska också vara särskilt uppmärksam på att temperaturrörelserna i taket och skensystemet kan motverka varandra så att det kan krävas fler glidskenor än för andra tak. 10. 2. 4 Tak med profilerad takplåt

På tak med profilerad sinus- eller trapetsformade plåtar kan panelerna monteras antingen skenlöst eller med skensystem som förankras i takplåten eller med stockskruv i takåsarna alternativt takstolarna på vilken skensystemet vilar. Takkonstruktion med träåsar: Profilerade takplåt Fribärande åsar (2) 01. Takstol 02. Bärläkt 03. Bärläkt 04. Korrigerad-plåt 05 Takfotsbräda 06. Fotplåt 07. Takavslut med fast underlag

Figur 24.  Korrigerad plåt, träguiden, www.traguiden.se, Svensk trä (Vid tak med korrigerad plåt finns normalt ett kondensskydd om oisolerad lösning som denna i figur 25). När panelerna monteras i takplåten behöver följande kontrolleras: Hur är plåtens förankrad i taket? Om plåten är fastsatt med spik bör den förstärkas med skruvar för att hantera de uppåtriktade krafterna. Takplåt förekommer både i stål och aluminium. Tjockleken på stål varierar mellan 0,5 och 0,7 mm. Tjockleken på aluminium varierar mellan 0,5 och 0,9 mm. Direktinfästning i plåt med tjocklek ≤ 0,5 mm kräver speciella fästdon för att täthet och hållfasthet skall uppfyllas. Säkraste infästningen utförs i takåsar eller takstolar. Takplåten är dimensionerad för en jämnt utbredd snölast och är bärande mellan takåsarna som i sin tur är bärande mellan takstolarna. Lämpligast är att infästning sker i åsarna för att undvika punktbelastning på plåten. 70 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

10. 2. 5 Tak med tätskiktsmatta och syntetisk takduk

I detta avsnitt hanterar vi syntetiska takdukar och tätskiktsmattor som installeras i lutningar över 14°. Generellt gäller att montagemetod 2 gäller för alla installationer beskrivet i kapitel 9. Först bör man kontrollera vilka förutsättningar som gäller för den aktuella konstruktionen. Det finns två typer av underlag som är vanligt förekommande, fast underlag till exempel av underlagsspont samt underlag av isolering på fast underlag av underlagsspont eller liknande. I de fall det förekommer isolering är det normalt tunnare skikt av mineralullsboard för att motverka kondens. Kontrollera alltid vilken typ och tjocklek underlagssponten har innan installationen startar. Se rekommenderad tjocklek i kapitel 7. För att undvika permanent deformation i underlaget som kan leda till skador på takbeklädnaden bör underlagets bärförmåga vid infästningspunkten anpassas till aktuella laster. Beakta även de laster som uppstår i takplanets riktning på grund av panelernas egenvikt samt eventuella snölaster. Solpaneler bör därför alltid fästas in mekaniskt ned i bärande konstruktion för branta tak vid installationer där tätskiktsmatta alternativt takduk används då det annars finns risk för att solpanelsinstallationen skadar den vattentätande produkten och dess funktion. Vid installation av solpaneler på branta tak (lutningar över 14°) kan lösningar för infästning användas som ej tål vattentryck, men som är vattentäta för vatten som rinner ned för taket och för slagregn som pressas upp för taket. 10. 2. 6 Tätskiktsmattor av bitumen

För tätskikt av bitumen förekommer två olika typer av material på marknaden, APP eller SBS-modifierade produkt. Material av dessa får ej kombineras då det kan skapa framtida problem med täthet. Tätskiktsmattor monteras normalt på tre olika sätt: 1. mekaniskt infäst och skarvsvetsat (vanligt förekommande) 2. sträng- och skarvsvetsat 3. helsvetsat (sällan förekommande). För tätskiktsmattor rekommenderas infästning enligt AMA Hus JSE.151-2 eller likvärdigt oavsett ovanstående monteringsmetod för tätskitsmattan. Eftermontering av infästningsplatta på färdiglagd takyta rekommenderas för att enklare kunna placera infästningsplattor på avsedd plats och att tätning av infästningsplatta lättare utförs i ett efterföljande moment.

Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag | 71

Fästplattor för taksäkerhetsutrustning och liknande

Fästplattor till taksäkerhetsutrustning ska ha perforerad fläns med minst 150 mm inklistringsbar bredd. Anslutningen av tätskiktet till fästplattan ska utföras enligt AMA Hus, se figur 25. Tätskiktet ska klistras till såväl flänsen som kappan av YEP 3500 eller dylikt.

Figur 25.  Mekaniskt infäst infästningsplatta enligt beskrivning i AMA Hus. Bild visar principskiss för montering av infästningsplatta innan tätskiktsytan monteras.

Figur 26.  Mekaniskt infäst infästningsplatta monterad efter att tätskiktsmattan är monterad. Platta utformad enligt figur AMA JSE.1511 2/3 10. 2. 7 Takdukar av PVC eller TPO

Takdukar förekommer i framförallt två grupper – PVC och TPO. Dessa material ska aldrig kombineras i samband med installation. Kontrollera därför alltid vilket material som finns på takytan och använd samma material vid renovering och även vid ­efterinstallationer 72 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

på ett befintligt tak. För syntetiska tätskikt förekommer följande installationsmetoder: 1. mekaniskt infäst och skarvsvetsat 2. helklistrat och skarvsvetsat (sällan förekommande). Se figur nedan för beskrivning av utformning av infästning. För syntetiska takdukstak finns inga behov av en perforerad fläns annars gäller ovanstående figur eller likvärdig infästning.

Figur 27.  Mekaniskt infäst infästningsplatta monterad efter att takduken är monterad. Platta utformad enligt figur AMA JSE.1511 2/3 10. 2. 8 Materialval vid komplettering eller installation på befintligt tak

Kombinera aldrig material mellan tätskiktsmatta och syntetisk takduk. Detta fungerar inte över tid då mjukgörare kan vandra mellan materialtyperna och skapa läckage på sikt. Enklast är att alltid använda samma takduks- eller tätskiktsleverantör genom hela installationen för att undvika framtida problem med kompabilitet och därmed läckage. Vid osäkerhet kontakta leverantören av takmaterialet för att få råd om teknisk prestanda för materialet. 10. 2. 9 Gröna tak

För gröna tak hänvisas till kapitel 10.2.5 förutom följande punkter. I de fall man använt ett separat rotskyddande membran så ska detta installeras efter infästning av solpanelskonsolen. Alternativt att den takduk eller tätskiktsprodukt med rotskyddande egenskaper som används för takytan också används för att täcka in infästningskonsolerna för solpanelsmontaget. Man måste säkerställa att solpanelen och infästningspunkten för ramverket ligger över den gröna växtligheten så ingen skuggning inträffar.

Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag | 73

10. 3 Låglutande tak 10. 3. 1 Introduktion

På horisontella, flacka och låglutande tak upp till 5,6° är montagesystem av solpaneler på ungefär 10° till 15° lutning vanligast. Förr var montage i högre lutning vanligare, idag förekommer det mer sällan. I undantagsfall monteras solpanelerna takparallellt, detta kräver dock mer underhåll. 10. 3. 2 Tak med tätskiktsmattor eller takdukar

Kapitel 7 beskriver hur låglutande tak kan vara uppbyggda och kapitel 8 visar de vanligaste typerna av montagesystem. I kapitel 9 visas hur lasterna som påverkar tak och solpanelerna beräknas samt att lasterna är olika i olika takzoner. Infästning på låglutande takytor sträcker sig upp till 14° taklutning, varför detta kan delas in i två delar. 0–5,6° här gäller montagemetod 2 och 3 och mellan 5,6°och 14° gäller montagemetod 2 se kapitel 9 för mer information. För tak med lutningar mellan 5,6° och 14° hänvisas till kapitel 10.2.5. Solpaneler ska fästas in mekaniskt alternativt hållas med ballast i hörn-, rand- och yttre mittzon. Vid mekanisk infästning ned i bärande konstruktion rekommenderas infästning enligt AMA Hus JSE.151.2 eller likvärdigt. Vid inre mittzon (flacka/låglutande tak ≤ 5°) kan infästningsplattor monteras genom insvetsning respektive klistring på tätskiktsmembranet om den uppåtriktade kraften understiger 200 N per infästningspunkt. Först bör man kontrollera vilka förutsättningar som gäller för den aktuella konstruktionen. Det finns två typer av underlag som är vanligt förekommande. Fast underlag av underlagsspont, betong, lättbetong och liknande samt underlag av isolering på fast underlag av underlagsspont, högprofilerad trp-plåt, betong eller liknande. I de fall det förekommer isolering är det viktigt att kontrollera vilken typ av isolering som installerats på taket, se även kap 7 för mer information kring olika isoleringsmaterials tryckhållfasthet. Kontrollera även vilken typ av bärande underlag som konstruktionen består av för att kunna bestämma om den tål ballastvikten eller om man bör mekaniskt förankra i det bärande underlaget. I de fall man väljer att endast fästa in i takduken eller tätskiktsmattan måste man säkerställa att lyftkraften inte överstiger 200 N per infästningspunkt samt kontrollera med tätskikts-, takduksleve74 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

rantören om detta accepteras utifrån eventuellt nya eller befintliga garantiåtaganden. För att undvika permanent deformation i underlaget som kan leda till skador på takbeklädnaden bör underlagets bärförmåga vid infästningspunkten anpassas till aktuella laster. Permanent deformation kan elimineras med exempelvis isolering med högre densitet, lastfördelande stödplattor, fler infästningspunkter alternativt distansprofil som förhindrar deformation.

Figur 28.  Bra och dålig belastning av takyta. Inga gropar eller nedböjningar ska finnas i samband med belastning av takytan. Man ska även säkerställa att takavvattningen inte blockeras. 10. 3. 3 Sätta fast solanläggningen med ballast

Leverantörerna av montagesystement har dimensioneringsprogram för att beräkna nödvändig ballast, men det är också viktigt att man säkerställer att både tätskikt, isolering och den bärande takkonstruktionen klarar aktuella laster avseende på nedböjning, stansning och sammantryckning, särskilt vid isolerade tak. Mest ballast krävs i hörnoch randzon, mindre i mittzon och inre mittzon. Ju högre tak desto högre är de uppåtriktade krafterna och desto mer ballast krävs. Solpanelsanläggningen utsätts för temperaturrörelser vilket kan orsaka att systemet glider på taket. Det är därför viktigt att definiera friktionstalet mellan tätskikt och solpanelssystem och använda det i beräkningen för laster i takplanets riktning. Montagesystemets leverantörs anvisningar ska följas. Det kan vara nödvändigt att använda takinfästningsplattor för att förhindra glidning. Vid ballasterade system bör glid- och skyddsskikt läggas mellan tätskiktsmatta eller takduk och skenor. Glid- och skyddsskikt bör om möjligt vara av minst samma kvalitet som takmaterialet. Ett övermått på remsan är att föredra för att undvika skador på takmaterialet om sättningar i konstruktionen sker. Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag | 75

Bottenskenor med integrerat skydd av gummi eller liknande kan användas både på tak av bitumentätskikt och syntetiska takdukar om man säkertsällt att det integrerade skyddet inte av någon anledning kan skada det tätande takmaterialet genom till exempel migrering av mjukgörare eller liknande. 10. 3. 4 Sätta fast solanläggningen med infästningsplattor

När infästningsplattor används ska antalet infästningar och infästningstyp baseras på aktuell belastning. Om lyftkraften per infästningspunkt överskriver 200 N måste infästningsplattan monteras i bärande takunderlag, till exempel den underliggande plåten. Vid lyftkrafter under 200 N kan infästningsplattan sättas fast i takduken utan att förankras i underliggande konstruktion; takdukens material och kvalitet avgör om detta är möjligt, ytterst takduksleverantören.

Figur 29.  Inklistrad infästningsplatta utformad enligt figur AMA JSE.1511 2/3 utan perforerad fläns. Obs endast tillåten vid montering ovan tätskiktsmatta och i inre mittzon. a) infästningsplattor infästa i underliggande konstruktion: vid höga laster.

b) infästningsplattor ej monterade i underliggande konstruktion: endast vid låga laster då lyftkraften inte överstiger 200 N/infästningspunkt, till exempel i inre mittzon. Figur 30.  Mekaniskt infäst tätskikt

76 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

10. 3. 5 Montera infästningsplattan

Det är viktigt att infästningsplattan är utformad rätt och monteras rätt. Följ tillverkarens anvisningar. Infästningsplatta bör vara i storlek så att inklistring av tätskikt (bitumen) kan göras minst 150 mm mellan bult och kant. I övrigt bör man undvika att montera infästningsplattor för tätt då det kan påverka tätheten på taket.

Figur 31.  Minsta tillåtna avstånd vid användning av infästningsplattor för att möjliggöra en bra och tät intäckning av den samma. 10. 3. 6 Tätskiktsmattor av bitumen

För tätskikt av bitumen förekommer två olika typer av material på marknaden, APP eller SBS-modifierade produkt. Material av dessa får ej kombineras då det kan skapa framtida problem med täthet. Tätskitsmattor monteras normalt på tre olika sätt: 1. mekaniskt infäst och skarvsvetsat (vanligt förekommande) 2. sträng och skarvsvetsat 3. helsvetsat (sällan förekommande). För tätskiktsmattor rekommenderas infästning enligt AMA Hus JSE.151-2 eller likvärdigt oavsett ovanstående monteringsmetod för tätskiktsmattan. Eftermontering av infästningsplatta på färdiglagd takyta rekommenderas för att enklare kunna placera infästningsplattor på avsedd plats och att tätning av infästningsplatta lättare utförs i ett efterföljande moment.

Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag | 77

Fästplattor för taksäkerhetsutrustning och liknande

Fästplattor till taksäkerhetsutrustning ska ha perforerad fläns med minst 150 mm inklistringsbar bredd. Anslutning av tätskiktet till fästplattan ska utföras enligt figur AMA JSE.15112/3. Tätskiktet ska klistras till såväl flänsen som kappan av YEP 3500 eller dylikt.

Figur 32.  Mekaniskt infäst infästningsplatta enligt beskrivning i AMA Hus. Bild visar principskiss för montering av infästningsplatta innan tätskiktsytan monteras.

Figur 33.  Mekaniskt infäst infästningsplatta monterad efter att tätskiktsmattan är monterad. Platta utformad enligt figur AMA JSE.1511 2/3

Figur 34.  Inklistrad infästningsplatta utformad enligt figur AMA JSE.1511 2/3 utan perforerad fläns. Obs endast tillåten vid montering ovan tätskiktsmatta. 78 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

10. 3. 7 Takdukar av PVC eller TPO

Takdukar förekommer i framförallt två grupper PVC och TPO. Dessa material ska aldrig kombineras i samband med installation. Kontrollera därför alltid vilket material som finns på takytan och använd samma material vid renovering och även vid efterinstallationer på ett befintligt tak. För syntetiska tätskikt förekommer följande installationsmetoder: 1. mekaniskt infäst och skarvsvetsat 2. helklistrat och skarvsvetsat (sällan förekommande). Se figur nedan för beskrivning av utformning av infästning. För syntetiska takdukstak finns inga behov av en perforerad fläns annars gäller ovanstående figur eller likvärdig infästning.

Figur 35.  Metod 1, mekaniskt infäst infästningsplatta monterad efter att takduken är monterad. Platta utformad enligt figur AMA JSE.1511 2/3

Figur 36.  Metod 2, insvetsad infästningsplatta utformad enligt figur AMA JSE.1511 2/3 utan perforerad fläns. Obs endast tillåten vid montering ovan takduk 10. 3. 8 Materialval vid komplettering eller installation på befintligt tak

Kombinera aldrig material mellan tätskikt och takduk. Detta fungerar inte över tid då mjukgörare kan vandra mellan materialtyperna och skapa läckage på sikt. Enklast är att alltid använda samma takdukseller tätskiktsleverantör genom hela installationen för att undvika Dimensionering och montagemetoder för infästning till olika bärande underlag | 79

framtida problem med kompabilitet och därmed läckage. Vid osäkerhet kontakta leverantören av takmaterialet för att få råd om teknisk prestanda för materialet. 10. 3. 9 Kompakttak

Vid högre belastning av takkonstruktionen vid exempelvis takterrasser och gröna tak väljs ofta isolering med högre tryckhållfasthet, exempelvis cellglas eller PIR. Dessa typer av isolering helklistras med asfaltsklister för att få en kompakt och stabilare uppbyggnad. Med en homogen kompaktklistrad uppbyggnad minskar också risken för läckage av vatten ner i konstruktionen. Denna typ av konstruktion väljs oftast vid byggnader där man vill skydda höga värden och täcks vanligtvis med tvålagssystem av bitumentätskikt. Se kapitel 7 där två olika typer av kompakttak, cellglasisolering samt PIR-isolering beskrivs.

Figur 37.  Inklistrad infästningsplatta utformad enligt figur AMA JSE.1511 2/3 utan perforerad fläns. Monteras mellan första och andra lager i en tvålagstäckning eller svetsas på plats efter att bägge lager tätskikt har installerats.

10. 4 Att tänka på: • Välj infästningssystem baserat på aktuella vind- och snölaster samt taktyp och konstruktionsuppbyggnad både vid existerande tak och nyproduktion. • Kontrollera i samråd med byggherren avseende hur eventuella garantier för taket påverkas i samband med montage av solpanelssystem. • Säkerställ att projekterad montagemetod motsvarar kraven på takets täthet mot nederbörd. • Kontrollera att infästningssystemet motsvarar kraven på beständighet och livslängd med utgångspunkt från aktuell korrosivitetsklass. • Kontrollera att montagemetoden ej orsakar permanent deformation på tätskikt och isolering. 80 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

11 Ansvar 11. 1

I

Introduktion

detta avsnitt beskrivs hur olika avtalsparter generellt ansvarar mot varandra för lämnade uppgifter som ligger till grund för framtagande av dimensionering av solpanelsanläggningar på yttertak med tillhörande monteringsanvisningar. I enskilda avtal kan ansvarsfördelningen regleras på annat sätt mellan parterna. Ansvar för beaktande av arbetsmiljöaspekter under och efter entreprenadtiden omfattas inte av framställningen i detta avsnitt. När det gäller arbetsmiljö för arbete på tak hänvisar vi till Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt branschstandard - Taksäkerhet.

11. 2 Allmänna utgångspunkter I detta avsnitt kommer beställare genomgående att användas som beteckning för den part som beställer en tjänst eller köper ett material eller en vara, istället för fastighetsägare eller byggherre. Det övergripande ansvaret för projektering och installation av en solpanelsanläggning åvilar beställaren. Beställaren ansvarar för att säkerställa att alla aspekter som behöver beaktas vid projekteringen av en solpanelsanläggning omfattas av projekteringen. Detta gäller såväl att det är möjligt att på en ny eller befintlig byggnad uppföra en solpanelsanläggning med avseende på byggnadens konstruktion eller takets tätskikt, som att säkerhetsmässiga aspekter som service och underhåll, elsäkerhet, brandsäkerhet och taksäkerhet beaktas vid projekteringen. Projekteringen kan utföras av beställaren själv eller av en eller flera av beställaren anlitade konsulter, eller av en eller flera av beställaren anlitade entreprenörer. Installationen kan utföras av en eller flera entreprenörer som beställaren anlitar. Entreprenader kan upphandlas som delad entreprenad eller som generalentreprenad. Vid delade entreprenader träffar beställaren avtal med flera entreprenörer och beställaren ansvarar för att ange gränsdragningen mellan de olika entreprenörernas entreprenadåtaganden så att det tydligt framgår av avtalen vilken av entreprenörerna som ansvarar för olika uppgifter. Vid en generalentreprenad träffar beställaren ett avtal med en entreprenör, vilken i sin tur kan träffa avtal med olika underentreprenörer och leverantörer för vilka entreprenören ansvarar gentemot beställaren. Ansvar | 81

Observera att omfattningen av ansvarsfrågor skiljer sig beroende på om entreprenaden som genomförs beställs av en privatperson, konsument, eller en näringsidkare. I avsnitt 11.3.1-11.3.3 beskrivs ansvarsförhållandena när beställaren är en näringsidkare och i avsnitt 11.3.4 ansvarsförhållandena när beställaren är en konsument.

11. 3 Ansvarsöversikt 11. 3. 1 Entreprenadkontrakt avseende solpanelsanläggning

I merparten av alla entreprenader som genomförs i Sverige ingår som kontraktshandling något av de standardavtal som Byggandets Kontraktskommitté (BKK) har tagit fram. För utförandeentreprenader där beställaren ansvarar för projekteringen och entreprenören endast ansvarar för utförandet av arbetena finns Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 04, och för totalentreprenader där entreprenören ansvarar för såväl projektering som utförande av arbetena finns Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, ABT 06, i det följande benämnda AB 04 och ABT 06. Dessa standardavtal är väl förankrade i byggbranschen och bygger på en balanserad och rättvis riskfördelning mellan beställare och entreprenör. För underentreprenader finns särskilda tillägg i form av Allmänna bestämmelser för underentreprenader, AB-U 07, och Allmänna bestämmelser för underentreprenader på totalentreprenad, ABT-U 07. Redovisningen nedan avseende ansvar för uppgifter som har lämnats bygger på att AB 04 eller ABT 06 utgör kontraktshandling mellan parterna. Enligt såväl AB 04 som ABT 06 gäller att den part som tillhandahåller uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar också ansvarar för att dessa är riktiga, se AB 04/ABT 06 kap. 1 § 6. Detta gäller alltså oavsett om det är fråga om en utförandeentreprenad eller en totalentreprenad. Om beställaren har utfört projekteringen och bland annat dimen­ sionerat lasterna för solpaneler och infästningar, snölaster och vindlaster och lämnar uppgifter om dimensionering till entreprenören, ansvarar således beställaren som huvudregel för att uppgifterna om dimensionering är korrekta. Om det istället är entreprenören som ska utföra projekteringen och till exempel dimensionera lasterna för solpanelspaneler och infästningar, snölaster och vindlaster, och beställaren lämnar uppgifter om 82 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

den befintliga byggnadens konstruktion och byggnadens geografiska läge till entreprenören, kan entreprenören utgå ifrån att uppgifterna är riktiga. Skulle det visa sig att beställarens dimensionering av lasterna är felaktig eller att beställarens uppgifter om befintlig byggnads konstruktion inte stämmer med verkliga förhållanden, ansvarar entreprenören inte mot beställaren för brister i utförd entreprenad eller följdskador som kan uppkomma på grund av dessa felaktiga uppgifter. Om istället entreprenören inom ramen för sitt kontraktsåtagande har ansvarat för att ta fram de uppgifter som krävs för att ta fram lastförutsättningarna för solpanelsanläggningen, ansvarar entreprenören som huvudregel för att de uppgifter som entreprenören tar fram är riktiga och fullständiga. Fel eller brister i solpanelsanläggningen som uppstår som en följd av att de uppgifter entreprenören har lämnat till en leverantör av delkomponenter till en solpanelsinstallation, som exempelvis solpaneler eller infästningssystem, är felaktiga eller bristfälliga ansvarar alltså entreprenören i normalfallet för. Har entreprenören utfört projektering i något avseende ansvarar entreprenören för att denna projektering är korrekt. Det gäller om en enda entreprenör haft ansvaret för att projektera alla ingående delar i anläggningen som takets tätskikt, solpaneler och montagesystem med infästningar. Om det är flera entreprenörer som har projekteringsansvar för olika delar ansvarar de för projekteringen av sina respektive entreprenader, dock att samordningen av de olika entreprenörernas arbeten åvilar beställaren om inte annat har avtalats mellan parterna. Tätskiktsentreprenören ansvarar för att tätskikt projekteras i enlighet med beställarens ställda funktionskrav och anbringas i enlighet med tillverkarens montageanvisningar om sådana finns. Solpanels­ entreprenören ansvarar för att solpaneler projekteras i enlighet med de funktionskrav som beställaren har uppställt. Den entreprenör som ska projektera och installera infästningar ansvarar då för att projektera infästningar som är lämpliga att använda på byggnaden och för de solpaneler som redovisats för infästningsentreprenören samt att infästningarna installeras i enlighet med tillverkarens montage­ anvisningar om sådana finns. På samma sätt fördelar sig ansvaret om entreprenören anlitar en underentreprenör för att utföra del av entreprenaden. Entreprenören ansvarar i förhållande till underentreprenören för dimensionering av solpanelsanläggning som lämnats till underentreprenör, liksom för de uppgifter entreprenören lämnat underentreprenören som underlag för det fall underentreprenören ska utföra dimensionering av solAnsvar | 83

panelsanläggningen. Underentreprenören ansvarar för de uppgifter som underentreprenören på entreprenörens uppdrag tagit fram för en dimensionering av en solpanelanläggning. Ansvarstiden för entreprenaden är tio år från entreprenadens godkännande och inleds med en garantitid. Entreprenören ansvarar för fel som framträder under garantitiden, vilken för utförande­ entreprenader enligt AB 04 är fem år för arbetsprestation och två år för material och vara och för totalentreprenader enligt ABT 06 är fem år. Efter utgången av respektive garantitid ansvarar entreprenören för väsentligt fel som beror på entreprenörens vårdslöshet. Nedan anges schematiskt ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör i utförandeentreprenad respektive totalentreprenad.

Utförandeentreprenad

Totalentreprenad

Entreprenören har utförande­ ansvar vid uppförande av solpanelsanläggning vid ­uppförande av byggnad eller vid om- och tillbyggnad av befintlig byggnad.

Totalentreprenören har såväl projekteringsansvar som utförandeansvar vid uppförande av solpanelsanläggning vid uppförande av byggnad eller vid om- och tillbyggnad av befintlig byggnad.

Avtal: AB 04/AB-U 07

Avtal: ABT 06/ABT-U 07

Bedömning av dimensionering för projektet

Totalentreprenören inhämtar uppgifter för och utför till exempel dimensionering av laster för projektet, antingen själv eller med anlitande av extern konsult. Totalentreprenören ansvarar gentemot beställaren för de uppgifter som totalentreprenören tillför projektet.

84 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

11. 3. 2 Konsulttjänster avseende projektering av solpanelsanläggning

För konsulttjänster som dimensionering av laster kan parterna, det vill säga beställare och konsult, avtala om att standardavtalet Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 2009, ABK 09, skall gälla. Enligt detta avtal gäller att konsulten skall genomföra uppdraget fackmässigt och med omsorg samt även i övrigt iaktta god yrkessed, se ABK 09 kap. 2 § 1. Av kommentaren till denna bestämmelse framgår att det innebär att kraven på konsulten bland annat innefattar skyldighet att till följd av omständigheter som framkommer under uppdragets utförande kontrollera uppgifter som beställaren av konsultuppdraget har lämnat konsulten. Det innebär till exempel att om en konsult, som har uppdraget att utföra dimensionering av en solpanelsanläggning, behöver ytterligare uppgifter från beställaren om en befintlig byggnads konstruktion för att kunna bedöma om solpanelernas laster tillsammans med infästningar och påverkande laster kan bäras av byggnaden, måste dessa efterfrågas från beställaren för att konsulten kan sägas ha utfört sitt Bedömning av uppdrag fackmässigt. Konsulten kan i annat fall bli ska­d imensionering deståndsskyldig gentemot beställaren för skada som konför projektet sulten orsakat beställaren genom bristande fackmässighet Beställaren ansvarar vid genomförande av uppdraget, se ABK 09 kap. 5 § 1. gentemot entrepre­ Anlitar en beställare flera konsulter för att utföra nören för samtliga av projektering ansvarar beställaren för samordningen av beställaren lämnade egna, konsultens och beställarens och eventuella övriga uppgifter. avtalsparters arbeten samordnas med varandra, se ABK 09 kap. 3 § 4. 11. 3. 3 Inköp av material och vara till solpanelsanläggning

För köp av material och varor till byggentreprenader används ofta standardavtalet Allmänna bestämmelser för köp av varor i yrkesmässig byggverksamhet, ABM 07 som kontraktshandling. Om det till en solpanelsanläggning köps in material som till ­exempel infästningsanordningar utan att det samtidigt lämnas uppgifter till leverantören om vikten på de solpaneler som ska fästas in ansvarar köparen av materialet för att infästningsanordningen är lämplig att använda i solpanelsanläggningen. Köparen av materialet ansvarar för att den information om entreprenaden som lämnats till leverantören är riktig och komplett. Om köparen talat om vad solpanelerna har för vikt ansvarar leverantören som huvudregel för Ansvar | 85

att de uppgifter som anges om infästningsmaterialets egenskaper är korrekta. Det är alltså viktigt att köparen lämnar alla uppgifter som behövs för att leverantören av infästningar skall kunna avgöra vilken infästning som skall användas. Det är förstås lika viktigt att uppgifterna är korrekta. Förutsatt att köparens lämnade uppgifter är riktiga så ansvarar en leverantör av infästningar i normalfallet för fel som uppstår om leverantören levererar infästning som inte är avsedda för vissa solpaneler. Om köparen däremot lämnat felaktiga uppgifter till en leverantör som leverantören haft rätt att lita på, ansvarar leverantören vanligtvis inte för fel eller brister i solpanelsanläggningen som beror på de felaktiga uppgifterna. 11. 3. 4 Konsumententreprenader

Vid installation av solpanelsanläggningar med konsumenter som beställare gäller konsumenttjänstlagen (1985:716). För dessa avtal är det olämpligt att använda standardavtalen AB 04 och ABT 06. Det finns istället som komplement till lagstiftningen i form av branschanpassade standardavtal med tillhörande avtalsformulär som parterna kan avtala om. Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader - ABS 18 är avsedda att användas vid uppförande och tillbyggnad av en- och tvåbostadshus och Hantverkarformuläret – 17 är avsett för reparations- och ombyggnadsarbeten. Konsumenttjänstlagens bestämmelser är tvingande till förmån för konsumenten eftersom en konsument i förhållande till näringsidkaren anses ha en mer skyddsvärd ställning. Konsumenttjänstlagen innehåller bestämmelser om renovering, om- och tillbyggnad av byggnader, men även särskilda bestämmelser som gäller uppförande av och tillbyggnad av en- och tvåfamiljsbostadshus. I konsumenttjänstlagens 4 § sägs att näringsidkaren, alltså entreprenören, har en skyldighet att utföra uppdraget på ett fackmässigt sätt. Entreprenören åläggs dessutom en skyldighet att med vederbörlig omsorg ta tillvara konsumentens intresse och samråda i den omfattning som behövs. Dessa generella krav på omsorg och samråd har inga motsvarigheter i AB 04 och ABT 06 och är ett utslag av att konsumenttjänstlagen är en skyddslagstiftning för konsumenter. Vid utförande av en solpanelsanläggning är det till exempel frågor om befintlig byggnads skick och befintligt taks skick som måste bedömas med avseende på förväntad livslängd i förhållande till solpanelsanläggningens livslängd, där näringsidkaren besitter fackkunskaper som konsumenten vanligen inte har. 86 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

Entreprenören har även enligt konsumenttjänstlagens 6 § en skyldighet att i vissa fall avråda konsumenten från att låta utföra tjänsten. Det gäller i de fall då den tjänst som ska utföras med hänsyn till priset, värdet av föremålet för tjänsten eller andra särskilda omständigheter leder till att tjänsten inte kan var till rimlig nytta för konsumenten. Denna upplysningsplikt gäller även om det först sedan tjänsten börjat utföras visar sig att den inte kan vara till rimlig nytta för konsumenten eller om priset för tjänsten blir betydligt högre än vad konsumenten har räknat med. I sådant fall ska entreprenören underrätta konsumenten och begära anvisningar, till exempel om det visar sig att tätskiktet på ett befintligt tak är uttjänt och behöver bytas. Om det inte är möjligt att inhämta anvisningar får entreprenören avbryta det arbete som påbörjats om det inte finns särskilda skäl att anta att konsumenten ändå önskar få tjänsten utförd. Ett avrådande från en tjänst eller ett visst utförande bör dokumenteras i skrift genom till exempel ett e-brev till konsumenten.

11. 4 Garantier Ansvarsfrågan ska inte likställas med garantikedjan som presenteras i figur 39. Garantikedjan inkluderar produktgarantier för produkter som inkluderas i solcellsinstallationen som orsakat problem eller skador som hänförs till solcellsinstallationer. Ett fel på en produkt eller fel orsakat av en produkt kommer hänvisas till den som utförde installationen (installatören) eller kan gå direkt till beställarens försäkringsbolag. Ärendet kommer då granskas av försäkringsbolaget som granskar om felet beror på produktfel eller felaktig installation. Är felet ett produktfel går ärendet till nästa led som blir installatörens materialleverantör och slutligen till tillverkaren av det felande materialet. I vissa fall har den tillverkaren en så kallad återförsäkring, vanligtvis hos ett stort globalt försäkringsbolag. Pekar försäkringsbolaget ut att materialet ej är installerat korrekt eller enligt tillverkarens anvisningar kommer installatören att hållas ansvarig. Försäkringsbolag Kravställer Beställare

Installatör

Grossist/ Tillverkare materialdistributör

Tillverkarens försäkringsbolag

Underentreprenör

Figur 38.  Garantikedjan Ansvar | 87

11. 5 Särskilda krav från försäkringsbolag Ett försäkringsbolag har möjlighet att ställa ytterligare krav som ligger utanför ordinarie installationsregler. Försäkringsbolaget gör en riskbedömning utifrån ett försäkringsperspektiv och kan då ställa krav för att beställaren av en solcellsanläggning ska få fortsätta att vara försäkrad hos försäkringsbolaget.

11. 6 Tillverkarens anvisningar Tillverkarens anvisningar står över elinstallationsreglerna rent hierarkiskt, därför är det väldigt viktigt att den som installerar en solcellsanläggning har kunskap om de materiel och produkter som används under installationen av solcellsanläggningen. Vid en solcellsinstallation finns det vanligtvis generella installationsmanualer från respektive tillverkare eller produkt, men dessutom finns specifika installationsinstruktioner för infästningar, så kallade snö- och vindlastberäkningar. Dessa stipulerar hur infästningsplanen för taket ser ut baserat på takets geometri, vindzon samt snözon. Snö- och vindlastberäkningen visar hur många infästningar som kommer att krävas för den aktuella platsen och det aktuella taket. Där visas vilka avstånd infästningar ska ha sinsemellan och även andra relevanta mått och beräkningar. Observera också att tillverkarens garantier gäller under vissa villkor. På engelska kallas detta limited warranties.

11. 7 Ansvar för anläggningsägare Anläggningsägaren är ansvarig att fortlöpande kontroll blir utfört enligt ELSÄK-FS2008:3. Detta gäller oavsett om anläggningsägaren är en juridisk person eller en privatperson. Det är alltså anläggnings­ ägaren som måste se till att den löpande kontrollen görs. Viss kontroll måste göras av fackman medan annan kontroll går att genomföra i egen regi.

88 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

11. 8 Att tänka på: • Använd standardavtal om möjligt. Vid frånsteg måste ansvaret regleras. • Kontrollera att uppgifter för byggnaden är korrekta innan dessa används för dimensionering och beräkningar. • Undersök om det finns speciella regler från försäkringsbolag eller garantigivare. • Tänk på att vid installation till konsument gäller konsumenttjänstlagen. Följ krav och rekommendationer i: • AB, ABT, ABM eller liknande branschavtal • ELSÄK-FS2008:3

Ansvar | 89

12 Dokumentation 12. 1 Introduktion

I

detta avsnitt beskrivs vilken dokumentation som bör och ska överlämnas till beställare inför byggstart och efter färdigställande. Vi delar upp innehåll i vad som bör ingå i installation till konsument respektive kommersiell beställare. Nedanstående lista är endast rekommendation och kan användas som checklista för installatör eller beställare

12. 2 Projekteringsdokument 12. 2. 1 Bygglayout

Bygglayouter som bör tas fram av solcellsentreprenör innan byggstart bör innehålla tillämpliga delar av följande innehåll: • layout för placering av solpaneler • strängning av solpaneler • placering av växelriktare, eventuella brandmansbrytare och överspänningsskydd, eventuella solinstrålningsgivare • tak- och väggenomföringars placering och metod • takets höjd och lutning och takbeklädnad • takuppbyggnad (bärande konstruktion, eventuell isolering, takbeläggning) • taklutningar, takfall, ränndalar och vattengångar • typ och placering av takbrunnar och bräddavlopp • flyttad, borttagen eller tillagd utrustning för permanent ­taksäkerhet • monteringssystemets utformning och plan för infästningar mot taket. Dessa delar kan samlas i samma dokumentation eller delas upp i lämpligt antal ritningar beroende på solcellssystemets komplexitet.

90 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

12. 2. 2 Dimensionering

Utöver ovanstående bygghandlingar ska även följande tas fram av solcellsentreprenören: • vindlastberäkningar för solcellssystemet och dess infästningspunkter till takytan • solcellssystemets totalvikt, ytvikt samt eventuella punktlaster • snölastberäkning för att säkerställa att solpanelernas maxbelastning inte överskrids med vald infästningsmetod • enlinjeschema som visar solceller, växelriktare, brytare, ­säkringar och kringutrustning och anger inkopplingspunkt i det befintliga elsystemet • dimensionering och placering av snörasskydd • brandskyddsdokumentation. För mer information se Elschema enligt SS-EN 62446-1 samt dokumentation listad i Handbok 457 kapitel 29.

12. 3 Installation • • • • •

KMA-plan (kvalitets-, miljö och arbetsmiljöplan) Underlag för egenkontroll APD-plan (arbetsplatsdisposition) Plan för materiallyft Brandskyddsdokumentation (Riskanalys för heta arbeten).

12. 4 Slutkontroll Elektrisk kontroll av anläggningen utförs enligt leverantörens anvisningar. Provningsprotokoll ska upprättas för att dokumentera att ingående komponenter fungerar. Dokumentera egenkontroll av den installerade anläggningen. Kontrollera att skyltar och märkning finns och att tillträde till takytan är möjlig samt att taksäkerhetsanordningar är på plats.

Dokumentation | 91

12. 5 Leveransdokumentation, certifikat och garantier Här beskrivs vilken dokumentation som bör lämnas i samband med att installationen anses vara klar för idrifttagande och vid överlämnade till beställare respektive slutkund. 12. 5. 1 Dokument och information om installationen – Konsumententreprenader

• leverantör och produktnamn på ingående produkter och system • monteringsanvisning • driftinstruktioner, manöverinstruktioner • brandinformation • larmlista, felkoder med mera • dokumenterad egenkontroll • garantier för installation och produkter • underhålls- och skötselinstruktion för installationen. 12. 5. 2 Dokumentation installationer – Övriga entreprenader

• kontaktlista entreprenör samt leverantör och produktnamn på ingående produkter och system • beskrivning av solcellsanläggningen inklusive tekniska data • prestandadeklaration/er för ingående byggprodukter • miljödokumentation (EPD, BVD etcetera) • schematisk uppbyggnad, enlinjeschema • apparat- och komponentförteckning • driftinstruktioner, manöverinstruktioner • brandinformation • larmlista, felkoder med mera • dokumenterad egenkontroll • skyltar och märkning • snö- och vindlastberäkningar, ballast- eller infästningsplan • garantier för installation och produkter • underhålls- och skötselinstruktion för installationen samt takskottningsplan.

92 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

12. 6 Att tänka på: • Skapa tydlig dokumentation utifrån anläggningens avsedda användning. • Gör avstämning med beställare innan projekt startas. • Skapa takplan/ritning över installationen och beakta förutsättningar för projektet. • Sammanställ dokumentation digitalt eller i pappersformat så att det kan överlämnas till kund efter godkänd slutbesiktning.

Dokumentation | 93

13 Service och underhåll 13. 1 Introduktion

T

ak med solpaneler är mer underhållsintensiva än normala exponerade tak och de utsätts därför för mer slitage vid exempelvis gångtrafik till och från anläggningen, takskottning eller annan service. Installationen innebär även att taket blir svåråtkomligt och därmed kostsamt och komplicerat att utföra servicearbeten på samt att installationen helt eller delvis måste nedmonteras vid servicearbete på till exempel tätskiktet. Solpanelsinstallationer eller annan utrustning får ej blockera takets vattenavrinning och inte heller placeras i ränndalen. Takbrunnar måste vara åtkomliga för inspektion och rensning.

13. 2 Serviceintervall 13. 2. 1 Takavvattning

Ränndalar och takbrunnar på platta eller låglutande tak bör inspekteras 1–2 gånger per år och rensas vid behov. Man bör även passa på att kontrollera att inga vattengångar är blockerade. Branta tak med utvändig takavvattning kontrolleras så att inte hängrännor är blockerade av smuts som stoppar vattenavrinning. Detta görs vår och höst. 13. 2. 2 Takskottning

Följ takskottningsplan upprättad av fastighetsägaren. Beakta särskilt att ytor kan finnas som inte bär personlast eller av andra skäl inte får beträdas. Använd utmärkta tillträdesleder och förankringsanordningar för personlig fallskyddsutrustning. Använd avsedda utförselställen för snö som ska avlägsnas från taket. Om alternativ till manuell takskottning ska användas, till exempel snösugning, se instruktion erhållen av leverantör. Följ takskottningsplanens information om hur taket ska skottas så att den bärande konstruktionen inte äventyras av snedbelastningar och andra ogynnsamma belastningar. Beakta att solpanelerna inte får beträdas eller skadas av vassa redskap.

94 | HANDBOK FÖR MONTERING AV UTANPÅLIGGANDE SOLPANELER PÅ YTTERTAK

13. 2. 3 Mekanisk service, kontroll av infästningar

Dokumentationen gällande funktion och skötsel är en bra grund för planering av drift och underhåll. Arbete och underhåll ska kunna utföras säkert över hela anläggningen. Efter entreprenaden är fastighetsägaren ansvarig för att taksäkerhetsanordningar som uppfyller Boverkets krav finns installerade på fastigheten. Utöver detta kan det även behövas anordningar i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att yrkesarbetare ska kunna bevista på tak vid tillsyn och underhåll. Det är lämpligt att taksäkerhetsanordningar planeras och installeras i samband med entreprenaden och att det tydligt framgår vem som bär ansvaret för att detta utförs. 13. 2. 4 Elektrisk kontroll av anläggning

Elektrisk kontroll av anläggningen utförs enligt leverantörens anvisningar. Observera dock att anläggningsinnehavaren ansvarar för att periodiskt underhåll blir utfört enligt ELSÄK-FS2008:3. Underhållet syftar till att säkerställa att anläggningen har betryggande säkerhet mot person- och sakskada. De delar av det periodiska underhållet som ej kräver speciell auktorisation kan utföras av person utan specifik elkunskap. Ytterligare information om underhåll finns att läsa på Elsäkerhetsverkets hemsida.

13. 3 Att tänka på: • Kontrollera takets funktion vår och höst. • Städa takytan och kontrollera att takavvattning fungerar och inte är igensatt. • Följ leverantörens anvisningar för kontroll av anläggning minst 1 gång per år. Kontrollera att anläggningens infästningspunkter är intakta och oskadade. • Följ periodiskt underhåll enligt ELSÄK-FS2008:3.

Service och underhåll | 95