319 35 17MB
Swedish Pages 225 [226] Year 2006
Kunskap
Fronesis
nr
Kunskap
21
Apropå bilden på framsidan: »Skolans
uppgift är
som
sig bör
att
skola
arbetskraften; skaften;
skall sopa bra får man inte slarva med är ett system spärrar och kvoter och testprogram för att sålla agnarna från vetet om
kvastarna
och föra
var
till hans rätta fålla.«
en
o
Blå »Människor
föds
okunniga,
tåget, ur
inte
Den
dumma.
Det
ena
är
handen
av
vet
vad den andra
utbildning
de fördummas.«
Bertrand »En
annan
som
fria vidder
Bilden:
sorts
»Var
kunskap, och
smutsar
en
frigörandekunskap,
gör, 1972
lika skild från
Russell
tvång och plugg
öppen himmel skiljer sig från kaserner.« Sven-Eric Liedman, ur I skugganav framtiden,
kunskapsindustrin
ner
någonstans?«, gjordav
Johan Söderberg(illustratorQjohansoderberg.net).
1997
illustratören
Fronesis [politik, teori,
Kunskap
kritik]
Fronesis
21
nr
Utgivningsår 2006 1404-2614
ISSN
Camilla
Ansvarig utgivare: Kopiering av texter översättarnas
eller
Skriftserien
Fronesis
Hemsida:
A
Lundberg förbjudenoch kan endast ske samtycke. upphovsrättsinnehavares ges ut av tidskriftsföreningenFronesis. är
i Fronesis annan
www.fronesis.nu
med
författarnas/
infoQfronesis.nu
E-post:
90 kr
Pris:
Prenumeration
nr): Sverige: 300 kr; övrigaEuropa: 400 kr; övrigavärlden:
(4
Nätverkstan
Prenumerationsärenden: Box 311 20, 400
Göteborg. Tel:
32
450 kr.
Ekonomitjänst,
031-743
99 05. Fax: 031-743
99 06.
E-post: ekonomitjanstQnatverkstan.net redaktionskommitté:
Fronesis
Ordförande:
Camilla
A
Lundberg
Redaktionssekreterare: Kassör:
Ingvar
Magnus Wennerhag
Strid
Övrigamedlemmar son,
Petra
Tornhill, Redaktion Anders
Hall, Olav för
Kalat,
redaktionskommittén:
av
Toivo
Jokkala, Johan Lindgren,
Unsgaard nr
21:
och Katarina
Ylva
Anne-Sofie
form:
Alarm
Gustavs-
Mukhtar-Landgren,
Sofie
Wikström.
Gislén, Petra Hall, Toivo Jokkala, Anders Jörnesten, Kalat, Johan Lindgren, Camilla A Lundberg, Johan
Söderberg,Magnus Wennerhag Grafisk
Gundenäs, Klas
Henrik
Dalia
Media
och Katarina
Tryck:
Ale
Wikström.
tryckteam,
Bohus
Karlsson Ljungströmför översättning av Bourdieu, Lars-Göran och Martin Fredriksson för översättav Holland, översättning Ramazanoglu Andersson för översättav Jackson samt Richard översättningsgranskningar, ning för av av Jackson, Johan Aretakis översättning Dyer-Witheford ningsgranskning och de Peuter, Emma Cars för översättning av Noble, Veronica Ahlqvist för Miia Mikael Noble, Torikka, Börjesson, Anett Schenk, översättningsgranskning Mats Benner och Henrik Nordvall för deras specialskrivna texter och inledningar,
Tack
till: Olof
för
Hanna
Pettersson
för
korrektur.
[inledning] Ylva
Gislén, Anders
Kalat
[kunskapsbegreppet] Johan Lindgren och Bourdieu:
Pierre
Ylva Gislén:
Från
Latour:
Caroline
Kunskapensvillkor
av
det
Kunskapsteorioch praktik skolastiska förnuftet
18
.......sss+
osssssrsrsrsrr
inr
Latour och det
saklighetertill
Ramazanoflu
och
planetärakollektivet angelägenheter
svsssssrsrsr
Janet Holland:
Kan vi
säga
det är?
som
[[Ut]bildningspolitiska
Henrik Oscar
strategier
Från arbetarklass
Schenk: Benner:
Vetenskap,makt
Nordvall: Olsson:
Oscar
och
till kvinnor
och
—
rr
David
F Noble:
—
Författare
100
117
sa
134
....
s=svsssssrserer
rer
rer
erna
Dyer-Witheford: lekfullmängd? Digitala examensfabriker automatiseringen av den högreutbildningen
och
.
sssvsissrsres
En
143
ere
.
'..
148 152
160
166
........
196
..........+
[författare
.
anspråk] och tillbaka? svssssssererre
och Nick
-
rk
rst
rer
58
79
......
politik i framtiden. och kampen om kulturarvet Folkrörelse eller utvalt sällskap?.
[digitala kunskapsindustrier] Johan Söderberg:Klass i kunskapsfabriken
Greig
rer
ra
Olsson, arbetarklassen
Studiecirkelarbetet
de Peuter
rr
52
rr
rr
svessssesrrrrr
rer
Mats
28
rr
[ärva och förvärva] Sue Jackson: Livslångttjänande: Arbetarklasskvinnor och livslångt lärande. Mikael Börjesson: Transnationella utbildningsstrategier och nationella logikefvussssssrerrr Anett
8
......
You will be assimilated.«
»
Bruno Bruno
Kalat:
Torikka:
Miia
Kritik
och Anne-Sofie
källor]
till bokens
texter
samt
källor.
..........ssssssrc
esse
rcsss
208
[Inledning]
Gislén, Anders
Ylva
Kalat
och Anne-Sofie
Kalat
Kunskapensvillkor När
nu
Fronesis
blir
det
ger ut svårt
kunskap peka på kopplingen
ett
nummer
om
undvika
att
till
det
att
begrepp
dess namn, fronesis. gett tidskriften Hos Aristoteles och hans samtida står som
episteme för den världen.
Techne
och
kunskap
och
hantverk.
som
sanna
kunskapen
handlar
liggeri Fronesis
den
om
om
konst
tillverkande står
slutligen praktiska kunskapen, den som rör handlingar i den mänskligavärlden. Kanske skulle begreppet med våra med street dagars ord bäst översättas smartness eller klokskap. De antika grekernas spekulerande över kunskapens natur en var av startför en återkommande dispunkterna för den
kussion
i den västerländska
idéhistorien
vad
om
kan
man
varför. En
stor
och
del
av
bör
veta
akademin
—
och
och den
radikala
historia politiska traditionens skulle kunna samlas under analyser detta tema, där kunskapen då som nu betraktats som en och som ett tillgång problem. Diskussionerna hargällt hur kunskap är möjlig,vad den egentligen består i, hur den uttrycks och i vilket förhålav
utomstående
lande den står till
exempelvis maktrelationer.
som
späntfrån ler mindre
abstrakta
analysertill
konkreta
faktorer De har mer
mål för vilken
kunskapen bör spela i byggandet
det
samhället.
framtida Detta
heten
av
elroll
uppmärksamkopplingen mellan
riktar
nummer
främst
mot
KUNSKAPENS
makt
politik. Denna disEnligt en lätt förenkhistorieskrivning träder kunskapen,
kunskap, kussion är lad efter
och
inte ny.
sömn
viss tids
en
under
medelti-
mer
och sedan genom renässansen radikalt efter upplysningen i tjänst från
förtryck och fördomar. Efterhand börjar dock kunskapens frigörandepotential och autonomi att ifrågasättas.Detta görs inte hos
emancipationen
minst
tänkare
av
och Freud.
I
fortfarande
i
som
Vår
allt
kunskapsbegreppet.En
beskrivs
förhåller
del
är
en
meriter
hur
fler ska bli
På den
utbildade.
av
liv
marknaden
globala befolkning med goda akademiska ett
de kreativa
centralt
den
konkurrensmedel.
ekonomierna
I
är
kunskap viktigare kapital och utbildningsoch forskningspolitiken sammanfaller alltmer med tillväxtpolitiken. Samtidigt som produktionen blir mer även kunskapsintensiv betraktas i större som en kunskapen utsträckning Detta blir tydligt genom de många vara. juridiska strider som i dag utspelarsig kring immateriella rättigheter allt ett
allt
—
kritik
har rubrad
traditionella
av
texter
årens
senaste
förståelser och
absoluta
om
av
objektiva
funkun-
epistenme formen
kunskap.
av
väl-
mer
till de
skapsteoretiska
fler
sina
sig
damentala
ibland
patent
dagens möjligt
sanning första avsnitt
riken
—-
större
och
till
det
kunska-
informationssystem gjort det att skapa och få tillgångtill en stor än svåröverskådlig kunskapsbank.
diskussionen
tillbringar i utbildningsinstitutioner. Behoven av att i större omstrukturera omfattning eller investera i kunskapsinstitutioner har nog aldrig ansetts så stora som nu. Inom politiken diskuteras ständigt hur kriser inom utbildningsväsendet ska lösas eller
och
nummers
handlar
samhälle
vill undandra
som
från det allmänna, genom stärkt immaterialrätt, har
Detta
kunskapssamhälle.Allt
ett
som
finns krafter
Marx, Nietzsche
makten.
tids
patentering av biologiskt liv frågor om fildelning. Men även om
Kunskap
dag hög grad om relationen mellan kunskap och makt, samt om möjlighetenatt finna en kunskap som står utanför
ifrån
pen
den, först
VILLKOR
franske
Den Bruno
Latour
vetenskapssociologen diskuterar
i
texten
Från
skiljelinjen angelägenbeter vetenskaplig kunskapsprodukoch politik. Denna har sedan Pla-
saklighetertill mellan tion
tid
tons
varit
närmast
ett
fundamen-
för alla
sanningsanspråk. pekar på att denna skiljelinje skapades med intentionen att kortsluta de politiska processerna och hävdar att den i dag inte längre är möjlig att upprätthålla.Här handlar det om hur en mer objektivistisk kunskapssyn står talt kriterium
Latour
i
motsättning
som
i
till
självaverket
det
osäkra
sökande
mycket påminner om
sammanfogandet en gemensam värld i demokratiska politiska processer. Ett feministiskt förhållningssätttill kan också den medföra en vetenskapen av den problematisering oskyldiga förståelsen av kunskap. Redan den tidiga kvinnorörelsen menade att frågor om av
GISLÉN,
Yr.vA
ANDERS
ÅNNE-SOrIE
OCH
frågor om
är
kunskap samtidigt
KALA'T
makt.
visade
minst
och och om
de
ker
tanke
mot
objektivitet mot privat.
kultur
är laddade
I sådana
hot eller
och
slutsatsen
och
sentation
viktiga
ledet
i den
legitim Det som
som
handlar individer
systemet, dels ses
om
vem
forskare
eller
snarare
om
anses
bättre än
sorters
feminismen
inom
Kan
texten
finns
diskuterar
vi
med
säga
i detta
sociologen
Caroline
och socialforskaren
de två
som
num-
Janet
den huvudlinjerna diskussioepistemologiska Den ena linjen tar sin utgångspunkt radikala förändringspotential som erfarenheten kvinnliga erbjuder inom
till
den
konventionella
andra
har snarare kunskapsteorin. med en mer allmän socialkonsig struktivistisk Utifrån den kunskapssyn. senare framstår positionen »kvinna« och begrepp som »kvinnlig erfarenhet« som djupt problematiska, vilket lierat
inte
understrukits
exempel
black
nial feministisk
av
teoretiker
inom
till
och
feminism postkoloteori. Ramazanoglu och
pekarpå att båda dessa positioifrågasätterdet som tidigare ansetts som självklaraanspråkpå sanning och till de vägar objektiv kunskap, men att däremot är sinsemellan djupt motsägelsefulla. Med exemplet våldtäkt visar de på denna motsägelsefullhet.I samband Holland
vara
ner
akademiker. att
analys kunskaps-
om
Den
kvinnor
utgör störningar i tankedär vissa
som
som
I
som
i förhållande
kvinnor
tillräckligamedel för att åtgärda skevheten. Snarare låg problemet i den västerländska bilden av vad som är giltig kunskap. Den inflytelserika feministiska vetenskapsteoretikern Sandra Harding menar till exempel att den traditionella kunskapsteorins svårigheter med kvinnan som kunskapande subjekt inte handlar
det
diskussion
premisser.
nen.
var
bara
kritisk
en
feministiska
jämlikrepre-
samhällsinstitutioner
en
vetare
möjligheterna kunskapsproduktion på andra
Holland
antingen
ökad andel
en
till
sorters
akademisk
har
produktion en
begrepp handlingar, vissa
vissa
med
västerländsk
förts
är allt
som
dessa
värda än andra.
Parallellt
den att
Genom
sorters
Ramazanoglu
asso-
underkastelse.
Man drog inom
det andra
vissa
mer
mer,
till maskulinitet
till femininitet
som
av
historia
en
kunskap och
sorters
det är?,
natur,
dikotomnier
dominans, medan
associeras
mot
teori
med
framställs
Harding understrybegrepp som och generalisering
neutrala
igenom politisk,
kropp, förnuft mot känsla, mot subjektivitet, offentligt
det första ledet
cieras
och
ställer
som
förment
att
objektivitet,
lossningar och hushållsteknik. Ifrågasättandet av de patriarkala maktstrukturer och maktanspråksom man såg i dessa ingrepp ledde dock till mer ganska snart grundläggande diskussioner kring hur kunskap grundas och legitimeras. Exempelvis skärskådade man de begreppsliga dikotomier inom det västerländska vetenskapliga tänkandet
till kön.
las starkt
på hur vetenskap teknologi griper in på en vardaglig konkret nivå i kvinnors liv, i fråga till exempel preventivmedel, för-
Inte
KALAT
kunskaper
andra, dels kopp-
10
KUNSKAPENS
sådana
med
handlingar kan dekongenerella sanningsanspråk och acceptansen för en mångfald tolkningar leda till att det blir omöjligt hävda att överhuvudtagetauktoritativt struktionen
Den
får faktiska
åt honom
Även i den franske Bourdieus
text
förnuftet(som
konse-
det skolastiska
av
är ett
utdrag ur hans till svenska ännu oöversatta med»pascalska itationer«) möter vi en komplex syn på kunskap, makt och kunskapens emancipatoriska potential. Bourdieu menar att
det inte
är så enkelt
att
institutionaliserade
ter,
Bourdieu i ordet
dockinte
leker
att
olika intres-
cipen
kunskapssökande
som
samhälle.
Det
varda
handlar
(skhol).
att
i
till
skall
exempel se
att
snedrekryteringentill högre
består
trots
allehanda
insatser,
antalet
högskole-
utbyggnad platser eller skapandet av fler ingångar Å andra sidan kan till högskolestudier. även utbildningsväsendet beskrivas som en kraft som verkar i motsatt riktning, ett instrument med potentialen att omav
fördela
och
ningar. går det
Utifrån att
betarrörelsens
vill
rådande
utmana
förstå
dagens
dagens utjämnaklyftor och
än att hävda ifrågasättandetsnarare kunskapssökandetblott och bart är en spegling av ett eller annat Bourdieus intresse. strategi är alltså dubbel: att »avslöja«spelets villkor, men att samtidigt använda sig av vissa av spelets möjligheter.
grupper. I Sverige finns
maktord-
föreställning tidiga ar-
såväl den
skapande
vänster till
radikali-
sådan
en
ningsinstitutioner
sera
att
visar
åt honom
har,
som
som
till möjlighet
frigjorts om
Han
»den
studier
leka« är central.
den
sidan
ena
hur sociala
givet«.Man kan
den sociala
självmed tvetydigheten
skolas ursprung relativisera
Å
ojämlikheter vidmakthålls och reproduceras genom utbildningens organisering enligt prinmånga studier
perverterar
där »friheten
formaliserade
eller
är tvehövdad.
syster,
rena kunskapens annars natur. Denna form av partiskhet är tvärtom den allra enklaste att avslöja. i stället självaspelet i sig som Det är kunskapen: de regler som perverterar kan även ifrågasätta, eftersom ingen själva ifrågasättandet (vetenskapens grundvillkor) är en del av dessa regler. Denna typ av fält för kunskapsproduktion är dock betingad av specifika historiska och kulturella omständighesen
givet?
frågorom kunskap formuleras som frågor om utbildning får de genast en mycket mer konkret innebörd, men samtidigt leder detta in på mer kommellan utplexa frågor om relationerna bildningssystem, individ och samhälle. Utbildningen, ett slags kunskapens
sociologenPierre
Kritik
skall varda
När
för människors liv.
kvenser
har,
som
av
något, vilket ytterst
VILLKOR
som
att
folkbild-
av
tilltron
inom
utbildningen
inkludera
kan
uteslutna
gedigen tradition utgångspunkt från dessa undersöka var mänbåda analysnivåer, niskor från olika socialgrupper återfinns i ett hierarkiskt ordnat utbildningssystem. I sociologen Mikael Börjessons
det fria
av
11
att,
med
en
GIsLÉN,
YLvaA
ANDERS
ÅNNE-SOFIE
OCH
utbildningsstratelogiker tillförs emel-
och nationella
KALAT
kunskap
ytterligare en dimension för att fånga de komplexa logiker som utbildningsvägar. präglar studenternas Med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp undersöker Börjesson vilka studenter lertid
viders
bättre
om
bedriver
som
de söker vilka
utlandsstudier
sig. Men
när de
han undersöker
påbörjar sina
de omsätter
hur
och
på
ser
Genom
ett
att
tillgångar
över
världen bidrar
till
landet.
inom
att
med har
stärka hierarförlorar
lärosätena in i
internationell
denter
och lärosäten
som
i sitt
del
av
en
andra.
att
hantera
De
mot
omsorg strategier för
av
tunga med en
Kunskapsinstitutioner:
kan beskrivas
elit, att
om
hur stu-
väljer Sue Jackson kunskapens bidrag stratifierande principer från ett annat perspektiv. I texten Livslångttjänande: ÅArbetarklasskvinnor och livslångtlärande analyseraslärande och kunskapsproduktion bortom utbildningsinstitutionernas murar. Utgångspunktenför hennes anaär diskussionerna lys kring det så kallade lärandet«. Jackson pekar på »livslånga att ifrågasättandetav utbildningsväsensom
hög grad
är orienterade
präglas arbetsuppgifter och klara sig begränsadinkomst. Även om analysen bygger på empiriska studier gjorda i Storbritannien, ett land med betydligt större klassklyftorän Sverige, visar den ändå tydligt på vikten om ett vidgat att fördjupadiskussionen även i vårt land. Detta är lärandebegrepp inte minst viktigt för att problematisera hur det »livslångalärandet« i praktiken samspelar med människors livssituation och hur kunskap definieras och värderas i förhållande till dessa förutsättningar.
Börjesrörlighet
topposition när de förs rangordning. Om Börjessons text diskuterar utifrån de kunskapenstratifierar,
sin absoluta en
i
exem-
som
Samtidigt
dominerande
de nationellt
visar
ökade
studenternas
att
kierna
från dem —
son
—
kontinuer-
att
livserfarenheter
arbetarklasskvinnors
att
resur-
finkornigt särskiljastudenter
resurser
meritokratiska
sig och
analysera indivisätt
mer
pelvis genom goda sociala
att
för
—
dessa
och förvärvade
nedärvda
dernas
har den tid och
som
krävs
som
—
eller internationella
vid olika nationella lärosäten.
förstärker
individer
ligt investera i förnyadekunskaper och färdigheter och vilket liv som dessa kunskaper ska omsättas i är central. Jacksons text lyfter fram det faktum
också
högre studier
vilka
ekonomi
vart
har med
studenterna
resurser
och
på (re)produktion av lätt blir till ett påbudom indinödvändigafortbildning. Frågan
ensamrätt
dets
Transnationella
bidrag gier
KALLAT
studera
12
och intentioner
visioner Om
Jackson pekar på de hinder
människor
i
många gånger möter, anknyter texterna
i nästa
arbetarrörelsens
avsnitt visioner
och genom folket. artikel Oscar
valls
och kulturarvet matiseras
diecirkelns
en
som
arbetarklassposition
en
Med
två
av
till den om
tidiga bildning av
Henrik
Olsson,
Nord-
arbetarklassen
och
probleav »stuprogramförklaring presenteras
fader«:
Studiecirkelarbetet
KUNSKAPENS
Folkrörelse
—
frågasom
eller utvalt sällskap? I denna ursprungligen publicerades
som
text,
Olsson för
1918, argumenterar ket ska undvika för
fritidsvanor
fol-
att
och
osedliga
strategi för position i
Danmark, där stadfästandet
arbetarklassens samhälle.
Därmed
alternativ
till
blir
den
främmande
för
Drömmen
lerats
också
framstår
ett
i visioner
annat,
mer
rör
jämlikt
det formella
bildningsdokument propositioner den
visioner
att
man
om
och
och
att
få
nor
en
resurser
—
Schenk
Anett
undersöker den
till kvin-
sociologen
socialdemokratiska
utbildningspolitiken. Särskilt vid en internationell jämförelsehar Sverige satsat att alla människor oavsett på bakgrund ska geslika tillgångtill högreutbildning. Men
ut-
om
så
tegier
under de
i under-
mellan
kunskapsmässig för att
idén
diversifierade
Från arbetarklass
och tillbaka?
hur antaganbeskaffenhet och
utbildning. Balansen
mer
folkbildning. I artikeln
för sextio-
omsätts
framtiden
tillgodogörasig
kanon
och i
decennierna
senaste
allt
den
ersatt
om
se
människans
om
visning
kan
sett
läroplaneroch
som
de
docki
man
—
i Nord.
politiska diskussionen
en
—
gymnasieelever (även om inte lika många lämnar skolåren med både studentmössa och fullständigabetyg) kan utan tvekan ses som ett resultat av politiska beslut. Samtidigt pekar det på svårigheterna för individer att välja andra vägar än den formella utbildningen, på att utbildning många gånger blir ett sätt i att döljaeller skjuta upp arbetslösheten ekonomierna
socialgrupper kunskap och att mångfaldav vägar som
högre utsträckning uppfattat högskolan som det främsta för att uppnå politiska instrumentet »den öppna högskodetta. Idén om lan« som bygger på målsättningenatt människor från en mängd sociala och etniska bakgrunder ska kunna ta del av har i dag i stort kunskapens frukter har
som
bli
I den
har det funnits
erövra
leder dit. Under
utbildningssystemet. Att svenska tonåringar i dag knappast kan undgå att
de förändrade
litterär
en
alla
om att
att
det ska finnas
ett
har också ofta formusom
grundtanke
ska ha rätt
många.
om
samhälle
svenskt
ojämlikt
ett
den
en
i
senast
främlingsfientlighet.
och
arbetarrörelsen
Inom
av
på-
varit
många kopplats till ökande
av
nationalism
utbildningssektor,
innehåll och metoder
vars
kanon
förbättra
att
människosyn
detta diskuterats
om
i Sverige har debatten taglig i exempelvis usa och nu
gemenskap erövra det bildningsarv som »tillhört« borgerskapet. Parallellt framsom träder studiecirkeln en frigörande och stärkande
Även
mindre
onyttiga
i stället i kollektivets
att
både
aktualiserar
och visioner.
VILLKOR
kritiskt
i
centrum
sjuttiotalets politiska straövertog kvinnorna denna plats följandetvå decennierna. Flick-
och kvinnor har
av
de
också erövrat allt
tidigaremanligt dominerade
fler
domä-
samtidigtsom utbildningsvägarna och högskolafortfarande är könskodade och synbart professorerna i nerna,
skola
huvudsak
13
stod
och
or
inom
problematisera denna och göra egna reflektioner är ett tydligt exempel på en
arbetarklassen
är män
—
dessutom
i större
ut-
GISLÉN,
Yrva
ÅNDERS
KALAT
OCH
ÅNNE-SOrFIE
sträckningän i andra europeiska länder. Men paradoxerna är fler. Internationella studier tyder på att kunskapsskillnaderna mellan små
svenska
om
sökningarav
sen
och
säkra
kreativitet
arbetsmarknad.
där den
alltså
kommit
betraktas
att
som
När
akademiska de nya
eliter ska
om
alltså
ses
i
sista
mellan
överflödig.Dessa
av
göra den individuella
att
och
till och
med
blir också
nya tekniker
sälja sämre undervisning till att detta slags vara egentligen efterfrågas av någraandra än underett
sätt
att
utan
lärosäten och industrier
finansierade
som
säljermjukvara och hårdvara. och
avslutande
görs
en
annan
avsnittet
av Aro
koppling
globaliserade ekonomierproduktionen av kunskap. Greig de Peuter och Nick Dyer-Withefordredovisar i texten En lekfull mängd?underna
sätt
ett
läraren kontrollerbar
samhället nummer
I
en
det
bara blir
och
digitala kunskaps-
detta
universitetsvärlden.
diskuteras
dystrare aspekt nämdigitala kunskapssamhället, vad som händer med utbildningar ligen när kunskap och överförandet av kunskap i enlighet med de kreativa ekonomiernas logik börjarbetraktas som en vara. Noble till visar hur överföringav föreläsningar videofilmer, webbpublicering av digitala läromedel och distansundervisning inte av
globaliserade ekonomierna.
I det
öppna källkodens
text
allt fler
Det
också rym-
kontrollförsöken,
dela och modifiera
denna
ett
ljuset
också hur det
arbetet
mot
i den amerikanska
krav
konkurrens
att
—
—
Talet
motstånd
ett
för
individers
möjligheter kunskap rymmer tänkbar förändringspotential. en text David F Nobles Digitala examensfabriker automatiseringen av högre utbildning har rönt stor uppmärksamhet att
en
på politiskt styrinstrument. innovationer ställs på forskningen föroch humaniora lorar samhällsvetenskap och mark till naturvetenskap, medicin som i teknik ämnesområden dag står och bortom kontroverser partipolitiska betraktas som viktiga byggstenar för välfärdsstaten.
visar
lekfulla, immateriella mer
byggs
samma
mycket individuella
och ofta
kompetenser. Men de
Utbildningsfrågor lång historia som politiskt instrument. Sociologen Mats Benner tar i sin text Vetenskap,makt och politik i framtiden de många kontroverserna kring den före detta utbildningsministern Carl Tham om som utgångspunktför att resonera hur även forskning under det senaste decenniet
dataspelindustri-
innehåll
arbetets
tillgången till
Samtidigt utgör elevernas och studenterklassbakgrund den enskilt starkaste för att förstå stratifieförklaringsfaktorn som av såväl utbildningsresultat ringen
nas
har
i
hur nya och för individen ofta förödande relationer till arbetsplat-
är förhållandevis
elever
arbetare
De visar
erna.
jämförolika socialgrupper.
man
KALAT
de nya
i detta
Samtliga texter
och
en
rad olika
alltifrån
kring
14
relativt
vad
som
nummer
infallsvinklar abstrakta är
möjligt
rymmer
på kunskap: resonemang att
veta
till
KUNSKAPENS
frågorom
konkreta är
temet
inte
vart
Inte
utbildningssysligger
på väg. Men skillnaderna
bara i de olika infallsvinklarna
de olika Det
handlar
den
av
också
om
inzoomning:
vår samtid
eller
utgångspunkterna.
filosofiska
en
olikhet
från betraktelser
om
denenskilda
ska
prisma tiv på
och och
mindre
fungera bidra
hoppas vi att olikfärgat nya perspek-
som ett
med
diskussioner
ibland, måhända
om
det
som
slarvigt, har kallats det nya kunskapssamhället.Och kanske även som ett bidrag till fronesis: kunskapen och förmågan att handla i
i graav
gigantiskt kollektivt forskningsexperimenttill diskussioner som
desto
texterna
VILLKOR
ett
studiecirkeln.
detta
15
nya.
[kunskapsbegreppet]
Johan Lindgren och Miia
Torikka
Kunskapsteorioch praktik inte
Jag tycker
den
om
intellektuelle
växttid
i
mig.! Bourdieu
Pierre
hösten
initierad
handlar
söker
problematisera hon
med
mans
1. Pierre
kravet sina
få
att
barn
till
under
deras
Björk, »Det
3. Moa
Matthis
17 november
är
barnen«,
och Ulrika
2005,
s
Milles,
B4.
Björks inlägg Matthis
universella
kvinnor,
s
16. Vår
Varning
för liberala
och
kommenteras
Ulrika
Milles.?
spänningen mellan
frigörelseprojektetoch
individuella
upp-
på
fasta
krav som
formuleras
som
är frukten
av
en
det de
för alla kollektiv
översättning.
1 DagensNyheter den 30 oktober »
över-
detta
av
Moa
Detar
tillsam-
vara
mer
vara
debattörer
rad
Nina av
Bourdieu, Médiations pascaliennes(1997),
2. Nina
den
i
I stället för heltidsarbete
heltidsarbete.? framför
har
rätt
kvinnors
En
på dagis. sig sänkt
feminismens
»dagisdebatten«. Nina Björk för-
att
om
raskas
litteratur-
Debatten
dem
avsteg från den moderna krav par excellence: rätten till heltidsarbete och karriär.
debatt
en
och
benämnts
efterhand Den
rasar
Björk.
Nina
vetaren
2005
feministen
av
slippa lämna
barnen.
med
Under
och
Björk kan för egen del tänka materiell för att få standard
2005,
s
C5.
önskedrömmar«,
i
Dagens Nyheter
KUNSKAPSTEORI
,
För mobilisering. na'
den: moder förstå:
att
:
kvinnans position
och
reproduktionen
i
utgångs-
de som
produktionen tar
punkt Simone de: Beauvoits Det andra könet.Matthis och Milles menar att: kadet'under:modernitetén uppstår:en
OCH
PRAKTIK
och reproduktion, eller produktion
i
en
arbetsdelning mellan man och kvinna, samtidigt som studieobjektet analyseras med ahistoriska begrepp. Med hjälpav Bourdieus reflexiva sociologi kan vi förstå det
tänkandets
rena
och
avskildhet
»detgalnageniet« raktär, (exempelvisdet skolastiska tänkandets negligering 'och StrindbergNietzsche), är både "av socialaförhållanden. som
och ansvarslöst.Enligt individualistiskt de
Beauvoirsammanfaller
na
galen och geni sällan
kvinnan.
nad
då orsaken till
i likhet
menar,
voir, att det vid
-den
är
hon
avsak-
Matthis
med
och
de Beau-
bundenhet traditionella
kvinnans
och reproduktion:
de
»känner
och detta är den
djupaste orsaken medelmåttighet«.Med ett
till hennes
'sådant »habitus« får kvånnansvårt fält
olika plats på maktens
samhället: men
.
hon ålagts som motverkar sig ansvarig. för värl-
funktioner att
aldrig hos
denna
galen genialitet?
av
Milles
eller
tio- och nittiotalet
antingeneller.
Hon är
Vadär
Pierre Bourdieu framstod
'
egenskaper-
politikens främst
hjälpav
ta
sociologen Pierre (1930-2002) analys av det franske
I sin
mellan
mer
och
som
ger konstruerar
4, I svensk
liberalismens 5. Pierre
skolastiska
utvecklade
mest
vardagens det
delningen
'Bourdieus
form
tänkande en skarp åtskill-
innebär detta nad
som
slit och
bekym-
tänkandet«.
»rena
upphovtill
de
världen
i
översättning finns till utbredning(1999).
Bourdieu, Le
sens
'Upp-
kategorier exempelvis exempel
Oz.
förhålla
1995
brukar
numera
hans
inträde
på
Därefter
antal
ett
Bourdieus
den
Frankri-
alla måste
den
börjadehan
politiska pamfletter.?
uppfordran till vaksamhet
här det gåratt
tänkandet.
som
arbetarna
författa
>
åt-
under
av
sig till. Hans position jämfördes med Jean-Paul Sartres under femtio- och sextiotalet. Detta var en överraskande Bourdieu eftersom tidigare utveckling, från att hålla borta känd för sig gjort sig de dagsaktuella politiska händelserna, för att i stället ägna sig åt vetenskapligt till stöd för de strejkarbete. Hanstal
politiska
och
en
betydelsefulla intellektuella, tänkare
arenan.
fält. kulturens Det är
en
framhållas
ekonomins,
vetenskapens
mest
som
ande
ta
i det moderna
och
kanske
att
|
kes
som
kun-
en
framträder
skapsteoretisk tydligare i de verk som utgår från hans mer empiriska forskning. I synnerhet gäller detta de etnologiska och antroav det kabyliska pologiska studierna samhället i Algeriet, exempelvis i boken Bourdieus Le sens pratique.” vetenskapliga strategi genom åren har ofta varit att gå omvägen 'över Kabylien, där han utförde sina antropologiska studier televisionen
pratique (1980). På engelska som
(1998) och Moteld: The
Texter
logicofpractice (1990).
mot
ny-
JOHANLINDGREN
OCH
MIA
TORIKKA
under
sextiotalet.
Därifrån
femtio- och
återkommande
han
har
riskt material sikter
han
som
jämfört med
de
de in-
det kabyliska materialet gav analyseradehan det omedvetna,
som
honor
föreställningom hur En annan praktiserades. kategorierna
som kunde ge en metod.
-'en
som
Bourdieu utvecklat
som
är
söcioanalys.Det kan analys av det sociala
forskaren
inom.
verkar.
Kunskapsteori
i samhället
det dolda och det misskända
åren
hur man kan analysera klassifikationsprinciper, om själva orden vi tänker med är anpassade till och skapade av en skev kunskapsform.
vetenskapen,
empi-
Utifrån
förhållandena.
franska
hämtat
Detta
inom vetenSkapandet av dikotomier skapen (den klassiska är den cartesianska mellan kropp och själ), och i synnerhet inom samhällsvetenskapen, har en hämmande effekt enligt Bourdieu på forskningen. Inom samhällsvetenskapen är åtskillnaden mellan subjektivt och objektivt en grundläggande
-
genom förklaras
fält
som
behöver
inte innebära att man analyserar sin egen »forskarbana«, att man ägnar sig åt det som Bourdieu har benämnt dock
auto-analyse. Bourdieus
Médiations
i boken
pascaliennes(varifrånden text som nesis här publicerar är hämtad). I
enligt
som
Illusionen.
består
i
är
en
en
denna
kunna
Frågan är
6.
då hur
man
Pierre Bourdieu, The
bör det
innebär
Detta
ses
den
den
teoretiska
konstruktionen.
praktiska att
försök
delen
ge upp
är att
den
strävan
ef-
objektivitet kunskapsteoretisk relativism, av omöjliggör existensen rimliga för
att
bedöma
anspråk.Bourdieu tiska
kriterier.
kriterier
logic ofpractice (1990), 25. s
som
som nor-
konkurrerande
ifrågasätta kunskapsteorevill han skapa Snarare ger samhällsvetenskapen
möjlighetenatt
inom
att
av
det kan ledatill
en
mer
dock
vetenskapen. ett
som
återställa
ter
kan tänka utan-
dominerande kategorierna
grund, av
Den
Risken med
beskrivas
ett
för de
del
en
allt är tillåtet inom
att
-Snarare
antropologisk sätt att betrakta samrrihällsvetenskapens förutsättningar.I bok redogörs för de mekanissamma mer söm fortplantar dominansrelationer inom den. vetenskapliga diskursen. som
social
en
är
falsk
inte
av
vetenskap.som bygger på entilltro till den rena tanken, det vill säga att är forskaren objektivt obunden av den socialavärlden. Det synsättsom Bourskulle anlägger
världen.
dikotomitänkandet.
illusion.
en
dieu
utan
farorna
den inte har
att
utgör därigenom motsättningsom skapar hinder för det vetenskapliga arbetet. Bourdieu pläderar därför för en eliminering av
Fro-
tillämpningen
största
de
forskaren
sociala
synsättet,
det skolastiska Bourdieu
eftersom
kun-
av
dikotomi är
vetenskaplig
en |
mest utvecklade
skäpsteoriåterfinns
bokkritiseras
dikotomi.” En med denna
vill inte
fastslå
KUNSKAPSTEORI
på oss
större att
omfattning och fasthet. Genom begrundar och observesin sociala position på fältet och
forskaren
rar
är
medveten
denna
hur
om
kan
för-
med
objektiviteten. Det sociologiska arbetet måste enligt Bourdieu bygga på ett kunskapsteoretiskt handlingsprogram som ledsainom samhällsvetenskapen,
ditionen
teori
en
de intellektuella
om
som
—
sig också den intellektualismen, enligt motsätter
Bourdieu
kantianska vilken
kategorierna
världen genom ur
den
eller
sense-kunskapen »spontansociologi« —
—
tersom
den
kor har
en
utgår från gemensam bör
objektet. I stället sociologiska fakta
inte
är
kantianska
8. Pierre
Ibid,
Bourdieu, s
10. Pierre
(1989),
s
»On
klassens
-
sociala
världen och: de människor 'soni
i den.
bedräglig ef-
att
alla männis-
att
rar :
Därförär det nödvändigt teori
en
i det
som
betonardet
klassifikationer.
space
and
:
Enligt Bourdieu'socialiseras:
'karen
fors-
"hemen-kunskapsmässig en »epistemocentrism«
till
mablindhet
—
eget präglasav hanseller" herines specifikasamhälle.Detta: är en -om—-
att
ligger och väntar
power«,
rela-
sociala, och inte reduce-
och substantiella kategorier 10;
dettill
:
föreställning utgå från
skapa
tionella
om
Bourdieu, »Social
man
verkar
167.
15-16.
intresse
Bourdieus eget sociala,”
och fö-
är
symbolic
+tra-
kunde påvisa att
|
som
de vetenskapständighetsom påverkar observationerna och liga tolkningarna. Forskaren använder sig av analytiska som ligverktyg och tillvägagångssätt
Bourdieu, Jean-Claude Chamboredon, Jean-Claude Passeron, The Epistemological preliminaries (1991), s 24.
9.
i
samhällsvetenskapen måsterikta kunskapsinstrumenten "ävenmot den
7. Pierre —
—
på dessa problematikerär att
svar
vad han kallar
man
man
inom
kunskap något reställningarenbart något som finns i medvetandet. Lika skeptisk är Bourdieu mot att obserémpiristerna,som menar av vationer verkligheten ger en direkt till tillgång forskningsobjektetoch att en forskare självkan konstruera sina kaVidare menar han att cozz270on tegorier. abstrakt
—
som
är
traditionen
enbart
hävdade
därför
och
uppfattar
härledas direkt (detvill säga a priori).
kantianska
vad den
till
till den dominerande
inte kan
erfarenheten
Inom
vi
som
teorier
tänkandets kategorier inte är univerutan sociala, och att kategorierna skiljer sig åt mellan olika. grupper. Men också i Marx och Engels tänkande att framgår kategorierna kän återföräs
dominansform.
en
ifrågasättas.”
och
':sella
-
av
verkligheten: de måsteeröv-
Durkheims
motsats
gas av
PRAKTIK
Enligt Bourdieu var det först i och
vränga forskningsprocessen förstärks
utövare
i
ute
konstrueras
ras,
OCH
i
Languageand
craftåfsociology
power a 991),164. symbolic
symbolic power«,
s
i
Theory, vol Sociological
7
nr
1
JOHAN LINDGREN
Mus
OCH
TORIKKA
världen från
i det intellektuellt och ger inbäddade socialt omedvetna. Detta »omedvetna«
ett fixerat perspektiv, som utgångspunktför hur man ska uppfatta och telka den sociala värl-
blir
ens
se, präglasav samhällets socialaoch intellektuella värdesystem, som inte behöver den. Detta är den skolastiska illusionens vara neutrala bara för att de uttrycks hjärtpunkt:monopolet på den. intelleken En sådan pertuella, universalismen.!” genom vetenskaplig diskurs. Det alstrar epistemocentriska misstaget ger sedan spektivförskjutning en abstrakt: lätt upphov till sociala förvanskningar universalism som inte tar hänsyn till vil-
forskningen.!!När
av
objektför
om ett
talar
forskaren
ka
kursen, så talar hon eller han
|
egentligen objekt.”Men
om sin
relation
dessa
kunskapsteoretiska artefakter
detta
till
ifrågasättadess perspektiv dieu
vilka effekter
visa
tänkande
uppstår
när det
vill
ställt
bara
sig
att
tän-
dem
uteslutit frågan
Föreställningen och
fritt
över
som tar
ett
ett
dröm
om
en
möjligt
vara
överallt. Att
är att
vara
överallt
vara
att
snarare
ha
social
'
som resultatet av »naturliga«, »natur«,och anses vara égenskapersor ger uttryck.för ep viss typ" ses
kunna
en
universell, eller
möjlighet att: betrakta
vägför
av det som misskännande.
»primitivt«, av det
forskningsobjekt perspektiv från ingen-
som gör det position på kunskapsfältet att
tänkande banar också
'
anses samt »kvinnliga« som "andra socialakategorier' 'atbetäre och bönder. Samtliga dessa,kategorier
som
sina
bygger på en
stans
naturliga och döljer inom den rådande
som
dominerar
som
Detta forskaren
om
tänkande
dominansstrukturerria
ordningen (de som med Bourdieus ord bär upp ett »dominanskapital«)..
självatänkandet.!? svävar
framstå
ofta
är
nödvändigasociala villkorenför
de
om
får de rådande
har
frågan: »Vad
kande?«, och därmed
per. Ett sådant universalistiskt
på vårt
i akademiska
sammanhang.!?Filosoferna
sin
fördelningén.Dessa grupper skaparen uppsätthingkategorier kring vad som utmärkerväsentligamänskligaegenska-
av
att
Bour-
det har
»det universella«
sociala position, etniska bakgrund.: skönstillhörigheteller av
Det äralltid de dominerande grupperna som upprätthållerordhingenoch makt-
kån
blottläggasgenom en granskning den skolastiska Genom traditionen.
tillgångtill
har
som
på grundval
vetenskapliga dis-
den
|
av rt
söm
viss
Hur desså definitiorier »mentalitet«. ia
1
i
|
11. Pierre
Ibid,
13.
Ibid, kap 6.
s
14. Pierre France
meditationt Pascalian (2000), "50-54, NV
Bourdieu,
12.
lt i
i
Bourdieu,
today (1983),
15. Bourdieu
s
119-120.
»
s
(2000),
The
5. s
107.
philosophical institution«,
i
AlanMontefiori (red), Philosophy i
in
KUNSKAPSTEORI
historiskt
konstruerats
individuellt
och ahistoriska
essentiella
som
och
osynligt i självadomiGenom att egenskaper
nansrelationen. ses
kollektivt
—
blir
—
sker
omkastning av orsak och verkan går att »skylla på offret« eftersom orsakerna är naturliga. Offren får bära ansvaret för det (naturliga) öde en
-
det
dem.!? Förnekandet
drabbat
som
av
kunskapsinstrumenten har kopplingartill det sociala och det kroppsliga att
förnekande
ett
-
den
som
herravälde
traditionens
på
färdigaförhållanden konsekvens
är
—
en
historisk
bidrar till
som
orätt-
att
framställs
en
som
historiens
lopp. viktig aspekt av ovanstående resonemang som lyfts fram i Meédiations pascaliennes— är hur kunskapsEn
av
annan
—
instrumenten
används
inom
menar
att
Bourdieu
pen.
är
de
dominansinstrument.!”
även
är
de
Enligt Bourdieu vetenskapen, som tiska
synsättet,
rasism«
har utövat
av
forskarens
verksamhet
tankestrukturer
som
ala till sin
karaktär.
följer
skolastiska
16.
den
Ibid,
17. Pierre 18. Pierre
s
»intellektuell
placera sig utan att uppmärk-
genom världen
att
lusionens
De
består
dels i
en
på-
är soci-
forskare
traditionen
Bourdieu,
och Loic Den
väg-
objektifiera det objektifierande subjektet (det vill säga forskaren), dels i en förnekelse av tankens bakomligDetta är en viktig tes i gandehistoria. Bourdieus reflexiva sociologi. att
ran
Förkroppsligadedispositioner manliga dominansen tillbegreppet symboliskt på genusrelationer. Det symboliska
I boken
Den
lämpar Bourdieu våld
våldet definieras våld
milt, omärk-
»ett
som
ser och som ligt rent utövas huvudsakligen på symbolisk och kunskap, väg, via kommunikation
offren
som
inte
närmare bestämt, via misskännande, erkännande och i extremfallet känslor«.!? Den manliga dominansens
styrka kommer sig inte av att den utövas vilket den förvisso genom fysiskt våld också gör utan beror på det symbo—
—
symboliskavåldet
Det
våld
dess
som
ser.
För
en
tanke
i
är de
rande
har
ses
utsätts
som
hänvisade
som
känner
en
sätt
Wacquant,
Ån invitation
manliga dominansen
(1999),
to s
11.
eller
tänka
för dominans till de domine-
och
tankestrukturer
gruppernas
själva deras
som
omärkligt
ett
kunna överhuvudtaget
att
samhälle
ett
är
offer varken
tänka.
Kunskapen förening av tankemässiga att
72.
Bourdieu
de
egna skolastiska il-
Den
misstag
av
den
liska våldet.
traditionella
utanför
den sociala verkas
en
förbiseende
ett
tankeverksamheten.
utgått från det skolasatt
samma
den
och
förutsättningarnaför
sociala
eller
vetenskadet
symboliskasystemen som gör samhället meningsfullt och att dessa inte går att reducera till enbart kunskapsinstrument —
från världen
kunskapen som tillbakadragande
ett
av
PRAKTIK
skolastiska
vilar
härstamningens glömska, en minnesförlust
hållning gentemot
en
kännetecknas
OCH
reflexivesociology(1992),
s
13.
JOHAN LINDGREN
MHA TORIKKA
OCH
och kroppsliga dispositioner slags inkorporering av de sociala i människan.!” Kroppens strukturerna med de dispositioner överensstämmer Denna anpassobjektiva strukturerna. ning behöver inget medvetet tvång,utan strukturer ett
—
sker med dieu
en
automatisk
i
sin kritik
menar
lätthet.” Bourdet skolastiska
av
kroppen från vetenskapligaanalysen.Till skillnad
kretsar
kring subjektivitet-objektivitet.
»Habitus«
är, tillsammans för detta
utarbetat habitus
kan
tidigare
sociala
den
också
också utföra
för
positionsbestämning
manövrera
ställer' Platon
frå-
ett hinder eller ej, ifall gan: »är kroppen någon använder den som medhjälparei
Bourdieus forskningen?«"!
frågan skulle forskare
är
del
en
varelse i
ett
vara
gör
tänker bort
på den tydligt nej. Som misstag om man
ett
man
värld
den sociala
är också
Man
av.
och har
en
svar
kropp
en
sålunda icke-dualistisk
biologisk
i bemärkelsen
inte
individuella
om
han
baserad finns En
miskt
i
ett
kapital
som
att
tidigare nämndes
19. Pierre
problematik
efter som
Bourdieu, Praktiskt förnuft:Bidrag till (2000),
s
22. Bourdieu
(2000),
s
s
dela
att
bli föremål
och
en
på
akade-
ett
fält är sällan
ett
helt
»investering«i det
krävs för
att
få tillträde till
gjorts
innan
vi ger
för
som
för tänkandets ett
samhälle.
Existensgrunden varje exempelvis filosofin andra vetenskapliga fält är skolan fritiden. Där praktiseras tänkande
naturligt
egen
skull, där
51.
131.
Bourdieu, Outline of a theoryofpractice (1977),
s
87-96.
är leken
inslag. Det skolastiska
handlingsteori(1999), kap 5.
143.
Platon, Dialoger (1969),
23. Pierre
kunskaps-
och
in i det.
och strävar
Bourdieu
överbrygga den
20. Bourdieu 21.
att
En
fält har ofta redan
ett
lärdomsfält
teori
visst
persons eller litterärt
oss
om
tenderar
inträde
diskursiva.
avsnittet
habitus, eftersom
praktiker. Ett habitus kan reglerad improvisation på de system av dispositioner
medvetet beslut.
I det
ta
sig dock
som
vägrar dra skarpa gränser mellan det yttre och det inre, det medvetna och det omedvetna, det kroppsliga och det
Habitus, fält, kapital
rör
för likartade
är att
kan vanor
kan även
Det
förhållanden
liknande
Dessa
utan
människor
av
grupper
sätt
detta
livet.
sig kroppsliga uttryck.
som
filosofi
på
som
sig fram i bara mentala,
är inte
be-
viss
handlingar, men skapar olika slags vanor
individen,
definieras
man
ärsituerad
som
fysiskt rum.?? Bourdieus
ett
som
den
att
tänkandet börforska-
I Faidon
kroppen.
av
en
och
en
ger
stämning åt individens
ren
En persons en förmed-
erfarenheter
strukturen
synsättet att det exkluderar från det skolastiska
han
som
Av detta följer att påverkan.??
nutida den
ändamål.
sägas utgöra
mellan
ling
»fält«
med
»kapital«, de begrepp
och
tän-
KUNSKAPSTEORI
måste vara avskiljt från vardagspraktiska angelägenheterför att
kandet livets
förberett
vara
samheter.
I
fält
demiskt helt om
tro
olikt
verk-
institutionaliserat
aka-
seriöst
pågår ett
Där
det i skolan.
spel inte kunskap
är
spelets regler och en fundamental på spelets il/usio nödvändigt.Ilusio
är det
som
driver
insatser
i
spelet,
delta
att
i
mödan.
i spelet och
insatserna
göra
att
personerna
värt
gör det
som av
lärdomsfältens
på ett
det
spelet,
Erkännandet
värderingenav
utgör viktiga beståndsdelar medlemskapeti ett fält, liksom det insatserna
nödvändigtatt känsla för
ha
förståelse
en
för agenten
ett
till det
specifika fältet.
spelets
underförstådda
och olika fält har
Även
vissa
om
förändra de också erna
och
intar
som
fält och i strid
i
som
med
på fältet.
Om
»revolution«
24. Pierre
är
efter
ute
finns
ett
samförstånd
av
stå
och
Bourdieu, »From rules 1 (1986),
anthropology,vol 1, nr
ett
fält
att
det
to s
man
det är ack-
att
form.”
i materialiserad
över
tid. Det finns inte bara
även
utan
forskaren,
i
kritikern,
och hur han eller hon kom
innehar få den
positionen. fältet är
filosofiska
produkt
en
samtidigt förkroppsligasi agentens som
förhållande
Vårt
exempelvis
som
historia
inverkar
tänkandets ett
sätt
fältet
att
utan
internalistisk
man
strategies: An
också
fältets
av
historia
habitus.??
till
institutioner
universitetet
och dess
på detfilosofiska
inriktning. Ett exempel på analysera det filosofiska att hemfalla åt vare sig en eller externalistisk analys Bourdieu«, i Cultural
with Pierre
interview
denna
111-113.
Bourdieu, The forms of capital«,i A. H. Halsey, Phillip Brown, Amy Stuart (red) Education, culture, economy and society(1997), s 46-58. 25. Pierre
26. Loic on
Homo
»
Wacquant,
»An interview
att
på det
En viss agent
historia
insatserna
fält erkänner
ett
kapital är
arbete
som
grundläggande
mest
förkroppsligadform förläggaren och i materiell form som exempelvis böcker och konst. För att kunna analysera det kapital en viss filosof innehar vilken position agenten måste man veta i
ett
dolt
om om
man
på
definitionen
umulerat
titlar
akademiska Den
kämpa vill genomföra en
att
fältet
och
kämpar om,
insats-
verkar
på
mina
att
positioner på
om
fältet
människor
alla avseenden
strider
agenterna
ska
»kapital«. I det vetenskapliga är det utbildningskapital som exa-
kallas
på fältet, måste
doxa. Mellan
varandra
mödanvärt
doxa är
därför erkänna
motsatta
underförstått är
agenter
just
fältets
och
Det
man
att
kan variera
föreställningar, följaktligenolika doxa.
förhållandena
tillräckligtbetydelsefullt för vilja göra »revolution«.
är en
förhållande
Fältets
tysthet
Kapitalets sammansättningoch mängd
krä-
logik som
en
fältet i
som
kräver, nämligenatt fältet är betydelsefullt, och att det som står på spel är
hos
särskilt
det
PRAKTIK
i
spelet.??
Alla sociala fält har ver
och
väsentligai
det
OCH
with Pierre
Bourdieu:
vol Academicus«, i Berkeleyjournal of sociology,
For xxxiv
a
socio-analysis of
(1989),
s
10.
Wells
intellectuals:'
JOHAN LINDGREN
av
är
filosof
viss
en
MuiuA TORIKKA
OCH
Bourdieus
bok
degger ensam
det
övers
säger det litet eller inget universitetsfält
tyska verkade
i eller
i landet.
Det
heller
speciellt mycket
hetsrum
av
sig till, med
eller
alltid
det
position
fram
förhålla
av
använder
analysen
såväl interna att
förklara
en
det
står
Heidegger
positionen Heidegger
i det
fältet. Bourdieu
att
den tänkare
givet
som
sökt driva
dettriviala På
menar
ett
ur
om
ut
för
de klassfrakdominansen.
det
fältet
ningen
mellan
och den
ekonomiska
symboliska produktionensfält.
det som
de olika
kultur-
är
Med
Bourdieu, The politicalontologyof Martin
28. Pierre
Bourdieu, »Kritik
visavi
är
den
från den materiella inledande och
Heidegger(1991),
förnuftet«
utbild-
de agenter fältet, verksamima i dessa fält i huvud-
de Beauvoir
Hei-
och
autonoma
ekonomiska
sak befriade
tänkandet.
det skolastiska
om
ningsfältenär relativt
27. Pierre
av
och om
som
Även
och
filosofiska
tycks
som
fälten,
olika
vardagliga och materiella värderas lågt,och därmed också det som kvinnor av hävd sysslat med då de inträtt på ett fält som lyder under skolastikens regim.
Heidegger möjligtmest händet vardagliga och manér
de
på spel strider
som
det
utrett
till
Det
är
det filosofiska
skolastiskt
utesluts
metoder
externa
som
som
olika
handlar om är kampenytterst Den symboliskakapitalet. viktigaste distinktionen är den sociala uppdel-
»kortslutning« sig Bourdieu av
människan
vuxit
Bit för bit har han
medarbetare
hans
tioner
beroende.?”
undvika
plebejiska
mer
begreppsapparat har upplagda studier av
reglerar
Det
att
dem
förakt till
aristokratiskt
tillträde
det
utomdiskursiva
dragningskraft för
brett
ur
och
analys har å andra sidan i att den bara utgår begränsningar från själva den filosofiska texten och föreställer sig att endast fackfilosofer får
För
i
har
kampfältsstruktur.
sina
textens
en
autentiska förnuftet
vetenskapens
Bourdieus
och
fältet. En
Därmed
utgjort för
det
Avslutning
inte
internalistisk
eller kan tolka verken.
ord
skolastiska
instrument.??
om
på det filosofiska
andra Det
bara harett
som
Heideggers strategi att verkningsmedel som retorik specifikt genregrepp skapa sig
ett
med
tillvaron.
olika
och en
genrer, filosofen måste
som
eller
möjlig-
metoder
stilar,
så vidare
säger det
om
vara
mer vetenskapligt än vetenskapen självkunna fångadet förflutnas mening
Heidegger politiska makt-
de
måste
utföra sitt värv, för
kunna
att
att
som
om
förhållandena
om
tänkaren
att
mena
för
Heidegger: L'ontologiepolitique de Martin Heidegger. Med en externalistisk analys menas att man endast tar filosofens klassposition som utgångspunkt för studien. Om Heidegger är småborgare så borde hans tänkande vara småborgerligt.Även om han var om
i detta
nummer
geniet
s
nöden.
diskussionen
om
i åtanke
kan
89. av
Fronesis,
s
28-51.
2 —
KUNSKAPSTEORI
man
fråga sig
kvinnor
demiska
och
Genom ter
om
våra svenska
de
ekonomiska
aka-
konstituerar
kulturella fält.
att'söka
och institutioner
ning till
detta gäller även
befolkar
som
har anknytuppmärksamma
är
.
fetisch.
sociala
PRAKTIK
villkor
och konstituerade
som
fältet.??
skolastiska 'kunskapssynen är en amnesi, som glömmer bort
historisk
agen-
som
fältet kan vi bli
på att geniet
Den
inlemma alla
och
OCH
villkoren
samheten,
för den
Denär
ett
vetenskapligaverktillstånd
där sub-
jektets sociala och ekonomiska position mer utförlig och intressant försknings- endast i förbigående sätts i: samband med produktionen av kunskap. strategi skulle vara att undersöka de
29. Pierre
ofta
Kultur Bourdieu,
en
och kritik
En'
(1992),
s
243.
Bourdieu
Pierre
Kritik skolastiska
På
grund
outtalad
implicit i vad För
att
är
(den
vi tänker och
tänkandet
befria
cita kan vi inte
återvändande till mänt
position i världen är implicit)ligger det något vår
att
av
förknippar med
reflexivitet.
säger om den. från det
Endast
och
med
impli-
man
den
all-
om
föreställningen tankens
vinna
undervisningsinstitutioner(en synnerligen banal
historia
är frånvarande
som
i filosofins
discipliners idéhistoria) och glömdaeller undertryckta historien andra
våra enskilda
institutioner
om
illusionen
fornuftet
mellan
sociala
historia
tänkandets
nöja sig självtsom oss
mötet nas
det
av
som
förhållanden vi kan
till dessa
vänta
oss
att
någraverkligainsikter i de
objektiva subjektivastrukturer (klassifikationer, radikalaste tvivel är mäktigtatt upphäva hierarkier, problematiseringar etc) som de grundantaganden som är förknippade bestämmer inriktningen av vårt tänkanmed våra olika förbindelser,tillhörigheter, de, vare sig vi vill det eller inte. lojaliteter och sammanhang som har bärighet för våra tankar. Det omedvetna här allsmäktighetkan
är historien
alstrat
—
oss
den kollektiva
kategorierna i
den individuella har
få
om
tro
att
att
historia
vårt tänkande
historia
genom bibringats dem. Det är till
det
och
Implikationen och det implicita
som
och
Avsvärjer
vilken vi
vetandets
exempel i
28
vi
oss
illusionen
genomskinlighet
om
inför
med-
sig
KRITIK
självtoch vitet,
föreställningom reflexivedertagen bland
den är
som
av
intim
(och som accepteras också sociologer som Alvin Gouldner, med denna benämningförstår en undersökning av de personliga
fakticitet),! då måste i enlighet med den kritik typiskt positivistiska traditionens av introspektionen medge att den mest oss
effektiva
i
formen i
av
reflexivt
tänkande
att
1. Alvin W.
Gouldner,
The
av
position
en
i det sociala
den
av
arbete
av
könen skrivs in
mellan
och
i de sociala
att
objektifiera föremålet för objektifieringen. Med detta vill jag säga fråntar det vetande subjekatt den som tet det privilegium det under normala omständighetertillerkänner sig självt, han kan beväpna sig med alla de insom står objektifieringen till strument buds (statistiska enkäter, etnografisk observation, historiska undersökningar etc) för att friläggade grundantaganden som av honom följer av inkluderandet i själv kunskapsobjektet.? Dessa grundantaganden tillhör tre olika ordningar: för att börja med den ytligaste har vi de antaganden som följer består
och
ningen
erfarenheternas vi finna
FÖRNUFTET
SKOLASTISKA
intagandet
rummet
vissa
som
DET
specifika »bana« som lett dit, liksom av könstillhörigheten (som på åtskilligasätt kan påverka förhållandet till objektet, som i vilken grad eller i vilka proportioner fördel-
allmänt
filosoferna av
AV
kognitiva strukturerna, vilket bestämmer till exempel valet av Därefter följer de antastudieobjekt).? de olika fältganden som konstituerar ens (det religiösa,det konstnärliga,det filosofiska, det sociologiska fältets etc) den
bestämt de antagan-
doxa, närmare
egna
position
varje enskild tänkares
följer
av
inom
fältet.
som
grundantaganden doxa
allmänt
som
skholeé,med
ningenför I
som
kan
fritiden,
Slutligen
främst därför
till vad
man
att
oroar
man
de den
förknippasmed som
alla lärdomsfälts
motsats
finns
konstituerar
är förutsätt-
existens.
brukar
säga,
sig för »den
neutraliteten«, så är det inte de förstnämnda, och särskilt inte de religlösa eller politiska fördomarna, som etiska
är svårast
att
urskilja och
bemästra.
De
coming crisis of western
(1970). sociology sociologi, som jag i tur och ordning Utbildningens, produktionens och statens har för inneburit tre fallstudier i att åt, syfte ägnat mig mig klarläggaen social omedvetenhet som inte begränsar sig till uttalade försök till »autoanalys«som det som presenteras i »Postscriptum 1: Confessions impersonelles«[i Pierre Bourdieu, Meéditations pascaliennes(1997), s 44-53; red anm]; eller i en liknande äldre essä ägnadden reflexiva objektifieringen: Pierre Bourdieu och Jean Claude Passeron, »Sociologyand philosophy in France since 1945: Death 1 and resurrection of a philosophy without subject«, i Social research årgång 32, nummer den kulturella
2.
(1967),
s
162-212.
Evelyn Fox Keller, Reflectionson genderand science (1985). (Motsättningenmellan de så fortfarande, särskilt inom konsten »mjuka«vetenskaperna motsvarar litteraturen, tämligenväl särskillnaden mellan könen). 3.
kal-
Jade »hårda« och
och
29
-
PJERRE BOURDIEU
är
personer specifika
knutna till
för små
undslippa
chanser
att
:gik,utgör förutsättningenför allvaret, även or deras betydelse uridslipper den ickeinitierade allmänheten, »profana«, för allmänheten, liksom för eller som dem som är involverade: i;andra-fält, kan
eller
sociala klasser,skiljersig från individ till individ, från klass till klass, och har där-
:
.
den egenornfattar
nyttiga kritikenfrån dem som andra fördomar eller övertygelser.
Det förhåller sig annorlunda med de förvrängningarsom är förbundna ined tillhörigheten"till:ett fält Och anslutningentill den doxa som definierar det, en anslutning som är oemotsägliginom fältets gränser. Det implicita i detta fall. är det som impliceras av.det som står på det vill spel, säga den illusio i form av en grundläggandetro på spelets-betydelse och
värde,
insatsernas
vändighet följer fältet. Inträdet
i
förutsätter
sum
av
ett
ett
som
med
både »oväldiga« och »godförefalla de fältens olika tyekliga« autonomi (då de inte ett inte kan
,
'upprätthållas'om
.
eller .
av
form
efter
att
'en
skolastiskt univertillfälligtupphävan-
eller
annan
i tillstånd inkorporerat. mer eller habitus, inorkänsla för spelet,
speciell en
betecknat:som
»känsla«
»anda« eller
en
»litterär«, (»filosofisk«,
gon. Genom det'faktum att den verkar att synas, det vill säga gradvis,pro-
gressivt och omärkligt,genomförsden eller mindre radikala: (beroende avståndet) på omvandlingen av en urmer
sprunglig habitus för inträde
i
i
enlighet
spelet,
och
med kraven
förvärvandet
spelets specifika habitus sker i allt väsentligtutan att uppmärksämmas, Om följdernaav att inträda i ett fält är ägnade att förbli outtalade, så beror det på att inträdet i själva verket inte av
någotsom helst att göra med ett medvetet, överlagt beslut, ett frivilligt Den kontrakt. initiala investeringen har inget ursprung, eftersom den alltid föregår sig själv och eftersom vi, när har
'
-
i//usio innebär
på allvar (ibland
ett
utan
.
utmärks
insatserna
inkotmmensurabla).
specifika logik institutio-
en
som
på
:
»konstnärlig«,etc), 'som nästan aldrig explicit framställs för eller påtvingas-nå-
tillhörigheten till
ett
ta
av
malfallet
det
rär, filosofisk
fälts
precist
nöd-
varje fält av en strävan specifikt mål, vilket gynnar helhjärtade investeringar av personer (och enbart av dem) som är i besittning av de nödvändiga dispositionerna (till exempel en libido sciendi, en vilja att veta). Att delta i en vetenskaplig, litteverket
Ett
naliseras i
sunda förnuftets förutfattade meningar och en 'para-doxalanslutning eller mindre till en uppsättning:mer radikalt nya förutsättningar.Som en logisk följd av detta följer upptäckten av insatser och angelägenheter/förhållanden som är okända eller obegripliga för den vardagliga erfarenheten. I själva de
sätt är
annat
överläggermed oss självaom att ge in i spelet, mer eller mindre redan vår insats. Vi har gjort stigit ombord«,
vi
till
oss
grad att man ocksådär gör dem till frågor om liv och död), dessa insatser som, frambringade av spelets egen loden
»
som
att
30
Pascal »ge
sig
säger. Att tala in i« det
om
ett
beslut
vetenskapliga eller
KRITIK
konstnärligalivet (liksom alla grundkall, läggande investeringar i livet passioner, plikter, lojaliteter) är, som Pascal mycket väl visste, nästan lika —
absurt
framkalla
att
som
religiös tro, vilket han utan gjorde med sitt arguvadslagning: för att hoppas
beslut
om
större
illusioner för
ment att
den
medvetet
ett
icketroende
kan
bli
besluten
sig föratt tro, till följd av att man med övertygandeförnuftsskäl visat honom att den som förlitar sig på Guds existens satsar en begränsadinsats för att kunna göra en oändlig vinst, han är tillräckligt måste man tro att att tro förnuftet för att vara på benägen för förnuftsskälen i en sådan mottaglig Pascal själv bevisning. uttrycker detta väl: »[V)i är lika mycket automater som att
av
våld, [kommer Tron, även ting [...])«.”
mödosamt
att]
den
»utan
vanan
tankearbete
vissa
tro
i botten
ligger
som
FÖRNUFTET
SKOLASTISKA
för det
veten-
skapliga universumet, är av automatens ordning, det vill säga kroppens, »harsina
vilka förnuftet
skäl, om
som
intet
känner«, vilket Pascal heller aldrig upphör
påminna oss
att
om.
bestämma
andar.
förklarar
Detta
förnuftsslut-
att
skolastiska
Den
dispositionens tvetydighet För
dem som finner sig omsluten av finns det självtillräckligtuniversum som är så svårt att greppa ingenting som den skolastiska disposition som detta universum kräver.” Ingenting är ett
så svårt
har bara makt över tanken.
skolastiska
innebär
den
Det är
övertygandekraften.
mest
ler in automaten,
tanken,
att
utan
det
på
och det
plicerar
det som
stäl-
vet
med
om
sig
det.«"'
så vis åtskillnaden
livet
skolastiska
glömma, mellan
4. Blaise
tanken
och
Vanan
och den drar
återkallar
Pascal
vanan
verksamma
mest
tenderar
i
att
im-
logiken praktiken följer
som
Pascal, Tankar (1957),
s
64-65
att
för det
»rena«
av
alla de sociala
möjliggör detta gäller den som är benägen disposition,
förutsättningar »rena«
sig
skholé, det främsta och
som
bestämmande
mest
som
föreställa
att
tänkandet
ledningar inte är den enda väg som når fram till övertygelse.Hur få är inte de ting som verkligen är bevisade! Beviset
som
DET
vägar på vilka
de
utan oss
AV
tänkande.
som
Detsamma
upphävasituationens
krav, den eko-
nödvändighetens begränsningar,och de angelägenheter som den framtvingar eller de mål som den ställer upp. Austin talar i förbigånomiska
ende i
lastiska
sociala
och
Sense and sensibilia
om
den »sko-
(scholastic view), med
synen«
hänvisningtill handlingen
att
uppräkna
(första avdelningen, Förord 1, anteckning nummer
7).
5. Ibid. 6. Bourdieu
talar
sin allmännaste
rade
på franska genomgåendeom disposition.Ordet mening
till
ett
»sakernas
tillstånd«, men
»villkor«, det vill säga »disposition«i meningen »fallenhet« här konsekvent med »disposition«.Övers anm.
översätts
är
mångtydigt.Det refererar i rör det sig om inkorporeoch »benägenhet«. Termen:
framför allt
PirERrRE BOURDIEU
analysera ett ords alla möjliga metill en ningar bortom alla hänvisningar
ägnar sig
och
omedelbar
kontext,
i stället
för
att
dem
ta
fasta på eller helt enkelt använda den mening av ordet som är direkt tillämp-
lig i
en
det att
och
»göra efter«, som tillåter barnen öppna upp imaginäravärldar, ligger
för
är incitamentet
var
förste
den
John
8. Hans
Fiktionen
L
der Menschbeit
und Nietzsche 9.
Die
Han
möjliggör
blick, likgiltig för kontexter och praktiska mål, och dess distanserade
särprägladeförhållande till orden tingen, inte är något annat än just skbole. Denna tid, fri från sysselsättoch ning praktiska bekymmer, för vilken skolan (återigen skholé)erbjuder en privilegierad form med sin fritid fylld av studieflit, är själva förutsättningen och
och
att
för lärda studier från
och
lösryckta vändigheten, liksom framställandet av
konstverk
ett
den
och samt
andra
aktiviteter nöd-
omedelbara
sporten, spelet, kontemplerandet alla
former
av
dem
»den
utan
—
göra (det
Austin, Sense and sensibilia
Vaihinger,
helst.
kanoniska
rör
7.
som
godtyckliga spekulationer syfte än sig själva.(Här räcker det att att påtala jag återkommer till det till följd av oförmåganatt friläggaalla implikationerna av sin uppfattning om
att
sig om den sedermera motsatsställningen mellan
som
det
att
denna
hypotesens tankeexperimentets lekfulla värld, att uppställaproblem för det rena nöjet att lösa dem och inte för att de reser sig under trycket av nödvändigheten, eller att behandla språketinte som ett verktyg, utan som ett föremål för begrundan, formell njutning, undersökning eller analys. I ansträngningen att närma »den skolastiska till skholé, utsiktspunkten« som ordens etymologi antyder och som Platon
[i vatten-
vattnet
undviker droppa«),”
tänkandet
ignorerar alltså
och
i den teoretiska
för
remål
mycket nära attityden »som om«, som alla intellektuella möjliggör spekulationer, vetenskapliga hypoteser, »erfarenheter av tänkande«, »möjligavärldar« eller »imaginära variationer«, vilket Hans Vaihinger visat i Die Philosophie ob! Den
och
talar
att ställa frågan om de sociala möjlighetsbetingelsernaför denna synnerligen speciella synpunkt på världen, eller mer precist dess syn på språket, fökroppen, tiden eller vilket annat
Aus-
att
inträda
»framställer
Austin
friläggerdet outsagda i exempel, kan vi säga att leken
des Als
och
nödtvångeftersom
uret) aldrig slutar
situation.”
Omvi tins
av
åt filosofi
i lugn och ro« resonemang som i domstolarna »alltid
sina
som
(1962),
s
skolastiska
annat
—
blicken«
har
Austin
3-4.
Philosophiedes Als ob: System der theoretischen, praktischen und religiösen auf Grund eines idealistischen Posittvismus. Mit einen Anhang iiber Kant
(1924).
Platon, Teaiteros (1996),
s
58-64.
KRITIK
inte
den
princip inom »språkspelet« många av de typiska
lyckats urskilja
skholé och det skolastiska
ligger bakom tänkandet, problem inom det filosofiska som han i Wittgensteins efterföljd,tillsammans med andra »vardagsspråkets filosofer«, strävade efter att analysera och besvärja.) När Platon skiljer mellan dem »som blivit uppfödd i frihet och ledighet«,
som
och
»sedan
om
den
de
som
het« och
»
nig«
förefaller
och
ärliglögnen«,eller
till
är »rå
herden de
samt
omedvetna
till
vänder sig
likt
som
leder
2goran, i »rättrådighetoch
brister
som
de
ungdomen«är
väg
har
som
och
»ont
okun-
tid«,
om
rätta
han
honom
naturaliserad
en
dygder, opartiskhet av
ställs
sätt
som
kan
och
»autentiska«
vara
tiska«) behandlas rörde
vald ken
olika
former
sig livsföring. Denskolastiska om
den
där man,
världen
ett
formen)
tillfälle som
till social
Platon
säger, i
trots
vardagliga motsättningenmellan
leka
(paizein)och
att
vara
gör
den
plats
viktlöshet,
den
tänka skolastiskt
att
som
förutsätt-
är
i
själva verket det
är
lärotiden,
utöver
uttryckligensyftar
den
som
ett tillfälle överföra, dessutom förvärva något essentiellt, nämligen att
skolastiska av
dem
dispositionen och den grundantaganden som finns
i de sociala
förhållanden
som
gäller särskilt
möjliga. Detta
lekfullt arbete, skolövningarna som och godtyckliga genomfördapå ett sätt att något verkligt (eko»som om«, utan står på spel. Dessa tillstånd nomiskt) av som är existenstillstånd, möjlighet, verkar med nödvändighetpå något vis negativt och därför osynligt, huvudsakligen eftersom de främst är negerande behov och prakgenom att neutralisera
bara
en
av
ningen för dess förvärvande och funktion undslipper uppmärksamhet, beror det inte enbart på att de som skulle kunna urskilja det är som fiskar i vattnet i en situation där deras disposition för detta tänkande och liv är dess produkt; det beror också på att det som är essen-
inskrivna
fritt
är
är
mellan sättet
och den existensform
helhet
(av vil-
situationen
akademiska
institutionaliserade
för och
en
är
bandet
den
(som
det
distraherade
livets
att
och
»inauten-
av
allvarliga
då de helt enkelt
vardagspraktiska angelägenheter.Om
upptagna
till
lögn och
om
och
beskriv-
verksamheten, på allvar och
insatser
ignorerar,
personer
I
föregriper han Heideggers, där eller
som
också Platons
uppehållersig vid frågor som
allt
hierarki
livsstilar
är
filosofiska
lekfulla
tar
som
FÖRNUFTET
SKOLASTISKA
paizein). Detta ning av den
tiellt
upp-
frihet
som
egoism,
mot
analyser, levnadsbetingelser
senare
att
social
där sådant
På detta
orättvisa.
från
dock inte
DET
situationen, som överförs av och genom den, samtidigt döljsav den.
uppfatta de tänkesätt han urskiljer som följden av en skillnad i livsstil, utbildning eller till och med levnadsbetingelserna i allmänhet. Det hindrar
AV
tiska mål. För
mot
bär detta
att
en
att
längre eller kortare
allvarlig (spou-
dazein), kan »leka på allvar« (spoudaiös arbetet
33
och
vara
situation
dess
mer
exakt inne-
där
man
tid är
för
en
lösrycktfrån
värld, från det slags
PiErRRE BOURDIEU
sysselsättningsom bekräftas gevedergällningi form av Ur en vidare synvinkel kan det pengar. är helt skyddad också innebära att man från alla de negativa erfarenheter som är förknippademed umbäranden eller oro för morgondagen. (En nära nog experimentell bekräftelse: Den mer eller mindre utdragnatillgången till gymnasial utbildning, med dess upphävande av tiden, som skjuts in mellan barndomens seriös
ekonomisk
nom
lekfulla
aktiviteter och
bete,
ett
den
vuxnes
våra
ar-
varit
dagar borgerskapets barn, inne-
förbehållen bärför
och intill
som
antal
stort
brott
barn
från arbetar-
i
familjer reproduktionscykeln de dispositioner som är ägnade att ett
av
förbereda
demför
arbete.)!? Den förvärvas
som
erfarenheten även
tas
av
efter
att acceptera fabriksskolastiska disposition
fält som,
eller
antal
ett
lastiska
stort
liksom
sett
det filosofiska
fältet
de vetenskapliga fälten,
föredelaktigavillkor för den skolastiska dispositionens fulla utveckling. Deföreskrivna för förutsättningarna denna disposition som ger individerna —
inträde
10. För
Patrick
(1993),
en
i alla skolastiska
universum
och
jag
för
att
med
väcka
att
skolastiska
slum-
kallar
en epistemiskdoxa. Ingenting dogmatiskt, paradoxalt nog, än doxa, den helhet av grundläggande
mer
trosartiklar, av
deras
inte
som
manifestera
att
har
ens
i form
sig
behov
av
ut-
en
självmedvetendogmatik. Den »fria« och »rena« disposition som skholé förutsätter en gynnar okunnighet(aktiv eller passiv) inte enbart om vad som sker i praktikens värld (och som kastar över anekdoten om Thales och den ljus Thrakiska och mer tjänarinnan) precist inom denordning som råder inom polis och politiken, men också helt enkelt talad och
om
vad
innebär
det
allt det
genom kan permanenförutsättningarnaför
nog helt begränsattill det skouniversumet och kan erbjuda
är nära
är
vad
formulerad ur
skolan
i
av
oxymoron, filosoferna
bildar
—
huvudsakligen
avlägsnats i arbetslivet). Men det (genominträde sker inte på allvar annat än genom innei i ett lärdomsfält, slutningen synnerhet ett
där
sig
en
mer,
för
nödvändigtvillkor
ett
utmärka
värld. Den förutsätter
att
utövande
dess
är
som
eller mindre
mer
hyllandet
denna
av
ekonomiska den
Det
finns
villkor
för den
och
som
de
gör
ekonomiska
en
kost-
separationen som separationen.
ekonomiska sätt
och
som
självständigheten självvald,så
fri och
som
utövas den
till alla bestämmande faktiskt
till de sko-
och
autonomi
sociala
den
förvärvas
avigsida
en
hyllar sig själv
terna
triumfatoriska
okunnighet
och sociala
fältens
gynnar På samma
ett
i denna
möjlig.
lastiska nad
leva
att
också och framför
i förhållande
faktorer
inte
avstånd i förhållande till och
(med vilka
sociala
utan
de
nödvändighe-
den är nära förbunden
närmare analys av effekterna av »studentifiering«hänvisas till Pierre Bourdieu och Champagne, »Les exclus de Pintérieur«, i Pierre Bourdieu (red), La »riseére du monde
en
s
597-603.
KRITIK
intagandet av privilegierade poi den könsmässigaoch sociala hierarkin). Den grundläggande tvetydigi det skolastiska
beten
allt
förvärv
som
faktum
framträdandet
mening)
avståndet till
det också
känner
inte
som
sina
samma
innesluta
det skolastiska
omedvetna
ningar
som
Därför de
inte
erkän-
att
tänkandet
i de
ur
världen
vi konstatera
innebär. att
även
dem
som
kan
inte
och
dra
därför
nytta är
ur
av
dess
och
ett att
Då
mellan socialt
så har
något
re-
sig på positionen ingenting tillåter
antropologiska än godtyck-
annat
mellan
samhällen
olika sociala
klasserna
samhällen,
differentierade
den
upprätta
ning
35
kulturella
sociala
de olika
förbindelse
en
ändå tillåter
het och lekfullhet
som
av
möjligheterna
denna
att
i
de
mycket varierande utsikter förverkligande,genom möjligheten
som
framträdande, och
frihet
förhåller
det
samhälle.
fördelad
inom
att
den
anta
av
garanteras
och
vis med
och
att
som
de ekonomiska
ligt
till
grad
nödvändighetenoch
tillgängligatekniska
möjlighet är
förverkligahela sin mänskligapotential. förbjudeross också att glömmade begränsningarsom det skolastiska tänkandet fått i arv av de mycket speciella för
kraven,
oss
Det
villkoren
omedelbara
i
att
på den
till
samma
dessa
stånd
sätt
är
det
surserna,
tiska
universum,
till den
förhållande
och
på den skolas-
har
vilka
de
monopol hållningen,så är det endast de som har tillgång till dessa skolastiska universom hartillåtelse att sum fullkomligt universella denna antropoförverkliga om logiska möjlighet.Medvetenheten detta privilegium förbjuder oss att till omänsklighet eller »barbari« döma om
dispositionaturliga och
världen, liksom de olika
hällen beroende
förträngda förutsätt-
eller
utträdet måste
iakttas, hotar
förhållande
i
forsk-
de olika
att
antropologiskt möjligt att förhålla sig till världen, magiska eller tekniska, känslomässigaeller rationella, praktiska eller teoretiska, instrumentella eller estetiska, allvarliga eller lekfulla och så vidare, är sannolika i mycket olika utsträckning,då de blir mycket olika uppmuntrade och belönade i olika sam-
egna
inte särskild vaksamhet
om
på
Pascals
och
och den historiska
ningenvittnar den sociala
lagar, då är upphävandesom, om
än
Antropologin nerna
fält,
autonoma
av
»ordningar«(i
sorts
annat
ner
det
dispositionens födelse
—
producerande världen samtidigt är en befriande brytning och separation, en urkoppling, som inom sig bär på möjlighetentill en stympning. Om och upphävandetav den ekonomiska tillsociala nödvändighetenär vad som alltså den
befria
skolastiska
Den
den
låter
försöka
att
och
universumet
det skolastiska
att
för
från.
—
exklusivt
ett
undersöka
frambringar universella blivit tillgängligagenom privilegium vilar på det
det
som
FÖRNUFTET
SKOLASTISKA
nödvändigtatt systematiskt
är
det
som
genom sitioner
DET
AV
uppfattas
världen,
frigjordhet,
som
är
för huvuddelen som
till
den
de
fri-
förutsätt-
praktiker. upphöjdainom
av
mest
en
BOURDIKEU
PirrrRre
dessa olika samhällen.
Samma sak gäller benägenhetenatt inta ett magiskt förhållningssätttill världen. En sådan är betydligt mindre sannolik hos en fransk
den sociala
för
de
femtiotalsfilosof
nomiska
sin Skiss till
eller
en
känsloteori än hos
på trettiotalets
kvinna
öar såsom Malinowski
i det
fallet detta
ena
till världen
en
uppstår enbart
i
dem. Om
sig
ett
och
så är det i det andra
nadsförhållandenas och
oförutsägbarhetoch
ceptabla svaren
på detta
de socialt tillstånd.
måste
att
lar
ac-
I
situationerna.
avlägsnar
oss
samma
från de
är för-
utanförstående
en
en
och
de svåraste
av
bland
illus-
annat
Goffman
Erving
som
förvärvas
»rolldistans«, som
Tillsammans tillträdet
bidrar
kal-
genom
förmågan
och de historiska
grad som vi lägre regionernai
delta
att
i
som
samtidigt
i flera olika
framgångi sin
de
mest
kräver
tur
eller
»mentala
de
successivt rum«,
som
säger, och på det viset möjliggörde det slutliga inträdet i Gilles
Fauconnier
det skolastiska
Även tid,
inte
om ens
universumet.
det inte bland
finns
djuren,
låter utrymme för lek ökar i samma grad
framskrider), som
36
underlätta
att
och
övningarna,särskilt
formaliserade,
en
de till
till skolan
skolastiska
symboliska formernas särskiljande antropologi«,eller med andra ord, förlänga den Durkheimska analysen av den sociala uppkomsten av »tankeformer« en analys av de kognigenom tiva variationerna och dispositionerna i förhållande till världen i enlighet med tillstånden
Bland
en
»de
de sociala
det
det
krav.
tidig upplevelse av relativ frihet från nöd. Denna disposition bidrar med en nödvändigpusselbit, då den är förknippad med ett nedärvt kulturellt kapital.
Däri-
genom
av
anpassadetill
kan födas med
man
inta
att
position urskilja. Den kan
treras
De förefaller
universumets
distanserad
alltså
mening,
förhand
på
mågan
av
filosofi«, i Cassirers
definierade
utnyttja.
att
de fördelar
lägga de olika fortill de sociala »worldmnaking« och ekonomiska förutsättningarsom dem Det gör möjliga. vill säga, vi måste bortom »de symboliska formernas gå Vi
tillfällen
skolastiska
blir det ett normalt genom mänskligt inom detta samhälle. beteende
merna
strikt
praktiska nödvändighetens erbjuder fler lösbara problem
som
dessutom
osäkerhet
extrema
mindre
från den
ats
krav,
undantags-
olycksfall i en krissituation, fallet ett praktiskt vi kallar till världen som förhållningssätt institutionaliserat i kollektiva riter magi, och genom agenternas dispositioner, ständigtuppmuntrat och upphöjttill en dominerande position till följd av levfall, som
trycket från den ekosociala nödvändigheten.
positioner och större frihet för lek, som öppnar för möjligheten att förvärva dispositioner som i högre grad befri-
man
förhålla
sätt att
och
Följden blir
Trobriand-
beskrev
och
faktorerna
osäkerhets-
så minskar
brutalitet,
trema
som Jean-Paul Sartre, återger en sådan erfarenhet i
ändå
som
ordningen, som utmärks av begränsningarnasex-
ekonomiska
de ytterst
någon lärosom
inte till-
(ett utrymme som
så är det
som
evolutionen enbart
i skolan
speciella förutsättningar
KRITIK
institutionaliseras föras för
måste
som
för
kanalerna
att
skall kunna
upprättas. De
koppling till någonrelevant tion
som
»allvarsam
en
samman-
nom
undervisning fungerar utan
vis
yttre situalek« med god-
och blanka, tyckliga övningar, tomma utan hänvisningtill någon direkt användbar effekt men också utan farliga konsekvenser.!! Då den frigjorts från realiteternas direkta påverkankan lärotiden i skolan formulera utmaningar, prövningar och problem som om det
rörde
sig
om
faktiska
den
tidigt som söka och
situationer,
sam-
erbjuder möjlighetenatt
pröva lösningarmed minimal lärotiden
risk. Men
är framför
tillfälle då
tillvänjning perförmåganatt genomföra operationen att skjuta undan den direkt upplevda verkligheten, vilket är förutsättningenför den flesta former av symboliska konstruktioner. man genom kan förvärva
manent
förträngningen
Den stora
dispositionen erhåller drag från den differentieringsprocess genom vilken de olika fälten för symbolisk produktion har frigjort sig och upprättats i sin egen rätt, och därigenomavskiljts från Den skolastiska
sina
den
mest
utmärkande
ekonomiska
världen,
som
i sin
tur
upprättande.Det är en process som är omöjlig att särskilja från den revolution formliga symboliska varigeär under
11. För
hela
interaktionen
detta
de
den
disponerar
tenderar
samhällena
övervinna
grad-
förnekelse
den
som de förkapitalistiska grundade sig på, för att i stället genom ett slags självbekännelse uttryckligen tillerkänna de ekonomiska mål de handlingarna de ekonomiska
ekonomin,
av
samhällena
alltid varit
riktade
mot.
fältet är
(Detfilosofiska det
första
före
femhundratalet genom sig från
att
det
upp-
under
vår
filosofiska
religionens
och
tideräkning frigör politikens fält, fältet
också i färd med
senare
som
i Grekland
sker
tvivel
utan
fältet
skolastiska
rättas, vilket
att
konsti-
frigörelseoch institutionaliseringsprocess, som för diskussion skapade ett universum enbart sina egna regler, är underkastad oupplösligtförenad med historien om den process som leder från det analoga tänkandet (myten och riten) till det tänkandet (filosofin). Reflektiologiska nen över argumentationslogiken,till en (särbörjan de mytiska resonemangen skilt undersökningenom analogin) men och logik, åtföljs sedan också retorik av av ett fält för tävlan upprättandet från den frigjort religiösa visdomens Historien
tueras.
föreskrifter
och
om
utan
denna
domineras
att
av
något utbildningsmonopols begränsningar. På detta fält är alla varandras publik, hela tiden uppmärksammapå varandra
avsnitt, särskilt omständighetenatt
och dentid
FÖRNUFTET
SKOLASTISKA
västerländska
lyckats
det
allt det
DET
AV
att
och bestämda
det utrymme öka i takt med
som
av
vad de andra
ges den
didaktiska
djurarts evolutionära (1966), Poverty and childhood
utveckling, se Jeromy S. Bruner, Toward a theory of instruction de Penfant: Savoir faire, savoir dire (1987). (1970), Le développement
en
BOURDIEU
PiErreE
sagt i
en
permanent
konfrontation
som
sig själv som studieobjekgradvis man tet, samtidigt som genomför en undersökningav logikens regler, oskiljaktig från undersökningenav reglerna och intersubjektiv för kommunikation tar
:
konsensus. Denna
prototyp
för den skolastiska
världen
uppvisar alla den skolastiska separationens utmärkande dragi idealtypisk form. Till exempel omvandlas och
myterna
från
riterna
skilja religion från vetenskap, det analogiska från det logiska förnuftet, alkemi från kemi, astrologi från astronomi, politik från sociologi och så vidare,!? redandå ser vi de första förkastningslininte vidga sig jerna öppnasig. Deslutar förrän hela de naturvetenskapliga, litterära och konstnärligafältens utträder, samtidigt som dessa olika fält beskriver en frigörelseprocessi förhållande till huvuddelen
rar
troshandlingar i enlighet med en praki ett tisk logik läge där man inte helt förstår dem till föremål längre
och
för förundran
sina
och
—
eller föremål
ningar,
rivaliteter,
av
förskjutningari
förandet
av
Hekate
allt utmärks
eller
mer
förhärskande
om
för hermeneutiska
framför
som
införandet tila
undersök-
mindre
tolkningen
kulturen, eller
övergivna myter och Prometeus. Vi
den
i sin egen estetiska form. När
rätt
i dess
sens
Italien
12. Processen
der Renaissance
skolastiskt
in den
och processen
är
magnifikt
(1927).
och den
återupptasatt
beskriven
i Ernst
av
en
avskilt
ett
den
praktiska
samtidigt
en
inom
inregistrerar
logiska eller
fält efter
om
tenderar
universums
sina
(»rena«) ekonomiska
den
som
ekonomiska
lång nedgångsperiodåteruppståri renässanett
besitter
objektivitet, styrt egna lagar, nämligen det beräknande egenintresoch exploateringen. set, konkurrensen Det är också här, men mycket senare,
för dis-
tationskonsten«), och intresset
dessa
i slutet
av
utpräglatskolastiska problem resa sig, som den kunskapsteoretiska frågan om dygd kanläras ut. I och med den tredje generationen av sofister och skolans institutionalisering uppträder den fria intellektuella leken, erestiken (»dispukursen
rätt
i egen
också
ser
kunskap kunskapsobjekt.) först
fälten
till de andra
långsam att avkläda utveckling, och relatioproduktionens handlingar ner deras specifikasymboliskaaspekter, som ekonomin har kunnat formera sig
dem
som
i förhållande
som
återin-
av
vis förlo-
kunskapsobjekt omdefiniera ständigt sig,
till den Det är
av
subav
på så
sina
av
tvingas att
särskilt
—
och teoretiska
fältet, som
detfilosofiska
handfasta
teorin
som
sociala
av
ett
andra
brott,
Cassirer, Individunm
separation
är
i
sidan som
som
dess
i konstruk-
studieobjekt.
är det baratill
tenderar
det
produkten av, tysthet skriver
separationen för
teorin
abstraktion
kosmos
tionsprincipen Men å
sociala
att
till
und Kosntos in der
priset ekono-
Philosophie
KRITIK
lägre värld förtränga den ekonoaspekten hos i egentlig mening symboliska produktionshandlingar och
AV
DET
mins
framväxten
miska
rer
förhållanden, för
men
de olika
som
universu-
symbolisk produktion
förmått
etablera
sig som slutna och avskiljda mikrokosmer, där helt och hållet symbolisk verksamhet genomförs, ren och
oväldig(ur den ekonomiska ekonomins synpunkt), grundad på förnekandet eller förträngningen av den del av det produktiva arbetet som är dess förutsättning.(Den olika
de genom vilken frigör och »renar«
process
universumen
sig är för övrigt långtifrån avslutad, ken
inom
lämnar
ekonomin,
var-
fortfarande
som
icke
obetydligt utrymme symboliska fakta och effekter, eller hos de symboliska verksamheterna, då ett
åt
de fortfarande ekonomisk Föratt tion
innehåller
en
förnekad
dimension.) förstå denna
räcker det inte
att
dubbla ta
med
separai beräk-
ningen den ena eller andra sociala förändringsom åtföljtutvecklingen av den ekonomin, vare verkligt ekonomiska rör om det sig sig uppträdandetav »det vetandets praktiska specialister«,ingenjörer, tekniker, revisorer, jurister och läkare, som genom en mystisk expressiv korrespondens var predisponerade att spela rollen som »bourgeoisiensorganiska intellektuella«Regler för människoparken«).Övers anm. 7. Dentyske filosofen
intellektuella
och
BRUNO LATOUR
och
ickemänniskor
rum
och så snabbt
i
hybridfomöjligtförklara
samma
som
Tingens parlament för öppnat?När all fokuseras vår energi borde på denna uppgift drömmer de skarpaste hjärnorna
i stället
delning
om
skulle
göra
än
redan
vi
tydligare mer
är, avskurna
kontroversiella
sakernas
till vilka vi är bundna
och
på fläcken.
dö
skulle
tänkbara
blev
tillstånd
utan
Humanister
vilka vi i
alla
färger och former gör självskjuter sig själva i foten när
mål och
önskedröm
deras
upp-
omänskliga från själva mänsklighet:tingen,
ännu
oss
för vår
villkoren de
ännu
en
i det fall de skulle lyckas,
som,
verklighet,
tänkbara
är det
som,
om
det
hela det sociala
hela
den
kollektiva
betrakta
den
fullt
livets
existensen,
inte
som
ett
domän, genom kollektiv
kontroverser, utan som en uppsättning obestridliga kausala orsakskedjor som dessa forskare, och endast de, av
och förstå. I deras
kan beskriva är dessa
intressanta
kontroverser
längre
som
vad
jag
händer
fall, dessa tilltalande söker ett forum, inte
angelägna ting
kallar
och
experiment där de har en roll att spela. Även om uttrycketstate of affairs förlorar en deli precision jämfört med franskans étåt de choses ger jag det en teknisk betydelse och använder det de kollektiva
från
och
med
för
nu
kontrastera
att
ovedersägliga»fakta« politiska skäl uppfanns någon
de modernistiska —
av
som
gång
under
1600-talet »sakernas
ickemoderna
angelägnating
i vilka
med
—
detta
tillstånd«, dessa vi
är intrass-
nu
lade. till
Ta
exempel
»diskursen
handlande«
om
geFox-
Evelyn fånigt skulle det inte vara att försöka hålla en genetisk av tolkning mänskligtbeteende så långt som möjligt från en moralisk, symbolisk eller fenomenologisk förståelse, då genetikeni sig själv,som vetenskap betraktad, är ett av dessa hybridforum nernas
ralisera«
tvivel, historia
teorier,
strument,
bli den mörkast
skulle
mardrömmen.
Tragedin fullbordas när vi å ena sidan ser galna forskare som fortfarande föreställer sig möjligheten att »natu-
att
tråkigagamla ovedersägligafakta, renskrapade från allt som skulle kunna göra dem vetenskapliga: forskare, in-
utan
Keller
kallar
som
hur
det:
skakas av en mängdfascinerande kontroverser.” Skillnaden mellan Ric-
som
hard gener
Dawkins
(eller
och
Richard
Lewontins
mellan
generna och Pierre
Jacques Kupiec biologer som på
franska
hos
Jean-
Sonigo, två publicerat en
8. På franska
betyder é4t bådetillstånd och stat/regim, liksom i viss mån engelskansstate, även dubbeltydigheten här inte är lika stark. På svenska går denna tvetydighet tyvärrinte alls att upprätthålla.Det franska uttrycket öppnar också upp för en etymologisk ordlek i förbindelsen om
mellan
fakta
—
artefakter
—
saker
(franskans choses).Övers
anm.
Evelyn Fox Keller är ursprungligen fysiker men har som logihistoria och feministisk vetenskapsteori. Tlennes The 9.
Övers
anm.
forskare
främst fokuserat
century ofthe
gene utkom
på bioår 2000.
FRÅN
makalös
bok med
djärvatiteln
den
skillnaden geéne),!”
dieu ni
forskares
är
gener
mellan
mycket
än
ANGELÄGENHETER
TILL
Ått vi inte
Ni
dessa
större
SAKLIGHETER
kan räkna med
ternas
hjälpbetyder
vi bör
avsäga oss
vårt
genetiken som helhet och, låt säga, Jurgen Habermas eller Paul Ricoeurs syn på mänskligheten.Häri ligger den stora förändringen:visst finns det
det enda
människor
det finns
få saker
tolka
det samtida
mellan
fortfarande
som
talar
om
kulturerna«, naturvetenskap å å den andra, sidan och humaniora
de »två ena men
konflikterna
har
krupit in under på naturvetenskaperna,
själva skinnet under
som
dera
tiden
nu
har kommit
inva-
att
allt vad
kultur och politik heter. politiska, moraliska, etiska och konstnärligamotsättningarnaåterfinns nu inom själva naturvetenskaperna och teknologin, men att säga »inom« betyder ingenting längre eftersom de samtidigt är överallt i de kollektiva Denya
experiment vi ting återstår för
i. Om
ingen-
utsippringsmodellen vetenskaplig produktion finns inte något kvar
heller två
deltar
nu av
av
argumenten
även
kulturerna,
om
de
våra
skarpaste drömmer om att hjärnor fortfarande fakta från mänskskilja vetenskapliga liga värderingar eller, vilket framstår som ännu underligare, om att »bygga om
—
en om
bro« mellan deinte
redan
trasslade det är
—
de två
i varandra om
det
en
10.
Richard
man nu
kulturerna,
fullständigtin-
vore
En tragedi inte
hellre vill
fars.
Lewontin
är vad
kalla
av
Dawkins har skrivit
Övers
och
anm.
är författaren
boken Pierre
Det
cynismen.
också finns
som
än att
att
är omoralen
betyderbara att det kring tolkningen
om
lär
och historien
—
inget
ha fel
att
konflikt
en
vår samtid
Det finns
som
värre
oss
att
är så svåra
att
och närvarande. intellektuellt
och när
var
brott
egentli-
man
gen finns till. Därför måste vi också vara försiktiga och fundera över på vilket sätt
pröva vårt förhållningssätti
vi kan
denna
konflikt.
De att
jag
drömmer
som
skilja
från
fakta
om
bättre sätt
allt
värderingarär
»modernister«.
kallar
Deras
vad
värld
tidspil, en framåtrörelse tydligt skiljer det förflutna från framtiden: »Igår«, hävdar de, »blandade vi fortfarande ihop saker och ting, mål och medel, vetenskap och ideologi, folk och fä, men imorgon kommer vi kunna göra en skarpare åtskillnad mellan fakta och värderingar.Vi kommer inte längreatt blanda ihop frågornaom hur världen verkligen är beskaffad och
bärs
av
en
som
hur
vi vill
Folk
före
punkten,
att oss
den var
Testa
gör experimentet din
ska
beskaffad.
vara
förvirrade
vi kommer
framtiden.«
om
Jacques Kupiecs år 2000.
som
eller
inte
uppdrageller
återstå
skulle
som
moralis-
emellertid
inte
på den att
ställ
tidsuppfattning
här det i
på dig själv,
tanken och
vara
dig frågan
innehåller
en
till den välkända Den själviska genen (1992). Richard triple helix: Gene, organism and enviromnrent (2000) och JeanSonigos bok Ni dien ni géne (>Varken gud eller gen«) utkom
The
LATOUR
Bruno
sådanhär
rörelse.
modernist.
Och
Gör
den det är du
inget
fel i det! Du är
sällskap.Om
gott för
kort
en
du tvekar,
»postmodernist«.Men
säkert
en
djupet hjärta är övertygadom, att om saker och ting var förvirrade och intrasslade i varandra så är det igår, inget av
ditt
hur intrasslade
mot
i varandra
värderingar,människor niskor
kommer
upphörtatt
har du trätt
in i
en
ny
befinner
i
fakta och
imorgon
vara
modern.
vara
att upphört
Men på
tro
tar
vara
naiv
tro«
över
deras
att
att
himlen
att
om
du
något annat
till
11. En
av
varit
Latours
anm.
som
som
mer
versiella
Beck
Boken
heter
sätt
varit Re-
Beck har
Varför
inte
detta
sätt
att
Nous
till
en
1'avons
engelska
ett
För
jamais 1993
en
att
uppsätt-
tingens politik?
blir det lättare att, utifrån Låt
använda
vi
att oss
tillstånd,
synsätt, definiera
suveränitet?
detta
kan
hjälpa politik kring de kontro-
en
sakernas
På vilket
det
Alltså
översattes
Ulrich
modernt?
ning regler kring
historiens
kända böcker
nuva-
»aldrig har
moderna
vara
åstadkomma
inte att
som
vilket
att
exempel.
moderna«.
Övers
12. Ulrich
mang
det
star-
vi kalla vårt vi
modernitet,
upphört
tillstånd.
aldrig
(1994),
dig, betyder
inget antropologins
såväl
modern.
detta
börjareller
kula
om
Men på
trodde,
»de« kvar. Du har klivit
det
tidigare
ner
övertygad
om
av
moderna
vanligt,jordiskt, dödligt,antropologiskt;ja, vanligt är det ord jag föredrar. Genom att upphöra att vara moderna har vi blivit vanliga människor igen.
om
Och
vilken
Icke föreslagit?!
förstått
för »dem« heller.
en tro
var
finns ur
för
»tro«
en
inte
flexiv
ditt huvud, den kontroversiexempel
av
den
moderna«2!! En andra modernitet?
över
ner
ella växthuseffekten. är
falla
nu
än du
också är
nu
himlen kan falla
i form
skulle
har du
huvuden,
de menade
eftersom
annan
på
Slut
vi om? Vad skulle
rande tillstånd
du
att
värld än den öv-
dig riga mänskligheten.Du har gått varvet runt den europeiska erfarenheten och att om du slutligen upptäckt tidigare skrattade åt att människor »hyste en en
konsekvenserna
eventuella
parentesen.
Du har att
vi är det i ännu
handlingar.
ens
då
—
de
om
och icke-män-
värld, eller för
du har
exakt,
mer
att
intrasslade
högre grad, i en mycket vidare bemärkelse och med många fler storheter och aktörer att förhålla oss till. Om det finns något du inte längre tror på så är det möjligheten att frigöras, att bli fri från alla bindningar, att vara lyckligt omedveten
du i
om
kanske
var
förr i
i
så bara
om
är du helt
sekund,
Ja, människor tiden, men
en
ett nytt slags försöka genom
mig
simpelt två
été »odernes
med
men
år sedan
titeln
talande bestämde
(1991), »Vi har
He have
never
been
anm. resonerar
skrevs
kring begreppet reflexiv modernitet i boken Reflexivemodernization med Anthony Giddens och Scott Lash. Ett liknande resoneuppfinna det politiska (1996) som översatts till svenska från tyska. Övers
tillsammans
finns i Becks Att
FRÅN
min president, för att uppslitande striden kring galna ko-sjukan och användningen av kadavermjöli djurfoder genom att helt
sig
herr
Chirac,
avsluta
den
slå fast
enkelt
från
att
och
med
nu
skulle gräsätare vara gräsätare. Detta uttalande är inte så dumt och tautologiskt det kan låta.
självklartsom i förstone
låter
som
Även om det
truism,
en
ett
na-
turvetenskapligt faktum, är det i själva ett kraftfullt politiskt uttalande eftersom det betyder att herr Chirac tog ställning i den kontroversiella frågan om galna ko-sjukan och bestämde, ja faktiskt bestämde, i vad som tidigare en bara skulle ha betraktats som fråga
verket
fakta:
om
»gräsätare
är
gräsätare och
skall så förbli«. Men se
tur
i sin
Tro
mig:
varande
är
Chirac
av
gränser.
de få kvar-
tillika
köttätare, och jag är säker på att bryr sig ett dugg om några av Naturens heliga gränser (och på vilka han inte
det
korna
till
möjligheten
Nej, herr Chirac John Tresch, kallar han att
bestämmer i
John
Mechanical
kollektiva
Tresch
att
ritar ett
vilken
fransmännen ska
tastrofala
13.
kan
grunder kommer
vi
egentligen, förneka
kritan, bli köttätare?). vad
jag, efter »kosmogram«: värld han
leva. Efter
vill
det ka-
experimentet
använde
romanticism:
tills
ett
kosmogram
nytt
utformas.
Vad är
och
grekiskan tyder det ett
vackert
tansvärd
skevhet
Om
har
jag
be-
vi
»kakosmos«, Platon
som
rätt
där
arrangemang, en
fruk-
kallar det.
förståelse
i min
så består
samtiden
från
Som
ordet
är ett
motsatsen
vet
»kosmetisk«
kosmos?
ett
det
av
inte
politiska längrei att definiera vad som är mänskliga värderingarpå grundval av tanken det bara
att
beskrivs under
av
existerar en
till
strax
föreslå och
detta),
som
går (jag återkom-
vetenskap
Naturen
namnet
kosmos,
ett
enad
i
utan
och
att
rita,
niskor
en
Na-
känd
när
—
åtminstone
förbjuder män-
yttrande
Moder
fullblodsmodernisterna,
moraliska
gräsätare blir, ja just blir, gräsätare eller igen, gräsätare för all framtid
hennes
en
vishet
överskrida
att
kosmos
där
kosmogram, en funktioner roller, specifik fördelning och handlingskapaciteter bland män-
upp:
som
niskan
ANGELÄGENHETER
TILL
galna ko-sjukan återskapasett
mer
detta
genom presidenten inte
åkallar
SAKLIGHETER
med
ett
om
enas
av
och icke-människor.
utsaga, —-
—-
och
lät
som
herr
definierade
ett
industri,
en
Genom
sin
faktapåstående en tautologi på
Chirac
en
och
där landskap djuruppfödare,en modell för hur jordbruks-
gång ett
han bor, industrin
ett
sådant betraktat
som
samma
som
i Corréze
ideal för
ska bedrivas, ett mönster för vill ha och förmod-
vad konsumenterna
ligen också en subventionspolitik för Europeiska unionen. Men har inte alltid politiska anspråk viset? formulerats det här på Egentligen är ju den här typen av kosmograrmn ingen
begreppet kosmogrami sin doktorsavhandling Engineersofthe artificial paradise (2001). Övers anm.
vid
Cambridge:
LATOUR
Bruno
politik aldrig har handmänskliga värderingar också om infrastruktur, stadsplautan nering, gränser, landskap, levnadssätt, eftersom
nyhet,
enbart
lat
om
berömda
Siennas
elaka
vackra
blomstrande
inte
människor
ting
emellertid
en
på
sätt
i det
avgörande politiska i anslutning tidigare gavs
död«, och med
är
Pan
store
den
medlade
de
Med »Naturen«
jag
menar
det enade
erbjöd genväg tillbörligapolitiska processerna kosmos
en
som
på förhand
att
värld vi lever i. Naturen vad
ning
allt det
gör
oss
kastar ter:
som
alla i lika
vi
skiljer
som
fiender till oss
ut
i
en
oss
av
till
åt, allt det
malström
av
enande
projekt och
när Natu-
som
skulle
förstördes
måste
vi
tiska kraft
som
beroende
av
låg att
i
det
nu
är
gräsätare«.
många
naturer?
det
lägga
den
föddes
i
fälla
den
som
har fallit är ett
re-
68
att
som
den
i: Naturen
polinaturbegreppet var sågs som enhetligt Men Hur
»gräs-
hur
hanterar
försvarar
vi är
Detta
politiska ekologin kan inte
användas
förnya politiken, de tidigast uppfunna
eftersom
av
sam-
All den
dem, hur åberopar vi dem?
som
den
efter
fullständigtodiskutabelt:
och
för
och
Till
föddes
det andra.
av
ta
under
ambitioner
egna ligger i ruiner?
Babel
om
fall,
alla människor
göra
sina
av
Överallt
vi
har
Men
eniga igen,
tyngden
ätare
konflik-
känslor,subjektiviteter, kulturer,
det
till Himlen
i världen
,
sina
oförenliga någon
i sina
Babelstornets
att
levt
den skrämmande historien
manbrottet
finns
varandra, allt det
och
förståelser.
berättat
oss
har
världen, fångar i
över
kulturella
att
och
dess
mångnaturalism som
slags
utsträck-
stor
Naturen
alltsedan
dialekter
första
ytlig betraktelse ger vid handen, en politisk skapelse: den är vad som vår gemensamma tidigare definierade livsvärld, den självklaraexistens vi delar, tillhör. Vid sidan
kunde
vet
Gud
av
mångkulturalism
en
den sfär
olika
Bibel
sin
förstördes
som
genom
är, i motsats
kan
som
torn
utspridda
nu
förbi de
vilket
definiera
Den
ren,
mel-
lan den
ar.
alla
igen, så skulle vi alla kunna fokusera på en och samma lösning.« Mera natur betyder utifrån detta synsätt mer enhet. Mer kultur betyder mer splittring.
det andra
tidigare vetenskapliga produktionen och samhällets önskningaroch målsättning»experter«
som
vi bara
»om
naturen,
av
människorna
försvunnit, »den
har
naturen
barn
Babels
vilket
anspråknu kan formuleras till kosmogramoch hur de auktoritet:
med
så har det alltid varit.
människor, och Det finns
överallt
skiljer
bara«, önskedrömmer
vi
de
utan
byggnader, påvra bosättningar.
blandas
åt. »Om
glömmabort våra kulturella, subjektiva, ideologiska och religiösaskillnader, så skulle vi stå ena-
förödda
mot
kulturerna
—
oss
enar
några diskussioner
utan
modernisten,
fula
mot
mot
och
skillnad
och
stadshus ställer
och
förhandlingar
eller
vara
Den
Godheten
harmoniska
landskap,
Ett
Ambrogio
i Sienna.
över
goda
mot
framförallt
Saker
fresk
allegorin
Ondskan i
är
detta
vackra
Lorenzettis
bara
för
bevis
talande
så vidare.
och
ekonomi
industri,
Naturen
ligioner, uppfattningar... på förhand
den
medlen
FRÅN
för
förhindra
politiska processer omöjligt att komponera
att
och
göra det kosmos, eftersom redan
har
så
Naturen
säga
att
Orsaken till
gjort jobbet.
sätt
deras
är
Det
deras
rollen
övervakare
som
experimenten,
naturer
efterhand
kommer De
in
i
de nya koli vilka många
av
lektiva
sammankallas.
gå
att
kommer
behöva
verkliga förnyare poliögonblick de är redo att inte bara svälja mångkulturalismen utan också mångnaturalismen. Om det föregåendetestet på om du är modernist, postmodernist eller bara vanlig dödlig inte gav något utslag, så kommer här ytterligare ett! Tror du att fungera
som
först
tiken
det andra
hela
att
av
i det
Babels
torn
planeten,
när
väl accepterat naturen fulländad rationalitet om
och
allt
den
som
uttryck
känslor
som
återstår
för
som
som
bebor
regelverk,
kommer
viktiga frågor
alla
skillnader vara
kan nå himlen
—
och
att att
enas
de små
bara kommer
subjektiva åsikter
väldigt avslö-
—
förknippardu avslutad
redan fler
enande i
skillnader,
Naturen
med
eller
roll,
med
behov
stort
av
att
föras samman?
är min
i ruinerna
uppfattning Naturen
av
vi
att
i
—
nu
le-
uttryckets
samtliga betydelser och att vi i ökande grad också lever i ruinerna av de vetenskaper som under förra århundradet var så produktiva, som drömde om att i förtid ena kosmos, utan att vilja befatta sig med svårigheternai det arbete som Isabelle Stengers har kallat »kosmoGenom politik«.!?
kunna
att
mig
tro
—
—
mono-naturalism
oförmögna att
gör dem
som
men
Det ver
naturbegrepp förgiftar deras goda intentioner och förvränger deras aktivism.
en
ANGELÄGENHETER
"TILL
i framtiden
på detta
falla tillbaka
att
tydligt jandetest: ännu
de
svagheter vi överallt kan konstatera hos miljörörelsenär enligt min mening att
SAKLIGHETER
att
det
internationalismens
aspekter vi
bör
många frågor som
ralismen
rymmer.
Hela
med
skapades ledstjärna, i en penbartatt vi delade ler närmare natur,
måste
gången
dencivilisation
kosmopolitismen samma
var
natur,
upel-
mänskliga återuppfinnas,och den här
med
den
samma
omständigheten
och
sinsemellan
det
konkurrerande
dessa måste
enas
försvårande
enormt att
att
många på, utan mångnatu-
tid då det
bestämt
att
råkat bli över? Ett enkelt,
myntades poängtera
observanta
vara
också de
som
detta
mångkulturalis-
är
enbart
inte
och
mens
som
i
använda
att
vördnadsbjudandeord, som av stoikerna, försöker hon
i
en
finns naturer
adekvat
många och process
belgiska kemisten och filosofen Isabelle Stengers, som haft ett långvarigtsamarbete Nobelpristagaren Ilya Prigogine, har haft ett stort inflytande på Latours resonemang. Hennes verk Cosmopolitiques i sju volymer från 1997 är lika mycket en kemins historia som ett svindlande resonemang kring en annan möjlig vetenskap och politik. Sedan 2002 finns dessutom en tidskrift med fokus på frågeställningar (på franska) med namnet Cos»ropolirigues kring politisk ekologi, med bland annat Stengers, Latour och Michel Callon i den rådgivande 14. Den
med
kommittén.
Övers
anm.
LATOUR
Bruno
projekt som kommer ta plågsamt lång tid i anspråk. Vår gemensamma oss som en värld ligger inte bakom solid och odiskutabel grund för över-
makten och vi
ett
—
enskommelse,
framför
utan
oss,
och högst diskutabelt ligger långt fram i tiden.
riskabelt ännu
del
En
forskare
mål
senare
de
känt
har det
som
av
det
av
Babelstornet.
Irriterade
ena
likar hartill
starka det
liksom
att
nog
pelarverk
etablerade
är inte
15. Alan
Sokal
the
är
boundaries:
Social
Text
så
som
starka,
en
a
vetenskapssociologiska physicist experiment with minst Det
av
är denna
wars). Övers
i
en
cultural
socialkonstruktivism
i amerikanska
debatt anm.
vandrar
man
livet i det förflutna
konservativa som
Latour
annan
—
åtminstone
traditionen
University
skrev
som
—
of quantum avslöjadehan sin text som
tidskrift
(Lingua Franca) i
»Transgressing gravity« i tidskriften medveten parodi på
artikeln
hermeneutics
därefter
Kort
1996.
en
en
artikel
med
namnet
studies«, och
av
hade europeiska i denna absoluta skiljeupprinnelse linje mellan naturens överhöghet (så som den förstås av naturvetenskaperna) och de patetiska mänskliga försöken att bilägga känslor och meningsskiljrasat aktigheter. Innan de båda tornen samman var det svårt att börja om från
York
New
del
en
sin
den
transformative
blivit
våra gemensamma
av
finns det
litiska
vore
vi har inte
fysiker vid
texter
alla former
vi
enhet,
omkring i dessa ruingenting att vara sorgsen eller nostalgisk över, eftersom många av de faktorer som försvagade det po-
förstöra
Simson
Towards
sommaren
fakta
mera
tillstånd,
När
iner
det and-
om
Ge-
angelägenheter.
upprätthåller den Nej, nej, nej, var så
som
naturen!
säkra: vi
med
sakernas
och med blivit
ligga bakom
att
tyngd,
sin
immunitet,
i den
sönderfall,
tornets
sin
»vetenskapskriget«.!'
har kallat
Jag anklagadeför
i dess egna
så
samman
sin egen ambitioner.
utvidga sig och göra anspråk den mänskligaerfarenheten har
förlorat
lösas
att nya vetenskaper olja gjutit på känslosvallen utan piskat upp dem, har de vänt sig mot andra filosofer, »postmoderna«tänkare, vetenskapssociologer och andra antropologerav diverse kulörer och nyanser. Detta är för mig vad som ligger bakom Sokal-affären och det som några jour-
och mina
det under
privilegierade ställning. Det har blivit en allmänningoch på så vis trätt in i den vanliga politikens värld. Här och återigen har frågor som ansågs kunna
av
längrekan
inte
naturen
har fallit
Omdet
sin
inte
ra
att
på hela
har ingen som helst smak självmordsattacker.Och beträffar var det aldrig sär-
gjort
kraften
nom
vetenskapsteoretiker, har tid blivit skräckslagnanär de första skakningarna i
att
nalister
tornet
ett
återförena,
eller
vad
människor, särskilt somliga
andra
insikten
heroiska
skilt stabilt.
och
på det
som
för
Publiceringarna användes sedan som slagträ vetenskapskritiska röster i en långvarigdebatt,
universitetskretsar
(och andra) refererar
under till
hela den som
senare
delen
av
»A mot
inte
90-talet.
(the science »vetenskapskriget«
FRÅN
början och definiera politik på det sätt jag nu gör: som den gradvisa sammanvärld. Så fogningen av en gemensam fortfarande stod längesom ett av tornen kvar var det omöjligtatt en gång för alla åstadkomma en sekularisering av politiken. Man var
alltid
hybridforumen samhällshävdade
på
en
naturvetenskaperna
och
ren
grundval av sätt
tigt
att
och till
på alla samlades, uppträdde förhöll sig på ett förnuf-
odiskutabla
om
att
diskvalificera
nå
överenskommelser
mirakelkur
tillstånd. Så terade
ut
fakta.
alla
andra
dessa forum
något
kan
exis-
ut
detvid som
löfte
inte
att om
inte
gemensam
någon
finnas
att
värld, så enkelt är. Och natugemensarn ren kommer inte längreatt vara mäktig nog
ena
att
på trots
oss,
Som
en
mitt
resonemang
mot
sammanfattning av
klassiska
själva.
oss
denna
del
av
kanjag anföra Galileo
exempel. När
som
han modifierade
den bok«
»Naturens
metaforen
att genom tilläggaatt den »var skriven med matematiska tecken«, kunde han
bok knappast förutsäga att Naturens i dag är en regelbok, en gigantisk lig-
bland-
en
juridiska, moraliska, politiska
av
är det
författas med
måste
som
gare
hieroglyfer...
fortfarande,
En bok
hur annorlunda
men
sig inte läsningen...
ter
till
framsteg så
återigen kunna
frälsning från
en
hotas
av
eller
annan
ett
vetenskaplig disciplin vare sig från fysiken, biologin sociologin, ekonomin eller den procedurella rationaliteten.!? Äntligenhar vi inga andra alternativ. Skeppet har lagt ut. Vi kan inte sätta vårt hopp till att den fulländade naturen —
16. Termen
det
Från
första betraktel-
en
ett
procedurell
(som fick Nobelpriset
göra världen
att
komkan hitta
inte
dömdes alla andra
är
del
rationaliteten Om vi
oss.
och matematiska
negativt det, med tanke på övervakandet av de kollektiva experimenten, en enorm förse
sätt
så kommer
orena.
Även om se
rädda
att
mer
ning
ineffektiva, irrationella
som
eller den fulländade
att
sakernas
ANGELÄGENHETER
TILL
för
försök
kring
längesom
Denna
tillräcklig
var
i sinnevärlden
forum och
bortom,
nås enbart
kunde
idé
en
som
disciplin, perfekt mötesplatsdär
överenskommelser rationellt
försvara tvungen att folk från antingen
någon annanstans, plats, i deras
att annan
en
fanns
eller
mot
SAKLIGHETER
rationalitet
i ekonomi
Det verkar
krig,
krig. Allt
nas
ut
ser
ut
till fördel
för
rare
än
John Locke.
i sakernas tillstånd
långt
I stället som
så måste mot
långaloppet
John Dewey
Angelägenheterna hos den andre
för
sna-
John den
så politik Naturen, möjligt bygger på
den
nu
en
av
som
balanseras
varsamt
tillstånd
sakernas
utvecklades
i det
inte
Johnar-
faktafrågornahos
absorberat
förste.
vittne
väl till
men
att
falla
har
vi varit
om
som
till Rosornas
myntades och
ekonomen
på
basis
Herbert
par artiklar och böcker i börjanav 1970-talet. fungerar och bör fungera. Övers anm.
1978) i ett
syftar på hur mänskligtbeslutsfattande
Deweys offentlighet försiktighetsprincipen
av
det
Simon
Den.
LATOUR
Bruno
flyktiga begrepp
Deweys fentliga« är så långt man i Europa från det som särskilt den hegelianska ska
cartesianska
kan
överskåda
Dewey
kallar
behöver
vara
är
vi
nierar
Staten,
deras
den fran-
Så
länge det
som
»privata«,
inte
som
eller
vi
våra
av
subjek-
helt enkelt utgörs av det som utan välkänt, förutsägbart, rutinmässigt, och hållet internaliserat.
helt
kollektiva
komma
eller
individuellt
fastställa
kan
inom
oss
det
det
kan
våra
konsekvenserna
rör
handlingar
när
som
det »of-
kallas
Staten.
sker
av
definition
Men
tivt
»offentliga«
det
som
Dewey.!”
är hos
I
någon expert
finns
inte
konsekvenserna
då eliten
vi inte
om
media
konstarterna,
och
tion«
här
»Representasammanhanget vare
i det
och reviderbar
kan standardiseras
bemästras. drömmar
bjärt kontrast
I
århundraden
förött
ställer
politik
det
med blindhet.
utan
teter,
vi
är
varför eller
i
I stället
för
skapas veta
när
blind.
alla de
Det
intrasslade
i
som
vår kontinent
Dewey offentliga överlägsnakunskapen hos
den
eller
mot
rationell
om en
lik-
inte
med
auktori-
offentliga utan
att
när suveränen
vad,
är
är i det
skap
eller
utan
av
vandena När
åt experter
måste
som
som
har med
vännen
och
vedersakaren
Lippmanföreslog,!”
så
att
konstruktionen
17. Här och i
det
av
menar
det
Walter
Dewey offentliga
följandesyftar Latour Övers.
utkom redan
1927.
18. Walter
Lippman,
Public
sin
till
till
den
tänkbar
sin
inte
den
som
strä-
har kallat
vad
jag kosmogrammen. Deweys bok nu ut
läser
man
sin kun-
övervaka
förmåga att
och sortera
av
förutseende,
fräschare
än
så
den
ha
gjort 1927. Under sjuttio tycktes Dewey helt och hållet ha förlorat slaget till förmån för Walter och Lippmans tilltro till experterna, därför har hans bok inte ägnats någon år
på John Deweys bok
anm.
opinion (1922). Övers
en
förmågatill
de konkurrerande framstår
som
utan
vilka risker vi
av
Staten, utmärks
forna
kens öde åt experternas allt
version
val eller
löpernär vi utför kollektiva experiment. Dewey uppfann reflexiv modernitet innan termen myntades. Eliten, den
anförtro
republivälvilliga tillsyn, tar för på sig ansvaret att allmänviljan göra, att
om
aktivisternas
sig kopplat till allmänna epistemologisk korrekthet, reflexiva produktionen av
inte
kan tala
överlägsnakunskap? Bara deras specialisering och förmåga att säkerställa att det offentliga, det som binder oss alla samman, i så hög utsträckning som och möjligt finns representerat hela tiden förnyas,genom den gemensamma förvirrade sammanblandningen av samhällsoch naturvetenskaperna,
börjar det offentliga i det inte kan se eller förutsäga,i de som vi icke avsedda, oönskade, osynliga konsekvenserna av våra kollektiva handlingar, som
defi-
oupphörligavaksamhet.
motsats
så
till detta
av
Vad
handlingar.
anm.
The
public and
its
problems som
FRÅN
SAKLIGHETER
uppmärksamhet.Tron på möjligheten att göra politiken överflödig var som starkast under låt säga perioden
de risker
från Roosevelts
gamla
större
New Deal till
fall.
Berlinmurens
Medan
efter
strax
det andra Ba-
byggdes högre och högre mer »expertokrati« förklarade ändå Dewey i all lågmäldhet varför detta aldrig skulle fungera, varför tornet skulle rasa ihop, varför Staten »alltid måste återuppfinnas«, som han uttryckte det, varför Naturen, bels
bara
torn
med
hjälp av
och
särskilt
ännu
de så kallade
»naturlagarna«,inte styra och handlande.
att ma
ekonomiska användas
kan
mot
bakgrund
den
modernistiska
död, efter
Naturens
av
som parentesen, med behållningkan läsa hans bok, skrevs för oss så långt i förväg.
Det
finns
för
begränsavårt gemensamMen det är först nu, sett
en
slående
vad Dewey
det
likhet
vi som
mellan
offentliga och den
kallar försiktighetsprincipen,som blivit ett modebegrepp i den nya europeiska politiken. Vid första påseende verkar försiktighetsprincipen (som det av som finns lika många definitioner det finns byråkrater,eurokrater, jurister och forskare) vara en dålig princip för vår nya metodologi. Det beror på att den, enligt min mening, felaktigt antas vara en regel som handlar om återhållsamhet i situationer som präglasav osäkerhet, berömda
nu
eller —
en
19.
dans
—
Pierre
som
regel
som
handlar
Resonemanget un
om
återfinns
”tonde incertain
hävdat
Lascoumes att
förebygga
i Michel
(2001). Övers
att
om
man
kunnat
konstatera.!”Men
på det
viset
om
heten
utanför.
låter
sig bara
är kvar
fortfarande
tankemönster
idén
i det
präglas
som
av
vetenskapsbaserat rationellt handlande, av idén om hur vetenskaplig av samproduktion sipprar ut i resten hället. I det perspektivet följerhandling på kunskap utan några större modifikationer, förutom självatillämpningen och utförandet. Experterna har samlats, de har enats, handling är bara en fråga om att tillämpakunskapen på verkligförståelsen ut.
Men
Så
av
när man
inte
man
någonslutlig kunskap,
till
kan
inte
enas,
så kan
Så
agera... länge vi är så länge vi är osäkra
heller
säkra handlar handlar
hake: när
en
experterna
beslutsgång
rationell
detfinns
inte
den modernistiska
ser
en
kommer fram
vi,
I båda fallen
vi inte!
förestäl-
följd av sig och skillnaden blir att kunskap, i det senare fallet handlingsförmågan paralyseras av frånvaron av den absoluta säkerhetens ledstjärna. Att detta är en fånig och inte särskilt övertygandemodell för handlande ler
handlande
att
man
är
en
rationell
doldes, under av
illusionen
mellan
den om
modernistiska
eran,
överenskommelse
en
och
de
experimentella vetenskapernas avgränsade karaktär. Ökningenav offentliga vetenskapliga experter
kontroverser för alla och
Callons, Pierre anm.
man
förstå den
göras
ANGELÄGENHETER
"TILL
Lascoumes
gör envar
att
det
vilken
och Yannick
nu
står
klart
dålig modell
Barthes
bok
Agir
LATOUR
BRUNO
för
kan
aldrig
konsekvenserna reviderbar
av
av
plan, utan
de oavsedda
provisorisk och projekt, som
en
version
ett
av
så
pragmatiska filosofin
hela den
varit.
förverkli-
en
av
utforskandet
vara
har
vara
utförandet
gandeteller måste
alltid
detta
handlande
Handlande
gärna
Vi har rört oss från vetenskap forskning, från objekt till projekt, från implementation till experimenterande. Drömmen om rationell handling betonar.
till
blev
mardröm
en
i
stund
samma
och säkerhet visade
konsensus att
åstadkomma: allt
av
om
vi
vore
skulle
experterna lismen har kastat lan experter och överända. Om
sig bara
stanna
vänta
att
tvungna
blev
som
svårt
tills
igen. Mångnatura-
ense
arbetsdelningen melpolitik helt och hållet försiktighetsprincipen idén
syftade på den absurda
att
vi skulle
upphöraatt göra något överhuvudtaget tills vi kan kerhet
något
veta
för
kreativiteten, slutet
periment heller om
vetenskap
för alla kollektiva
slutet
teknologi,
absolut
oss
en
tum
och ex-
så klart
och vi skulle
—
ha rört
sä-
absolut
för den tekniska
det slutet
vore
med
inte
från drömmen
rationalitet.
Men
enligt min mening betyder försiktighetsprincipen raka motsatsen
till denna
i stället
en
återhållsamhet.
uppmaningtill
uppfinningar, tagande. Mer alla frågor som 20. Författaren
utforskande än
så, den har med
Den
är
experiment, och innebär
vetenskapliga sakernas tillstånd att om jag har rätt, betyderi stort sett alla våra samtida frågeställningar) nu har rört sig tillbaka in i den normala, vardagliga modellen för och
göra (vilket,
den
beslutsfattande, av
i våra
dagliga
använder
oss
skulle
vara
så dum
att han eller hon sa: »Jag tilllämpar försiktighetsprincipen i frågan om giftermål, så därför kommer jag inte att ingå äktenskap förrän jag är helt säker på att det inte föreligger några risker med det«? Ingen såklart, och detsamma gäller trädplantering,
barnafödande, bankaffärer, penninglån, upprustning mot potentiella fienI alla sådana
der och så vidare. betraktar
tighet vi
vi som
försiktigare, måste
och vaksamma vad som
som
ju
synonymer:
desto
tar,
kallas
ligger
i
vi
vara.
erfarenhet
en
begreppet
människa.?? Utvecklandet
frågor försik-
och
risktagande
större mer
risk alerta
Detta och
är
vad
»erfaren«
en
försiktighetsprincipen betyder ingenting annat än att det som alltid har gällt för den erfarenheten nu också gäller vardagliga och teknikens område, på vetenskapens som utan goda skäl skiljts från de mer ordinära handlingssfärerna.Vi väntar ingalunda på absolut säkerhet för att kunna utföra de minsta av handlingar, måste
risk-
utan
att
och
jämlikt fördela
och
det
de tekniska
vi
liv. Vem
vet
att
som
vi
på
av
experimentera
både engagemang tyska så vackert kallas
refererar härtillbaka till det tidigare resonemanget kring erfarenhet och experiment, och lite av hans etymologiska likhetspoänggår tyvärr förlorad i översättningen av experiencetill »erfarenhet«. Övers anm.
FRÅN
Sorge och på franska Je souci. Omsorg och försiktighetgår hand i hand med risktagande. Ingenting överraskande, inget utöver det vanliga. Vad som verkligen är
extraordinärt
att
de modernistiska
ett
par
när
sig att fastställt planerna dessa
realiseras
iaktta
omsorg
för
kade
bieffekter!
att
att
är
det
utvecklandet
modernister
ändra saker
kunde
planetnivå,modifiera
sig på
alla
ekosystemen, mängder av människor och icke-människor i väldigakomplex, låta den mänskligaarten växa till flera allt detta utan nåindivider, miljarder som helst och utan gon omsorg hänsyn, Sorge, utan souci? Så otänkbart! I efterhand förefaller denna handlingsmodell monstruös, nu när vi långsamthåller på fösa
att
samman
göra
oss
med
av
det modernistiska
återgå till den
och
undantaget mänskligheten... Vi får en uppfattning förändrats
tiderna
pel Hans Jonas
upprop
heuristik«.?! Trots kom
mycket
senare
förefaller
den
21. I Hans
Jonas
22. Boken ifråga
mer
vanliga
hur snabbt
om
läsertill
om vi
för
en
hans
att
än
bok The
för
»rädslans ut-
eftersom
refererade
den
rollen
sig på all-
nya
den
som
Men det »offentliga« Dewey vilar inte i händerna på upplysta specialister. I den nya konfiguration jag här så klumpigt skisserar är det faktiskt själva expertrollen som håller på att försvinna. Experten var aldrig någon särskilt enhetlig figur: varken forskare, politisk representant, suveränen.
nye hos
administratör
eller
med
ansvar
experimentets genomförande,utan en figur som antog något av samtliga utan att dessa funktioner fylla någon av dem på ett tillfredsställande sätt. Idén
om
utsippringsmodellen produktion, i vilken han för
ansvarig
vara
ducenterna
och
vetenskaplig
eller hon tänks
medla
att
isolerade
laboratorierna
resten
från
kvarleva
en
för
mellan
de i
kunskapsproav
samhället,
värderingar och mål. experiment vi nu i så är det just denna alla är engagerade att existera, arbetsdelning som upphört som
för
svarar
de kollektiva
Men i
och expertens position med den. Hur ser då den nya arbetsdelningen ut? Michel Callon, Pierre Lascoumes Yannick att
föreslår
Barthe man
ska ersätta
i sin
bok
det över-
flödigaexpertbegreppet med det vidare begreppet medforskare.”?Som jag sade i inledningen så är vi alla, på ett eller sätt, involverade
annat
Agir
är
experten
imperative ofresponsibility(1984). Övers
är den tidigare
övervaka
att
mänviljan och spela
från 2001
John Deweys
daterad,
förlitar
Jonas uteslutande
experter
och
exem-
bok
ANGELÄGENHETER
TILL
för
försik-
tänka
också
aktivist
oöns-
verkligt
av
bara
Att
tighetsprincipen.
för-
—
Detta
märkliga,inte
behövde
man
bort eventuella
rensa
väl
så kunde
försiktighet
eller
utom
allvar
kunskapen
och målen
utan
är
under
experterna på fullaste
århundraden
föreställde
att
förbluffande
och
SAKLIGHETER
dans
un
i de kollektiva
anm.
monde incertain
(2001). Övers
anm.
LATOUR
Bruno
klimat,
Som
är vi alla
det
finns
uppgifter, lan dem dem
medforskare.
nu
skiljelinjen går inte melproducerar kunskap och
men
som
blir bombarderade
som
våra
mellan
skillnader
med dess
på vetenskapens och teknologins »påverkan«»på samhället«
på
fullständigt inflytelserika tanken »medborgareska delta i tekniska har
den att
mindre
beslut«. Vi är vår
nu
(för det
alla
vilja) medforskare
ledning —
lika
havererat
såväl de
av
oss
våra
laboratorier
och
hans
gierna,
ord har
som
gång
en
»utomhus«-
människor, nu blivit
par hundra
aspekt
av
det nya
specialisternas inte
handlar
ens
som
högskolorutan
och
versitet
ingen
har valt och
kontrollera.
Ja,
i kollektiva
villkor att
att
vi gett
längre med oss av
alla
som
särskilt
forskare
om
när
det
på
uni-
ingen
som
experiment,
oss
men
heller
tiv finns
kan
denna
att
skämmas
över
ta
risker«,
så låt
att
det inte
kvar. När det
är det.
Att det
som
liknar
ett
typ
fula tricket
betrakta
tillämpningar ihop någon
kokats
76
av
jordbruk,
suveränitet
farorna utan
med
med att
återuppstår i ge-
konfliktfyllda frågan bytt terräng från de nationalstaternas avgränsade geografi till våra konfliktfylldaoch farligt intrasslade kosmogram.
det
som
att
någonpolitik något val eller några alternadet inte heller någon suverän.
frågan
på
om
lekplats
»ovilliga
om
inte
innovationer
leva i den eller inte, oss
göra med de eventuella
att
godkännande.Kör att
det
vi inte »har
att
»världskrig«kring genmodifierade har ingenting grödornaär så intressant
vårt
för
få
om
de
nernas
en
vill
om vi
att
svarar
värld« och
»en
Så enkelt
delta
bara
kosmogram? Och
finns finns
inte
och
vet
vad de handlar
att
vi är
om
vi
sådant
och modernister
dem då också dra slutsatsen
i industrier
vi kan tänka
vill vi leva i den här världen? Vill
deförsöker
att
medborgarska-
—
att
vara
skapa ett
om
ett
säkerhet, som
eventuella
villiga acceptera vad länge det är harmlöst och en konsekvens av vetenskapens obönhörliga framsteg. Frågan har återigen kommit att handla om vilja och suverä-
något val«
avgö-
en
hände
som
att
så
experter
pet. Styrningen av forskningsagendorna är alldeles för viktig för att överlämnas i händer
skulle
bara finns
intresserade
som
deras
om
helst
som
vi
forskningsstrateen specialiserad
var
inte om vi
nitet:
Callon
som
säga vi alla.
byråkratiskdomän rande
de
kallar
kollegor
Med andra
an-
är »inneslutna« i
som som
forskare, detvill
mot
har alla
forskningsfrågor
formulera
att
mesta
vi
och
som
—
tillämpningar.Tanken
som
trodde
genetiskt modifierade organismer kunde skapas för att »påverka«den europeiska landsbygden. Det betyderinte att människor tror att grödor genetiskt modifierade är farliga eller att de inte skulle kunna vara säkra de kan, så vitt jag vet, vara fullständigtsäkra och kan kanske till och med vara livsnödvändigaför tredje världens länder. Men frågan handlar
aktivister,
konsumenter,
medborgare Visst
med dem
och så
kommunikation
nering, teknisk
på vad
Se bara
annanstans.
landskap, hälsa, stadspla-
mat,
vidare.
frågorsom
så vitt skilda
experimenten i
mitt.
suveränen
Den
har
FRÅN
Alla
för de
metodregler
kollektiva
experimenten kan sammanfattas att vi återupptarden paroll som fäder skanderade alla vår
skatt
är att
niska
den
tion sätt
ker oss, ett
har
tek-
endast
vad
som
upplysta
var
eliten
tid försökt intala
väg ifråga om
enda och
bäst i ske är de
skull
för
konstruerades så måste
sådant sätt
att
vi får
ifråga om
innovationer,
något
att
utan
att
sig
i kast
denna
gett
galna experimentet politik på vetenskap
detta
försöker
se
många stridande
natio-
existerat, så många landskap, regioner, dialekter, kulturer. Ingen an-
gör
världskrigutkämpatsända och dödliga slut. Men
har
nanstans
bittra
till deras
så
många samtidigt engagerat sig i den kosmopolitiska uppgiften i ordets mer vardagliga betydelse att leva tillsammans på samma plats, med samma med vad som nu är samma parlament, ingen
att
har heller
annanstans
människor
ett
—
om
—
vi
bästa.
valuta
och
definitioner
gemensamma
demokrati. Min fråga
för
är
nu
om
det
som
inte också mångkulturalismen
vi
om,
har inte
man
trots
man
har så
så vilka
någonklar
det
nalstater
alla är smärtsamt finnas
många vetenskaper men
också sin
nanstans
Jag något tentativa artikel, med ytterligare ett förslag,som har att göra med Europa och den europeiska identiteten. Somvi det inte
har
gemensamma goda långsamt försiktigt kan byggas. Ingen an-
och
en
långa,och kanske
medvetna
mo-
det
hur
europeisk uppgift? vill avsluta
med
basera
av
En
den Andra
innovationer.
teknologier,
nalism, där
själva »Ingen representation«. så
kan få avgöra vårt eget innovation
på
säga till
utvecklat
teknologi. Men Europa är också verkligt experiment, i ofantlig skala, och mångnatiomed mångkulturalism
de nya
statsbudgetar tingens parlament konstrueras
alltid
ett
följa dem på vägen. Och kanvi inte lika upplysta som de, men första parlamenten i de gryende
om
har
och
innovationer
säkerhets
tekniska
och
att
att
nationalstaterna rösta
deras
vi vår för egen
att
det bara finns
Jag
regimenkring vetenskapliga
självklartutvecklat
de var upplysta nog att bäst för oss, har den nya under alldeles för lång att
och
uppfunnit
och
till:
oss
tidevarv.
speciellt så kallade
svårighetganska förbryl-
denna
dernistiska
uppfinnas, »ingen innovautan representation«,På samma som det förflutnas välvilligamonarföreställde sig att de kunde beskatta
eftersom
i detta
lande, eftersom jag tror att man med fog kan säga att Europa på många sätt
för vår egen skull, utan att låta oss ha ord imed i laget kring deras finanser,
veta
om
funnit
är
egentligen
som
globaliserade
måste
demokratierna
bör omformuleras
ANGELÄGENHETER
"TILL
med vår subkontinent
om
när de nya
nu,
vad
om
genom våra för-
igen under dessa revolutioner i byggandet av representativa demokrati: »ingen utan representation«. Den enda
skillnaden
och
om
SAKLIGHETER
gäller gäller
för
När allt kommer mångnaturalismen. så vi moderniteten, omkring uppfann
verkar
föreställning
77
att
annan
skulle
så
att
vara
bättre
skickade den?
än
säga ouppfinna Ingen att göra det: knappast
kommer
LATOUR
Bruno
som
usa,
för
för
är alldeles
självsäkra,i alltför
mäktiga,alldeles hög grad stöpta
de ärvde
den modernitet
utan
att
hårt i
—
rikas kuster
eftersom
kosmogram. Bara det förtida enandet
det åt
andra
bara drömmer
som
om
hjälpav
projektet
demokrati
att
till sin
nologisk vördnadsbjudandetradition sentativ
demokrati.
att
fått slita hårt för är att
att
lägga tekgamla och av
repre-
Om vi
européer har
lära
hur svårt det
oss
bygger
man
en
de av
som
har
uppfunnit
hela världen med
imperialistisk natur kan nu, upphörtatt vara en genväg förbi de tillbörligapolitiska processerna, till slut betala priset för det gradvisa, försiktiga,blygsamma och långsamma sammanfogandet av en gemensam värld, den process som ärpolitikens nya namn. Byggandet av detta tredje torn kanske kan lyckas där de andra misslyckades, eftersom det nu inte längrefinns någon svartsjuk Gud som slår dettill marken. Politiken har, till slut, blivit fullständigt
fullständigtmoderniserade, de tog oss på orden. Nej, det eftersom är Europas möjlighet, Europas plikt, att först ge sig i kast Europas ansvar det osäkra
hur
en
när Naturen
äntligenbli
med
oss
värld utifrån konkurrerande
gemensam
behöva
gör priset dem. Knappast heller de mångakulturer i Afrika och längsAsiens och Latinamebetala
slit, lära
bygga goda på grundval av så många krigande nationalstater, så har vi en unik kompetens att, förmodligenockså denna gång efter det gemensamma
sekulariserad.
från engelskan Översättning av
78
Ylva Gislén
Caroline och Kan vi
Ramazanoglu Janet Holland säga som det är?
Frågan om feministiskasanningsanspråk Kan
påståendenom naturliga skillersätts nu av av texter mängder som inte säger mycket om människors liv, men ifrågasätterallt rörande vad som bakom
feminister
nader
säga sanningen? Skillnaderna
mellan
1970-
och 90-talets
engelskspråkigafeministiska slående.
säga
Upproriska
nya
sanningar
—
att
är
texter
kvinnors
iver
att
konfrontera
norm,
socialt
avslöja de
1. Filosofiskt
delbar
konstruerat
kön
maktrelationer
snarare som
än
låg
begrepp som avser kunskapsteorier grund. Red anm.
och säker
och hur faktiska
sant
konstateras: minism
patriarkatet, ge ord för sin egen existens, skapa nya ord, gräva i sin egen historia, dela underordning och maktmobilisering trots sina inbördes skillnader, upplösa disciplingränser, framställa mannen som
är
—
och
förhållanden
kan
och
Fe-
Feminism
filosofi,
och dekonstruktion, Feminism och postmodernism, Feminism
epistemologi, metodologi, vetande. En
akademisk
måste iaktta
största
feminist
på
90-talet
försiktighetnär hon
påstårnågot om den sociala världens beskaffenhet, om honvill undvika att klassas
som
som
essentialist
utgår ifrån
att
eller
fundamentist!.
kunskapen har
en
ome-
RAMAZANOGLU
CAROLINE
ochpolitiska
erfarenheter
idéer, relevanta
uppfattningar
den
om
sociala
och varför
beskaffenhet
andra, bra
har, liksom
feminister
Men
JANET HOLLAND
OCH
världens
producerar.?
för-
Vår diskussion
politisk ändring genusrelationer fortfarande står på dagordningen. Som Kate Soper finns det en överhänghar konstaterat en
av
fara
ande
»egentligamål«
nismens
blir
förlorar
feminister
att
allt
mer
upptagna
hantera
att
av
begreppsliga svårighetermed de
femi-
sikte när de
ur
de
frågor
uppmärksammat.?
Fungerande politiska strategier förändring av genusrelationerna förutsätter en kunskap om vad det är som skall förändras. Trots påtalade teoretiska komplexiteter och kunskapsteoretiska utmaningar kan femien
av
liv. för
all vara
sina
och
teore-
vikten
perspektivs kunskap om människors Den epistemologiska grundvalen feministisk kunskap, liksom för annan att kunskap, kommer alltid Feminister kan inte ifrågasatt.
feministisk
säkert
vad
veta
made liv världen
för
av
hur att
feministisk
genom
att
eller
sig bara
ter
politiska ändock
innebörden
könär
konstruerat
att
hävda relevans
fortfarande
tiska
socialt
genusfor-
de betraktar teori.
Den
ändamålsenligheten kräver vi
undersöka
som
och
feminister
peka
fortsätter
på människors
placerarin sig i spänå
ningsfältetmellan att
fastställa
vad maktrelationer
har för
teten
förutsätter
vad
händer
ett
som
händer i
inte
och å andra
kvinnoperspektiv, problematiska i att
rakt
utforskande
ett
och
reali-
i
i människors
genomslag
liv, vilket av
för
den
sidan
ena
politiska nödvändighetenav
feminister
det för
nister
genusformade sociala existens ochförklarar och rättfärdigar den kunskap vi
sidan
feminister
kan
inte
kvin-
säga sanningen är såväl vad som liv, eftersom »kvinna« som vad som är »sanning« är socialt konstruerat och alltså instabilt, av
om
nors
föränderligtoch
inte omedelbart
givet. förpliktigarfeminister att precisera syftet med feministisk kunskap och hur dess giltighet kan förhållande
Detta
hävdas.
När för
Judith Butler
varnade
fe-
använda
förgivettagna antaganden rörande kvinnans eller det feminina subjektets existens, påpekade hon förtjänstfullt att det inte är samma sak att dekonstruera antaganden om ett feministiskt subjekt som producerar om världen som att kunskap överge minister
detta hon
borde
att
subjekt.?Det frågar sig utveckla
i förhållande
om en
Butler inte
gör
är
att
feminismen
självkritiskhållning
till de processer
genom
2. Kate
Soper, Troubled pleasures:writings on politics,gender and hedonism (1990), s 221. med flera, The male as the bead: Youngpeople, heterosexuality und power Janet Holland (1998). 3.
feminism 4, Judith Butler, »Contingent foundations: and the question of >postmodernismkvinnor
av staten, av arbetsgivarna och av inflytelserika institutioner, och livslångt
lärande
kan bli
kontroll
och bestående
likheter.” Som
bok
educational
the
neo
order, hävdar John Field
att
Lifelonglearning
livslångtlärandeär
organisationer och
ras-
i
som
klassrelaterade
brittiska
diskursen
de individualism Kontexten
omger
i strukturer
sig
kring livslångt med den ekonohängersamman miska politiken och med föreställningar om kapital mänskligtoch socialt såväl
den
gynnar
instrumentalism.
livslångt
med diskursen
intentioner
lärande
—
lärande
Malcolm
ekonomiskt.
Warwick, för
statssekreterare
livslångt
lärande, har också fastslagit att: »dessa två huvudmål, det ekonomiska och det sociala, är två sidor av samma mynt. De måste behandlas på ett integrerat sätt.«”
köns-,
är
livslångtläran-
om
och
som
strukture-
ojäm-
existerande
Louise
återupprättasoch återlegitimeras«.5 Det finns tydliga tecken på att statens
före detta
förhållnings-
Invävd utbildning.”
sätt till
och
sätt att
ett
samhällets
och betrakta
ra
and
utanförskapsom
Morley har hävdat har »kunskapssamhället inympats i existerande historiska sammanhang av förtryck och ojämlikheter.Det är en ny grund på vilken en social skiktning
som
I sin
befäster
ytterligare
för social
mekanism
en
har
Vi
således
vision
en
kunskapssamhälle
drivs
som
den
ekonomiska
pressen
från
ett
om
framåt en
av
kun-
skapsbaserad global ekonomi. Välstånd kopplas framför allt till handel, industri,
3. Ibid.
Merricks, »The emerging idea«, i P. Jarvis (red), The age of learning: education and the
4. Linda
knowledgesociety(2001),
s
10.>
5.
Departement for
6.
John Field, Lifelonglearning and the
7. Se Susan i
Education
and
Employment (1998), new
educational
order
Jackson, Widening participation for women WideningParticipation and LifelongLearning, vol 4, nr »
s
in
9.
(2000).
lifelong learning and citizenship«,
1 2002a.
Morley, »Lifelong yearning: feminist pedagogy in the learning society« i Tauchert (red), Gender, teachingand research in higher education (2002), s 91.
8. Louise
och A. 9.
Department
towards
a
shared
for Education vision
(2001).
and
Skills,
Skills
for
social inclusion
and the
G. Howie
knowledgeeconomy:
LIVSLÅNGT
TJÄNANDE: ÅRBETARKLASSKVINNOR
företagsamhetoch en fördelaktigkonkurrensposition. Livslångt lärande är inte livslångutbildningoch därmed inte i första hand utbildningsinstitutionernas ansvar. Det åläggsindividerna att finna, identifiera och utveckla sina möjligheter till lärande, och arbetsgivarna att utlärandet
veckla
långt lärande
Livspå arbetsplatsen.!? är
uppenbarligen infogat i en individualismdiskurs. Ett exempel på detta är (det sedermera nedlagda) försöket att skapa konton för livslångt lärande, grundat på ett »banksystem« där den lärande förväntas sitt lärande
under
helasin
ta
för
ansvar
livstid.
Men
sådan
uppenbar individualism måste mot bakgrund av den kontext som statens så väl politiska som retoriska utspel bildar: kunskapsindustrin satt i spel som utlovar gyllene möjligheter som bara ligger där och väntar. Fjärran från drömmen om möjligheter för alla kan dock ett kunskapssamen
betraktas
hälle
»inympas«enbart fortsätta att ojämlikheter återskapade strukturella som med kön, klass och hängersarmman
ur
etniska
att
värdesättas.
i
reras
debatt
en
samhälle«
som
inte har
som
något att
är
mier
och
som
ekono-
förfördelade
bemärkelse.
dubbel
alltjämten lägremedel-
Kvinnor har
hamna
industriella
arbetarklasskvinnor
i åtminstone
inkomst
kunskapsbaserade
gynnar
kommersiella
än män
och tenderar
bland de
kvinnor från
därmed
att
lägstbetalda, samtidigt lägresocioekonomisk
bakgrundtar sig in på arbetsmarknaden i betydligt lägre takt än kvinnor från Som socioekonomiska grupper.!! högre Jacky Brine har visat kommer många arbetarklasskvinnor aldrig så långt att hindrar så de slår i det glastak som nå medelklasskvinnor från att många framgångi männens värld. I stället kan deinte ta sig igenom:
som
»klasstaket«, de strukturer cesser
hindrar
som
byggt
att
inkludera
kunskaper och dre troligt att som
kommer
arbete
den
innehas
troligtvis
arbetarklasskvinnors
man
och det är än min-
kunskap och utförs
och det av
från
ar-
kvinnor
att
ta
av
bara
material
och
pro-
arbetarklasskvinnor
sig upp ur källaren. Till osynliga glastaket är
grovt, okrossbart kan knackas
skilldetta
material
sönder bit för
som
bit,
skymmer ljuset och bara ljusglimtar sippra igenom var.!? som
låter enstaka här och
Jackson (20023).
11. Kate tes«, 12.
för
hinder
säga om den arbetsdelning som grundar sig på kön, ras och klass. I ett »kunskaps-
gifter värderas. Detta
10.
Strukturella
delaktighet i det livslångalärandet igno-
nad från det
bete
LÄRANDE
minoritetsgrupper kommer
andra skillnader, där enbart vissa typer av kunskaper, färdigheteroch arbetsuppinte
LIVSLÅNGT
OCII
Purcell, »Qualifications and careers: equal opportunities and earnings among Series No. I (Manchester, Equal Opportunities Commission)
Working Paper
Jacky Brine, UndereducatingWomen: globalisinginequality (1999),
s
2.
gradua2002.
Sur
JACKSON »enstaka
De
framstå
uppfyllas, bild även
bort
någon
om
till
en
se
klämma
på slut
kan
ljuset
och acceptera
sidan
för ofta
dominanta
mer
att
land
grupper,
lösa, kvinnor, etniska
minoriteter
tillfället
rata
inse
gruppers
Men tillfället är inte
Labours en
blemen som
fokus
med
att
hantera
pro-
utanförskapär något
socialt
profilerar
på livslångtlärande för
mekanism
dem gentemot
det kon-
hållningi dessa
partiets frågor. regeringen har använt en uppsättning politiska instrument för att öka delaktigheten i livslångt lärande i syfte att försäkra sig om att de som servativa
Den sittande
traditionellt
har
fortbildning
och
13. Ann Hodgson, lifelong learning in
ning (2000),
s
att
education:
of Further
de
av
som
räknas
som
har makten
dominanta skapaoch upprätthålla
kurser.!”För rat
sig vad? »Kunskap«
att
del i
ta
ett
som
dis-
lärdomsbase-
behöver man inte kunskapssamhälle till utan tillgång kunskapen
bara kunna få
också få sin identitet och värderat i klassens
ett
bekräftad, erkänd
samhälle där arbetar-
kunskaper ständigtnedvärderas
och där de oavbrutet
måste hitta sätt
förnyasig självaär det
att
arbetar-
troligt synnerhet upptäckeratt kunskaper detillägnat sig i hemmet eller på arbetsplatsen aldrig riktigt är tillräckligt bra. Mångkunnighetensoch flexibilitetens diskurs kan för alltid placera kvinnor i
att
i
I sitt underläge.!?
kring högre utbildning exempel Dearingrapporten
and historical
betänkande
konstaterar
Äldre kvinnliga studenter vuxenstuderande
problem
context
med
for
och
kvinnliga upplever betydande kursernas upplägg,sär-
recent
Flodgson (red), Policies, politicsand
till
att:
the
policy approaches to future oflifelonglcar-
14.
14. Se till Feminist
international
the uK«, i Ann
lära
att
kunskap bestäms
förvägratsutbildning, kompetensutveckling
»An
och
att tillvauppmuntras lära sig något.!?
neutral, och vad
klasskvinnor
som
att
arbets-
att
värderingaroch det kommer inte att skapa möjligheter för andra att också ta sig upp ur källaren. Och för de som faktiskt bryter sig ut ur källaren, kanske blodiga och blåslagnaav sin kamp, återstår fortfarande glastaket. I sin granskning av senare års politiska ställningstagandentill livslångt lärande menar Ann Hodgson att: New
—
från
exempelvis de
som
—
lägresocioekonomiska deltidsarbetare
hacka
för
material
sig igenom sprickan?
innebär allt
i detta
att
rättvisande andra
tillräckligt mycket
kunna Ått
som
på
väntar
som
ger de finns
men
vad
av
ljusglimtarna« kan löfte
ett
som
exempel Sandra Harding, Feminism and methodology(1987); Sneja Gunew (red), knowledge:critique and construct (1990); Sue Jackson, »Learning and teaching in higher the use of personal experience in theoretical and analytical approaches«,i Journal and Higher Education, vol 23, nr 3 1999.
15. Se också
Morley.
LIVSLÅNGT
skilt
på tillfreds-
till bristen
i relation
ställande
"TJÄNANDE: ÅRBIETARKLASSKVINNOR
»oflexibel
och
barnomsorg
schemaläggning«.!” är dock
Det
dessa
»bristande
kvinnors
förmågaatt planera sin tid« som anges som orsaken till problemet, detta utan att deras mycket goda förmåga att flera arbetsuppgifter eller koordinera strukturella
institutionernas
alls
tion
Även
beaktas.
de
mycket troligt att här åsyftas kommer sen
det
—
sannolikhet
dessa
har
hänvisar
han
i
faktiskt
sentationen
av
arbetslösa
män.
sådana
För
största
med
tillgångbarnomsorg specifikt till
sin rapport,
beaktar
trots
underrepre-
arbetarklassmän
och
!”
är
det
bara
inte
möjligheternainom högreutbildningsinstitutioner
med
som
stor
sannolikhet
begränsade.Till följd av industrins tilltagande nedgångdrabbas män och i synnerhet arbetarklassmän i oprostor av portionerligt utsträckning långtidsarbetslöshet.!? Därmed begränsas också möjligheterna till lärande på är
—
—-
16.
Jenny
i Pauline s
Utöver
Williams
och
Anderson
och
LÄRANDE
den
klassen
sociala
finns
också könsskillnader
det
beträf-
fande de utbildningsmöjlighetersom arbetsplatsen erbjuder. Samtidigt som det är medelklassmän
som
Service
största
alla
av
största
de
destora
nal Health
—
med
möjligföretagenerbjuder, erbjuder organisationer som Natio-
heter så
som
kan dra fördel
sannolikhet
niens
män
LIVSLÅNGT
har arbetsplatsen. Även för de som arbete avspeglas dock klasskillnaderna, som Paul Tosey och Stephen McNair påpekar,»i managementkursernas särskilda status och glamourösa inramning (på bekväma konferenshotell), i motsats till kurser för personalen på verkstadsgolvet (som sker i rudimentära klassrum)«!” Högre tjänstemän får kompetensutveckling medan de anställda på golvet får yrkesutbildning.
emellertid
med
inte
Dearing
som
arbetarklas-
som
problem
arbetarklasskvinnor att
från
är
det
kvinnor
tillfredsställande
på
en —
är
organisaom
OCH
sina
(nns)
—
Storbritan-
arbetsgivare för kvinnor möjligheter till
anställda
livslångtlärande. nus har utvecklat ett dokument om livslångt lärande, Working together learning together, som fastslår att »livslångtlärande handlar om utveckling och möjligheter, om att se till att vår personal, arbetslagen och de organisationer som de tillhör och arbetar i, kan tillgodogöra sig —
of difference« Jane Abson, »Mass higher education: the constructions Williams (red), Identity and Differencein Higher Education (2001),
Jenny
22.
17. Ron 18. Se tent
Dearing, Higher education Departement
for Education
in the
and
learning society(1997). Employment,
1997-1999
Single Progranming
Docu-
(1996).
19. Paul
Tosey
och
learning: education
Stephen McNair, Work related knowledgesociety(2000), s
and the
»
learning«,i Peter Jarvis (red), 104.
The age
of
SUF
JACKSON
nris kunskap och nya förmågor.«"? agenda för livslångtlärande skulle uppenbarligen kunna främja kvinnors inhämtande av det nya kunskaper, men finns ännu inget som visar på att den
ny
nya
förändra
kommer
att
barriärer
som
de
hänvisar
arbete
inom
institutionaliserats
visso
och
ras-
klasstrukturerna.
specialrekryterade från
kolonierna
harlett
till
kvinnor
billig
i
att
synnerhet
arbetar
köns-,
heter
efter
ningen
20.
reformera
att
och
afrokaribiska
skapa
Department
21. Se
klinisk
of Health,
Becky Francis
och
en
som
utöka
att
22. Se Amina
(red),
hänvisas
women,
Feminism
och Gareth 25.
med
stor
sannolikhet
strukturell
position i erbjuder dem få möjligsina kunskaper. Och för
individer, däribland strukturellt
som
den
mest
Nus
sätter.” Som Francis
som
Humphreys har visat föder den yrkesrelaterade fortbildningen inom nhs inte alls nya möjligheter utan tenderar der
bli
att
snarare
mot
learningtogether (2001),
the economic
crisis
strukturellt
ett
hin-
livslångt lärande, skapa gränser
education
s
as
i. a
structural
och Richard
and the British
barrier
Edwards
state«working-cass< and social class women's perspectives on social class (1997); Tracey Reynolds, »Black women identity«,i Sally Munt (red), Cultural studies and the workingclass (2000). evasion
49,
Pauline
Pauline
»>
Anderson, »Betwixt
Anderson
50. Se Bev
Cultural
Shani
in 1960s
och
Jenny
and
Williams
cassifying identities in higher education«, (red), Identity and differencein bigher education (2001).
between:
of class: challenges in Skeggs, »The appearance working class (2000).
studies and the
111
gay space«,
i
Sally Munt
i
(red),
SUE
JACKSON sätt på många
också
fackföreningsrörelsen; gruvarbetarnas fruar och bekämpadeaktivt och politiskt.
är kvinnors
liv
rade genom en. Medan
och bortom
klassindelning-
ett
exempelvis
definitioner
partners Icke desto
är såväl klass-
femininitet
lade”!är kvinnor
strukture-
som
genusstereotypiserade struk-
social klass och lokaliseras
oavsett
turellt
i relation
och
av
rasstämp-
till ras,
ålder, sexualitet
eventuella
handikapp. Kvinnors möjligheter är avhängiga (uppfattade) positioner inom famil-
livsval våra
och
jen; som mödrar, som vårdare omsorgsgivare. Emellertid har vårt
kön,
också
utan
vår
och
som
inte bara
sociala
inflytande på våra erfarenheter och
och
av
klass arbete
påverkarockså våra
utbildning politiska åskådningaroch handlingar. Processen att placera oss inom en social klass är politisk, men det är också processen att bli placerad. Och samtidigt försvåras politiskt engagemang i frågor
sin
kraftfullt
drag
som
mindre
makt
under
och
dess
Labour.
New
på retoriken
har
allt
annat
Om
man
skall
tro
klasspositionering och i dagens Storbritan-
klassmedvetenhet nien
har myten bibehållit historia levt vidare
än försvunnit.
Även om »klass«
är komplext, mångfragmentariskt, har vår klass ett enormt sociala inflytande över våra erfarenheter av det livslånga
facetterat
och
lärandet.
Både arbetarklasskvinnor
arbetarklassmän få mindre
kommer under
och sina
liv
tillgång till
finns
utbildning; i synnerhet högreutbildning. Det är dock mindre får forttroligt att kvinnorna särskilda bildning genom arbetsplatsen, yrkeskvalifikationer, eller har examen från någon högre utbildning; och mer troligt att de, jämfört med män, är fattiga, saknar avtalspension, lever ensamma och att de lever längre.Det är dessutom sannolikt att de blivit osynliggjorda och fått sina erfarenheter marginaliserade i sitt deltagande i mer formella utbild-
och
Detta ningar.””
rör
som
social
fulla myten om Det konservativa för
aktivt denna
att
myt.
partiet verkade mycket upprätta och vidmakthålla
För
Thatchers
garet
den kraftklass genom det klasslösa samhället.
underbygga Marpåståendeatt det inte att
något samhälle, bara individer, vi lever i ett klassJohn Majorsatt löst samhälle, förde det konservativa partiet en politik som gav hyresgäster rätt
köpa kommunala
att
aktier
bostäder
i
och
nyligen privatiserade offentliga företag.Margaret Thatcher bekämpade
att
på för
ta
hand
stämmer särskilt som om
har sina
växt upp och
stannat
väl in hemma
och, när flyttat hemifrån, barn
upptäcker att de akademiska har liten bäring på deras egna
ämnena
liv. Det
exempel Valerie Walkerdine, Helen Lucey och June Melody, »Class, attainment sexuality in late twentieth-century Britain«, i Christine Zmroczek och Pat Mahony (red),
Women and 52.
att
barnen väl
51. Se till and
de kvinnor
social class: international
Jackson (2002a).
perspectives(1999).
LiVSLÅNGT
finns om
ha
också
emellertid
haft
ännu
sig som
föreställning
klass och sexualitet som
skall
kan
uppleva marginaliserade.
mer
Tilläggasbör att det för många kvini synnerhet arbetarklasskvinnor, äldre, inte fanns
är 50 år och
som
alternativ
att
vidare
studera
ålder”?Förhandlingarinför och
utbildningen bara
inte
av
är
kön,
även
utan
sin
kön, skriver
och
efterkrigstidens det
genom
hon
med
bland kunde
från
delta
att
i
kändes
beroende
vara
kollektivtrafik.
av
handikapp
kan
ickeexisterande.
har bättre studieresultat
städer kanske
fall i
faktorer
som
tenhet
om
till
arbetarklassflickor
att
(hetero)sexualitet
53. Sue
54.
55.
som
och
Gaby Weiner, (red),
»
Who
am
I?
A
Jackson
kvinnor
att
eller
och Richard
samhällen
att resa
I
Institute.
kollektivtrafiken
under vintertid
—
är tätare
(den upplevda) för fara hindrar
utsättas
mörkrets
efter
ofta så
tidigt
inbrott som
tre
fyra på eftermiddagen.”” Frågor
studies
and
working-class students«, i Eu-
2 1998. across
class and
Women and social class: international
Walkerdine, Lucey och Melody, s
56. Se Sue
möjligheternaatt anav något slag vara Det finns dock möj-
tillgänglig, men för
women's nr
journey
mer
risken
leder
får barn
Jackson, »In a class of their own: Journal of Women's Studies, vol 5,
Pat Mahony
och
gör aborter.” Kön,
medelklassflickor
ropean
klass-
ökad medve-
en
är
de har
Om
lighetertill lärande i mindre genom exempelvis Women's
pojkar, i vart
frågaom betyg, tillkommer
baserade
är
de
vända kollektivtrafik
kulturella
än
vid utbild-
och
skillnader för, och föroch (arbetarklass)flickor väntningar på, som flickor i utbildning. Samtidigt dag starka
kvinnor
hindra
utbildningar
ningscentra, och ju äldre kvinnorna ju lägre socioekonomisk grupp tillhör, desto troligare är det att de
»i
riktigt kvinnlig, riktigt brittisk, riktigt judisk eller riktig arbetarklass«older«< and South East Lskn Regional Research Confe-
,
SUF
JACKSON i
som
rade
är
för elever
cinska
bevis
samt
större
risk
religiösa
blem
svarta
om
och män. Erkännandet
tidigare
erfarenhetér
kunnande
och andra
tillgångarhos
skiftande
med
kvinnor
av
tid.
män-
som
särskilt
hårt, både
medi-
löper hälsopro-
största
och/eller
natt
delarbetar
som
de
tar
för
ansvar
drabbas
dagarna i
san-
lågutbildade
och
Arbetarklasskvinnor
samtidigt som familjebestyr under
litet.
av
med
fattiga jobbar
natt
kulturell, social
bakgrundär
nattarbetare
att
det
att
är
starka
ett
drabbas
att
och
nolikhet
lärande, yrkes-
av
för
Harkness
Susan
Exempelvis visar forskning att det finns nor.
för och mellan
skillnader
både kvinnor
och etnisk
från
medvetenhet
och kulturella
niskor
lokaliseras
genusrelate-
enorma
minoritetssamhällen
etniska bristande
en
de
problemen
och
kan
enbart
princip
till städer
termer
lön och
av
arbetsmiljö.”? Fördelarna
i
vidare
ett
ende miskt. lertid
innebär Ett
förlora
att
livslångtlärande
föra med
sig
andra
delar än de ekonomiska. Schuller
Tom
the Wider
Benefits
Även
ekono-
av
Forskning som
och
visar
att
for Research
of
Dessa
58.
fördelar
är
dock
ökad
60. Se
Low pay, tivres
of work
nätverk.£?
tydligt har
det
en
ofta
and
föreställa
att
många
att
känsla
stark en
komplex är
som
och
sig en
behöver
Dessutom
som
annan
inte
en
yrkesskicklighet självkänsla förbättrade möjligheter.Det och
samhällets
brittiska
framväxande
attityder
och
och
och Preston,
gender (2002),
s
s
2.
Schuller, Brassett-Grundy, Green, FHlammond och Preston.
80.
förändring vad
in-
gäller föreställningarom könsroller har avlett uppmärksamheten från den bestående ojämlikhetenmellan könen som liggertill grund för den dividualism
Schuller, Brassett-Grundy, Green, Hammond
Harkness,
en
medföra
tillgängligaför arbetarklasskvin-
59. Susan
är
svårt
framtid.
själv-
inte
är
det
identitet
gör det
»det
ekonomiskt«."? klart
käns-
motsägelsefull identitet marginaliserad av samhället
Learning har gjort förmodligenstarkaste för att utbildning [...] uttrycket en spelar långsiktigroll var i relation till hälsa och då i synnerhet mental hälsa och psykiskt välbefinnande [...] Denna effekt är av avgörandevikt, socialt och on
som
är
och stärkta sociala
om
arbetarklasskvinnor
kan emel-
och vidare för-
vid Centre
lärande
identitet, möjlighet att föreställa annan framtid, större yrkes-
förståelse
utbildningshänse-
i
också
med
identifierat
sig skicklighet, självkänsla och möjligheter, ökad självmedvetenhetoch själv-
för det
för arbetarklasskvin-
förlora
och att
av en
många hinder
livslångalärandet nor,
la
perspektiv
alltså
finns
Det
forskningen har
lärande
klasskvinnors
fördelar
Andra
med arbetar-
LIVSLÅNGT
rådande
TJÄNANDE: ÅRBETARKLASSKVINNOR
uppdelningen
arbetskraft
av
nor
arbete.'!
och
och
I rapporten om lärandet slås fast
mentala
»den
för
funda-
mest
genomgripande fördelen av alla slag är den ökade
och
lärande
med
fördelar med
vidare att
särskilt självkänslan«;?
i relation
till
»hela
andra.? Medan
i ökat informellt
förbättrade
till vänner, grannar och familj«.”” Men samtidigt som »ökat självförtroende«
lika
för
en-
så
kvinnor
att
arbetarklasskvinnor
gör och som att utveckla
behöver
inkluderade, redan
definitivt
dem från
hindrar
möjlighetertill verkligen behöver är självförtroendeatt inte vara tillgängligaför andra. Som Jacky Brine sina
egna
livslångtlärande. Det kvinnor
visar så avsätter
Purcell,
Schuller, Brassett-Grundy, Green, Hammond
63.
Ibid,
64.
Brine,
65. Setill
s
tvärtom
visat
Tooley
blivit felutbildade
62.
in i
och
»värld
en
som
för
habitus
dess
tar
gi-
utbild-
utan också klassförtryck, ningsväsendets dess genus- och rasförtryck, Det är denna typ av förtryck som möjliggörböcker som likt James Tooleys The Miseducation of women”?påstår att feminism hargjort lite för att gynna eller frigöra kvinnor;
kvinnor.
många arbetarklasskvin-
fortsätta
att
formella studier
mer
ven«"”och inte bara strukturerar
utan
61.
s
de har kommit
medelklassen
självförtroende att »göra sig tillgängliga«; det är någonting som många kvinnor,
knappast
innebär
kvinnor
mycket en identitetsfrågasom en frågaom jobb och förbättrade kvalifikationer.” När de väl påbörjaren formell utbildning kan de komma att upptäcka att
Det
ökade och
arbetstillfällen.
Förvissa
diskrimineringav är, exempelvis,
arbetarklasskvinnor.
också motverka
sig och
kan
livslångtlärantillgänglighet skada möjligheter att
eller återvända till
kvinnor, kan det skyla över struk-
turell och institutionell
sortens
arbetarklasskvinnornas utbilda
samhället
och
i hemmet
medborgarskap.Lärande gör mänkapabla att, genom det ökade för självförtroendet, »göra sig tillgängliga andra [...] [och] att aktivt erbjuda hjälp
tvivel kan medföra skillnad
vara
resultera
niskor
skilda
intelligens tillgängliga färdighetersom utatt
vecklats
de, kan den
ett
LÄRANDE
motarbetade
sin
skicklighet«till
aktivt
utan
LIVSLÅNGT
OCH
till skada för
sig vara hävdar och
kvinnor
att att
flickor
har skulle
4.
och Preston,
s
14.
15. s
3.
Rosalind Edwards, Mature Women Students (1993); Jackson (1998); Janet Parr, »Education: what's in it for mature women?«, i Pauline Anderson och Jenny Williams (red), Identity and differencein higher education (2001). 66.
Anderson,
notions 67.
exempel
Se också
Diane
Reay,
of classlessness«, i Women's
James Tooley, The miseducation
»Feminist
Studies
of women
theory,
International
(2002).
habitus
and social
Forum, vol 20,
nr
class:
2 1997.
disrupting
SUE
JACKSON
tjäna på att
avskiljt från pojkar,
utbildas
de då skulle kunna
eftersom
humankapital exploateras genom att de färtillgodogörsig en rad grundläggande digheter som ekonomin kan dra nytta av, exploateras deras sociala kapital i samma utsträckninggenom ett genusbestämt är medborgarskap. Arbetarklasskvinnor
för
utbildas
verklighetensarbete hushållsarbete och moderskap på heltid. Även om jag inte att skulle gå så långt som argumentera —
för
medelklasshabitus
universitetens
att
understöder så
nerligen
synsätt, så
detta
är det
för
universiteten
att
arbetarklasskvinnor
är
inte
sålunda,
san-
den
arena
ger tillgång med utbildning. Arbetarklasskvinnor
både under-
definitivt om det
med detta
ning
att
menas
samhälle
är
fortsätter
som
inom
få
ser
och understöds
och
ideologier
en
utbild-
Samtidigt
Många arbetarklasskvinnor,
är
som
grundar sig på köns-, ojämlikhet. kunskapssamhällets
ett
fång-
ofta är tidsbestämda eller
som
lär
är
dömda
finns
till socialt
Denlilla utanförskap. samhet
som
klasskvinnor sätter
att
i
på den aktuella
som
och
och
genus-
För närvarande
med
upptagna att ha tid med ande
och och
att
förtrycksom
fortsätter att
tjäna ihop
pengar
för
offentliga praktik som rör livslångt lärkunskapssamhälletmåste för-
flyttas från
individualismen
utvecklas
för
la hinder
och
att
motverka
och
ojämlikhetersom
fördelarna
i stället
de strukturel-
drabbas
av.
deflesta Bara då
livslångt lärande intjänandeförverkligasoch komma arbetarklasskvinnorna till godo. kan
av
116
alltför
lärande. Den
med
från engelskan Översättning
på jobbet. På
de flesta
vara
arbets-
arbetarklasskvinnornas
och de
arbetarklasskvin-
och
fort-
för del-
lärandet
arbetarklasskvinnorna
debatt
och
attrak-
som
hindren
klassbaserade
(med flera) drabbar nor.
diskurs
framstå
osynliggörsalltför ofta i detlivslånga tagande
arbetarklasskvinnor
arbetar-
dag livslångtlärande mot
och
fokusera
gång
ekonomiskt
politiskauppmärkriktas
uppdelningen hemma samma
och
att
svårkritiserad, ignoreras eller
och
tiv
på deltid,
sig någon politisk flyktväg.Även om det finns hopp kvar bara gör för en personlig flykt om man får är tillräckligt, tillräckligt, tillräckligt självförtroende,tillräckligakvalifikationer, lär sig tillräckligt,tjänar tillräckligt, i ett så kvarstår de politiska strukturerna ekonomibaserat lärande som livslångt oförändrade. Ett fokus på anställningsbarhet och yrkesorienterad utbildning innebär att arbetarklasskvinnor aldrig kan bli »tillräckligtduktiga«och att de det inte
att
fortsätter
retorik
kretsar
som
som
och det livslånga lärandets
livslångttjänande kring arbeten med låg lön och lågstatus, ade i
marknadskrafter
av
som
klass- och rasbaserad
Slutsatser
struktureras
att
patriarkalakapitalismensgrän-
den
felutbildade,
bäringpå deras liv.
har liten
som
och
fördelarna
skenbara
med
till de vidare fördelarna
som
de
trots
livslångtlärande för deras ekonomiska, sociala, fysiskaoch psykiska välbefinnande, begränsadei ett kunskaps-
många
Martin
Fredriksson
Mikael Transnationella
och nationella
strategier talas
Det
ofta
på
effekter måste
om
»globaliseringens«
nationalstaten.
stöpas
bättre kunna
i
om
möta
Den
grunden
de krav
baliseringen«och framför bala
ekonomin
ställer.
senare
för
som
allt den
Sällan
att
att
Det
det
de
tas
nationella
1. Texten
vid svenska
bygger på resultat publicerade lärosäten och bland svenska
Disputationsupplaga, Rapporter nr
37
från
i Mikael
studenter
logiker'
avgörande roll inom den högre utbildningen, Bolognaprocessen och den trots.? ökadeinternationaliseringen till
»gloglo-
perspektivet, logiker ligger bakom det vi benämner »globalisering«,som utgångspunkt.I denna text ska jag försöka visa att den nationella nivån fortfarande spelar en motsatta
Börjesson utbildnings-
kommer
visa
att
läser
som
delse
för de
är
studier
i
avgörandebety-
vägar som
stårtill
buds.
för svenska
högskoleinstitutioner internationaliseringen i första hand sätt att stärka positionen på hemma-
Och
ett
för vilka
av
även
studenterna,
utomlands,
Sverige vanligen
är
sig att
internationaliserade
mest
Börjesson, Transnationella i Paris
utbildningsstrategier avhandling, utbildnings- och kultursociologi,
och New
Forskningsgruppen
för
York, Akademisk
(2005).
långtifrånär uträknad argumenterar Andy Green, Education, globalizationand the nation
2. Att nationalstaten
för. Se
historikern state
Andy Green övertygande
(1997).
BÖRJESSON
MIKAEL
för
plan. Endast vesteringar insats på en
fåtal innebär
ett
in-
landsgränsenen reell transnationell utbildnings-
över
Utgångspunkter den
mer
och
används i
beror
titeln
inte
»inter-
spridda beteckningen
nationella«
på att
bättre fångardet som sker utbildningsområdet.Internationalisering kan definieras som företeel-
representanter är mellan dessa som alla
skridanden
är vidare
andra av
och
former
av
ses
meningen
peiska
Ett
att
är dock transnationella
på institutionsnivå institutioner
inget
kvalitativt
som
kontakter
är
mel-
administratörer
används också
exempelvisav
och arrangemang
definition
att
från
med
spridning
till i
utanför
bilda
nytt Sedan
hela.
dag har
som
sig
däremot
är
är
omfattningen av början av 1990-talet svenska
antalet
30000." Vid
till
numera
ett
ungefär
medfört
Sverker
att
Sörlin.
givet
utländska
till-
tionde
var
som
läst utomlands
gång under sina studieår är ännu högre. Ökade utbyten
stu-
ökat från
Andelen
utomlands. studier
landets
utbilda
och
läser utomlands
som
avslutade
Erasmus
fenomen, det
och
hämtade
synonymt
sig
nytt.”Vad
fälle läser
gränsöverskridande processer
3. Denna
är
denter
huvudsakliga inom
för
gränser
student
sker
söker
Att svenskar
instifta
som
här
och
Expansion
fram
de tillkommit
De
också
används
2000
dessa.
eller Andra
position.
kapital.
det
Erasmus
internatio-
som
att
sociala
sin
medvetna
verktygslådan,är fält kapital (termerna tillgångar och
för eurorepresentanter nationalstater kommit överens
verksamheter
lan
över-
att
genom
om
kan
Socrates
nella i den
be-
gränser.)
nationella
exempel: £u:s utbytesprogram och
det
agenter,
något sker, medan
transnationalisering tecknar
inblandi Bourdieus
försvara
att
av
allt
och
nationalstater som
utbyte
den bourdieuska
resurser
förutsätter
sätt
omedvetna
viktiga begrepp, och
som
och
görs, vilket
nationalstaternas
förbättra
inom
dessas
studenter
utan
den tidigare
ser
och
sker
eller
»transnationella«
termen
lärare
ning. Strategier ska förstås mening, det vill säga som
marknad.
Ått
sluts
knyts, utbytesavtal
vid
någon sannolikt
har också
studenter
blivit
Internationaliseringavser (...) organiserasgenom två eller eller genom representanter för dessa. (...) Transnationaliseringavser alla andra flera territorialstater Kursivering i original. Sverker Sörlin, De lärdas republik. Om former av gränsöverskridande.« vetenskapeninternationella tendenser (1994), s 29. sådana
4, För
som
involverar
en genomgång över svenskars utbildningsfärderi utlandet internationaliseringens konjunkturer, se Sörlin (1994).
5. Högskoleverket,Universitet rapportserie 2004:16, s 25-27.
och
»
eller
och nation-,
transnation-
och
årsrapport2004, Högskoleverkets högskolor, Högskoleverkets
i
TRANSNATIONELLA
vanliga inslag på
svenska
UTBILDNINGSSTRATEGIER
universitet
högskolor.”
och
påverkan av
under
Och
modeller
tionella
lärosätenas
examina,
tvungna att förhålla sig till internationaliseringen. Sammanfattningsvis: Svensk högre utbildning är inte längre så svensk. Sverige är ett litet transnationella
ler terna
marknad
klart på denna växande (28 procent av alla utlands-
studerande
läser
i usa,
att
i Storbritannien
av
i Australien 9 procent procent, inklusive Irland och Nya Zeeland blir
andelen
totalt
följer de
stora
50
De
ter
som
som
läser
redovisar
svarar
en-
självförsörjandevad gäl-
är
svenska
studen-
följer det generella anglosaxiska länderna är
i utlandet
de
läsa i
Totalt
usa.
svenskarna
i
ett
läser 60 procent anglosaxiskt land. är också
länderna
nordiska
mottagarländer,medan
procent).?Därefter
Tyskland utländska
låga
har
i förhållande
europeiska utbildningsoch länderna Tyskland, 11 procent, Frankrike, 10 procent. De anglosaxis-
6. Läsåret
läser
som
länder
högst prioriterade.!?Framför allt står Storbritannien högt i kurs, en fjärdedel återfinns här. Lika många väljer
12 —-
amerikaner,
australiensare tre
också
uttrycks
det är få
De utbildning.”
mönstret,
utbild-
ningsmarknaden. Anglosaxiska länder dominerar
och
Länderna
blir
på den
att
faktum
LOGIKER
dast för 3 procent av studenterna som läser utomlands. Annorlunda uttryckt:
och
Alla lärosäten undervisningsinnehåll.”
land
dominans
i det
utomlands, dessa
svenska
kursutbud
NATIONELLA
ka ländernas
britter
interna-
omvandlas
OCH
länder (6 procent
som
och
svenskar
andelar
till de totala
studenter
viktiga
Frankrike
andelarna läser
i dessa
vardera).
var det enligt orcp, Education at a Glance 2005, 25 000 utländska studen1,2 procent av det totala antalet studenter i världen Sverige. Detta motsvarar i andra länder. Enligt samma csn källa var det 15 000 svenskar som läste utomlands.
2003/2004
läste i
över
statistik
Diskrepansen beror
svenska
26700
sannolikt
på att
studenter
csn
även
tar
med studiemedel med
i utlandet
för
samma
år.
språkstudieri utlandet.
propositionen Internationaliseringen är talande nog det övergripandetemat för den senaste högre utbildning. Propositionens andra mening lyder: »Syftet är att i fråga om svensk högre utbildning öka utbildningens internationalisering och attraktivitet, skapa tydlighet och och nationellt, bidra till höjd kvalitet, breddad jämförbarhetinternationellt rekrytering och en större 2004/05:162, skapa tydlighet tillträdesreglerna.«Regeringens proposition, Ny värld s 1. ny högskola, 7.
om
—
8.
orcp
(2005), tabell C3.7a, data för
9. Anne-Cahterine en nen
internationell
2003.
undersökt
att expatrierade grupper i Frankrike, konstaterar pinnhålupp i karriären, men att det för fransmänAnne-Catherine Wagner, Les nouvelles élites de la mondia-
Wagner, postering för många är ett som
självakan vara black om foten. Une immigration dorée en France (1998).
lisation. 10.
orEcp
(2005), tabell C3.7a, data för 2003.
119
BÖRJESSON
MIKAEL
läsa utomlands
Att
bland
vanligare I början av av free movers
land.
av
är
tydligt i exempelvis
val för kvinnorna val för männen.
rade bland
och
Högre än
mätt
bland
gruppen
free
från
movers,
där
hem
föräldrarna
har
utbildning.
Bland
är
59 procent.
andelen
är bland
en
högst
64 procent minst en av
längre högskoleutbytesstudenterna
dem
Motsvarande
som
för bredare
läser
sociala
i svensk
Trots
de
ökade
skikt.
Visserli-
ökat så
gen har inte andelarna men väl antalet.
studenter
mycket,
skarorna
i utlandet
och
svenska
de
genom-
gripande förändringarnaav högskolan i namn av internationalisering är lite av
detta
utforskat.
tenderar arna.
ofta
Ett
York
och
transnationella
investeringar.
att
försök
Det
internationella
hamna
mellan
att
råda bot
Svenska
stol-
på detta
världens är
lätt
studenter och New
Nordöstra
högre utbildning 46 procent.!? Samtidigt råder det inget tvivel om att utlandsstudier nu harblivit tillgängligt även
svenska
av
New
lärosätens
svenska
ett
soci-
föräld-
efter
högstautbildningsnivå,är
andel
av
och
i Paris
i Paris
bland
rarnas
kommer
görs i följande analyser studenter
ett
högskolan.Det
i den svenska
ursprunget,
usa
val
överrepresente-
mer
utlandsstuderande
studenter sociala
framträder
är också
ala skikt
65 procent medan män-
procent.!! Skillnaderna
Frankrike
vanligare vanligare
sett
män.
något bland utbytes-
könen
mellan
var
kvinnor, 52
studenter,
generellt än bland
1990-talet
dominerade
nen
är
kvinnor
och
usa
tionskraft.
landets Etudes
Hautes
Sciences
mest
Écoles, som
Grandes
(L'Écoledes
av
Det
finns
I Paris
merciales),
två
regioner. regionernas attrak-
förstå
prestigefyllda re
är
Paris
attraktiva
mest att
York
Po,
Com-
(École
Fns
Supérieure), Ecole Centrale École Polytechnique, och nordöstra UsA rymmer samtliga åtta Ivy och League-universitet många andra Normale och
världsledande
universitet
som
MrIr
of Techno(Massachusetts Institute och Johns Hopkins. Många tradilogy)
tionstyngda Liberal Ars Colleges finns i New England. Paris och framför allt York
New
allt
vad
det
är också
innebär
världsstäder av
med
kulturutbud,
hektiskt skyhöga boendekostnader, och närvaro av multinationella nöjesliv företag,ickestatliga organisationer och ledande konsultbyråer. för Regionerna är också attraktiva svenska stora som
studenter
antal.
som
De närmare
läste där 1998
söker
sig
dit i
2 000 svenskar
och 2000
blev före-
till vilken nytta? En utvärdering av Högskoleverket,Utlandsstudier effekterav utlandsstudier, 1999:10 s 47f. R, Högskoleverketsrapportserie 11.
12.
—
Ibid,
s
50f.
TRANSNATIONELLA
mål för
en
Varken
de svenska
tiva för svenska re
i Paris
är representa-
usa
studenter
för svenska tio studenter
både socialt Kvinnorna
Närmare
åtta
kvinnor,
merärt
LOGIKER
och meritokratiskt. också
dominerar
de svenskar
bland
nordöstra
att
NATIONELLA
högskolan). De svenska studenterna i Paris utgör sammanfattningsvis en (kvinnlig) elit i dubbel bemärkelse,
allmänhet
är
i Paris
OCH
och än mind-
ungdomar i
på nästa sida).
(se tabell av
studenterna
de i nordöstra
eller
enkätstudie.!?
och
intervju-
UTBILDNINGSSTRATEGIER
(sju
usa
i är
studenter
tio
av
nu-
läser
som
jämföra med ungefär dryga fem av tio i den svenska högskolan. Kvinnornas
kvinnor) och studenterna
numerära
högskolan (varannan härstammar från högresocial klass, vilket gällerför ungefären av tre i den svenska högskolan).Däremot skiljer sig deras tidigare skolkarriärer från
dominans
i Paris
na
nivåer
i
i
studenter-
studenterna
har grundlagts på tidigare utbildningssystemet, flickor
dominerar franska
bland
stort
bland
grund-
och
dem
kommer i
Studenterna
läser
som
gymnasieskolan. så
dubbelt
studerar
som
i
gått prestigetunga gymnasieutbildningar som den naturvetenskapliga (gäller för en sett) och
av
tre
går av
ut
av
individer
mot
en
studenter
13. Av de närmare
över
Fler
800
individer
faktorer.
Det
besvarade
inte
enkäten
och de
en
i Paris
som
i mindre
läser
föra med
en
skolan
och
i Paris.
Med
av en
i nordöstra
usa
också
intervjuades usa,
dem
ett
som
med
senare
1100, och
av
samt
som
usa
grupp.
stora
studenter
re-
med
gruppen
större
nästan
låga svarsfrekvensen
på lägre nivåer
läser i
heterogen
mer
De adresser
I
läser
som
som
i
usa
än i
helt saknas.
drygt tjugotal och
närmare
Paris).
än merito-
sociala
olika
I vissa fall hade inte studenterna
utomlands
av
såväl studenter
av
i
ord har studenterna
mer
en
högskolan
dem
naturvetenskaplig av sju, att jämi den svenska hög-
tre
andra
tio har
av
motsvarar
en
tillgångar.De
kratiska
ifylld. Den relativt spåra alla studenter.
utsträckning.
fem av
Frankrike, där de
i nordöstra
att
läst
som
av
slag knappatillgångar. Den är betydligt studenter
studerade
alltid aktuella.
det få
gymnasieutbildning,
surser
svenska
enkäten
är
Det finns
som
knappt
usa
tredje
var
en
vilket
svenska
i den
(gäller för
utgör
studenterna
problematiskt
var
försorgvar Yngre studenter
och
dem
i den
30 och 462 returnerade
CSN:s
har
bland
tio
av
gymnasieskolan
fem bland
enkäten.
som
Endast
höga gymnasiebetyg, förhållandet
än
ursprung
svenska
Parisstudenternas.
stor
utsträckning Sverige från högre tjänstemannahem (drygt sex av tio mot tre av tio i den svenska högskolan)och de har framför allt lyckats bättre i skolan. Det finns en påtagligöverrepresentation av individer'med höga gymnasiebetyg (var student har gått ut gymnasiet tredje med ett betyg över 4,4, något som gäller för endast en av tjugo totalt de
som
i den
i större
har
utsträckninghögt socialt
290
dessa
besvarade
intervjuades på en rad
beror
tillhandahållits
via
påbörjatutlandsstudierna. de som läser språkkurser
|
MIKAEL
BÖRJESSON
Svenska
studenter
Paris
i
nordöstra
och
USA och tre
kön, ålder, betyg, socialt
för
Jämförelsetal
och
referensgrupper.
nationellt
ursprung.
Avgångna
Avgångna
från
från
utbild-
grund-
gymnasie-
Studenter
i
Paris
New York
ning
skolan
skolan
2000
1998
1998
1994
1997
N Kvinnor
Iprocent)
Medelålder
Högt socialt
högre
ursprung
290
462
78
69
54
51
23,5
25
27,5
16
63
50
31
17
63
45
35
19
32
12
10
32
14
19
5
5
8
77
79
80
-
-
-
(procent) Föräldrar
högre
med
studier
3 års
minst
-
(procent)
Höga gymnasiebetyg
[4,5-5,0)
4
-
(procent) Naturvetenskaplig
gymnasie-
10
-
utbildning (procent) Nationellt
ursprung
7
-
(själva födda utomlands) (procent) Nationellt
ursprung
-
-
(själva och båda föräldrarna födda i Sverige) (procent)
Nedärvt
och
internationellt Även
om
de
exceptionella i denter
het är de inte
förvärvat,
nader
och nationellt två
populationerna
relation
och svenska
till svenska
ungdomari
som
helt finns
homogena. mellan
Deskill-
studenterna
respektive område har analyserats hjälp av specifik multipel korI analyserna har respondensanalys.!” elva variabler ingått. Fem av dessa rör i
är
med
stu-
allmän-
14. Korrespondensanalys ingår bland de metoder som matematikerna Brigitte Le Roux och Henry Rouanet benämner geometrisk dataanalys, som bygger på att material analyseras georum där såväl individer som metriskt, man erhåller mångdimensionella egenskaper (variabelvärden) fördelar sig. Se vidare Brigitte Le Roux och Henry Rouanet, Geomretric Data Analysis: From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis (2004). Analyserna som presenteras översiktligtnedan har gjorts i samarbete Brigitte Le Roux.
122
—
TRANSNATIONELLA
föräldrarna
(högsta utbildningsnivå,
eventuellt
arbete
det, invandring och
och
studier
i
Sverige arbete
av
och
tidi-
och
För
skapas
av
språkresa). Korrespondensanalyserna blottläggersåledes skillnader i förvärvade och nedärvda tillgångar. Dessa också enligt en tillgångarstruktureras nationell-internationell
relationerna
Hur ser
ut
de två popu-
lationerna. I båda
analyserna blir den första axeln (den viktigaste och den som i redogör för de största skillnaderna materialet) tande
axel
en
ställer
som
även
att
om
totalt
det
i båda
alt selektiva
mer
från
som
ha
kom-
blygsamma förhållanden. skiljer sig axlarna åt. Bland
mer
Därefter studenterna
i Paris
andra
den
och
upprättas både den
tredje axeln av stuegna tillgångar.Den andra axeln ställer mycket av internationella investeringar mot lite av sådana och den tredje struktureras av de nationella där investeringarna, återigen mycket
i nordöstra
Usa
mot-
en
av
har och
utomlands
och
är
också
utomlands).
fjärde axeln
i
stustor
Den
är huvudsakli-
studenternas
av
båda
De
och
arbetat
egna
axlarna
sam-
triangulärstruktur där skapas av omfattande i det svenska utbildningsinvesteringar det av andra systemet, investeringar främst riktade mot usa, samt ett tredje, hörn. kosmopolitiskt orienterat Korrespondensanalysen visar på vikten av att skilja mellan förvärvade och nedärvda tillgångar. Det är inte att de som har mycket med självklart hemifrån också sig lyckasskaffa sig goda skolmeriter och de från blygsammaomständigheterkan till viss del kompensera sitt ursprung med lyckade skolkarriärer. Likaså pekar analysen på att det
fallen
även
att
tillgångar
mantagna ger en det ena hörnet
finns
en
som
harrelativt
axeln
derat
investeringar.
sett
man sak, tenderar av och dem annat) mycket
av
andra
gen konstituerade
mycket socigrupper betydande inom respektive population skillnader mellan dem som kommer från mycket resursstarka hem (har man mycket om
som
den
(båda föräldrarna
tredje
omfat-
(utbildningskapital och internationellt kapital) mot lite av dylika tillgångar. Det betyder handlar
läser
dem
utsträckning födda
nedärvda tillgångar
alltså
är
föräldraaxel, de med väl-
naturvetenskapliga gymnasiestudier och långa studier på universitetsnivå i Sverige) och dem som har mycket av nedärvda internationella tillgångar
tillgångarna
mellan
fjärde axeln
Den en
LOGIKER
sättning mellan dem med tunga egna investeringar i det svenska utbildningssystemet (höga gymnasiebetyg,
dimension.
skiljer sig något för
NATIONELLA
digt mycket internationella polariseras mot dem som myckettillgångar.
utomlands,
i utlandet
OCH
lite.
mot
den första
språk) själva(gym-
nasieutbildning, gymnasiebetyg, gare studier erfarenhet
står
i utlan-
utländska
samt
gäller studenterna
sex
UTBILDNINGSSTRATEGIER
denternas
internationella behöver
utesluta
som
läser i Paris
som
kombinerar
och
det nationella
varandra. finns
Bland
många studenter
omfattande
studier
-
a
123
inte
dem i
BÖRJESSON
MIKAEL
I
analysen fås
usa
långa studier
med
utlandet
trepolär
en
av
typer framträder.
icke
Utifrån
i
Sverige.
i nordöstra
studenterna
av
där
struktur
nationella
två
investeringar
studenternas
i
positioner
korrespondensanalysens mångdimensionella rum kan en klassificering av 5 studenter De stusamtliga göras. denter
är mest
som
nära
hamnar
som
varandra
många
(de
många
i
därmed
och
dimensionerna
av
lika varandra
de
delar till
bidrar
egenskaper struktur) förs skapa rummets som skillnaderna grupp samtidigt av
som
till
att
en
mel-
förutsättningarväljer att utbildning utomlands och se finns betydande skillnader mel-
har liknande
om
i
det
lan olika för
att
grupper basera
ter
på
enskilda
ursprung
eller
studenter.
av
jämförelser variabler kön
stället
I av
studen-
som
socialt
härmed
görs
utifrån
studenterna
medan nio
ning
i
kan
särskiljas meningsfullt
av
sex
grupper,
i nordöstra
studenterna
fall' återfinns
snarlika
populationerna (det som
använts
samma
nationella
analysen
avvtagarna,
15. Metoden s
kallas
106-116,
euklidisk 411-416.
som
av
de
grupperna och de hari särklass
analyserna nedärvda tillgångar. Typiskt föräldrarna
både arbetat
utomlands
och
mest
Föräldrarna
av
båda
studerat dem
av
också
är
vanligen högutbildade.Man har inte riktigt egna investeringar som matchar dem man har ärvt. Visserligen finns en som överrepresentation av studenter läst en naturvetenskaplig gymnasieutbildning, men betygen är medelmåttiga (i jämförelse med de andra gruparvtagarna perna). De internationella i nordöstra usa lyckas bättre med att nedärvda
de
till
resurserna
utbildningsframgångar.Man
egna
överrepresenteradpå de
är
högst rankade
nationellt
rekryterande universiteten (Ivy League-universitet och andra elit20
återfinns
terna
läser
hypotesen
vidare
i
15
att
Brigitte
studen-
10 procent
Bland
av
dem
däremot endast på en Grande av procent samtliga
är det
läser
som
studenter
mot
studenter.
i Paris
École, vilket svenska
av
procent
här
svenska
9 procent
klassificering, se
en
en
i båda
är att
och
minst
att
invandrat.
som
i
i
är
arvtagarna
distinkta
mest
samtliga
variabler
de investerar
arvtagare
internationella
De
i båda
investerar
och hur
Internationella
I vissa
i båda
de
i utlandet.
institutioner),
analyserna) och vi granska fyra av dessa: de inter-
ska här
(2004),
usa.
grupper
är
elva
grupper i
dem
överföra
en
jämförelse variabler samtidigt. I analysen av Parisstannar vi vid en uppdelstudenterna av
definierar
utbildning
har
lan grupperna optimeras. Detta innebär att vi kan diskutera hur studenter som
investera
nationsspecifikatillgångar,de dominerade och utbildningseliten,för att se vad som
gör. Man kanlansera de amerikanska
Le Roux
och
elituni-
Henry Rouanet,
"TRANSNATIONELLA
är bättre
versiteten
typ
på att fångaupp
internationellt
av
bär
studenter
UTBILDNINGSSTRATEGIER
den dessa
kapital som
renommerade är
i
Desom
investerar
cifika
tillgångarär till
na.
mycket i nationsspei vissa avseenden
de internationella har vanligen
Man
ärvda
en
arvtagar-
klent
med
ned-
tillgångar, men desto mer av egna investeringar (man har studerat utomlands länge och man har vanligtvis också arbetat utomlands). Dessa investeringar är framför allt riktade
internationella
det land
mot
som
att
mest
konsekrerade
sig i grup-
lyckas ta sig in på de skolorna i respektive utbildningssystem. I Paris är det
lands
de inte
framför allt skolorna
som
i
för
att
gäller och
inte
inte så svårt
att
i
universitet
inte
och de
universiteten
Écoles. Det är på
befinner
man
för studenterna
i. Karakteristiskt penär
privata
Grandes komma in
åtminstone
Frankrike,
jämförelse med
vad
sig in på en Grande Problemet ligger snarare i att kvar.!$ På de privata skolorna förutsatt sig ofta enkelt in —
École.
Bland
hålla
16.
usa
och
Studievillkoren
helt
många debattböckerna
om
man
sig
läser
än vad
för
sent
länge är
och i
partner.
kraftigt
90 procent
75 procent
usa
väl
man
också
är hela
i Paris
har
Förutom
inhemsk
en
domineras
grupp
kvinnor
(den
näst
högsta andelen). Dominerade En
grupp
de
övriga
skiljer sig
som
är
de
klart
dominerade.
från Dessa
tillgångar med sig föräldrarna ingen bagaget. än en högre utbildning yrkesutbildning på gymnasiet och föräldrarna har ringa
studenter
har
i
Ofta
och och
lite
av
har
arbete
och studier
i så fall
relation
är det
betyg ler praktisk gymnasieutbildning,
studenter
svenska
universitetets
ut-
mediokra övriga grupper: ekonomisk elgymnasiet,
till från
eller
i
sällan främmande
språk vanligen engelska inte franska eller tyska. Studenegna investeringar är måttliga att inte säga mycket blygsamma i Detalar
landet.
studenterna
réformestniversitaires
där
och har
kvinnor,
Ofta
till landet.
studerat
Denna
för
i nord-
andra
band
etablerad
ternas
det franska
Le Livre noir des
att
man
som
är ofta
starka
av
värdlandet.
mot
man
att
studenterna
är det också
orienterad
man
föreläsningssalar,lärare som kommer lokaler. Systemet bygger även på att calamitatum:
Både bland studennordöstra
usa är free överrepresenterade. Man har också i relativt liten utsträckningläst i Sverige många år på universitetsnivå tidigare och utbildningssatsningen är
tar
många på privata skolor, framför allt mindre Östra
lärosätena.
erfarenheter
krävs
som
ta
kan betala.
schools, och det
2n0vers
nationsspecifika tillgångar motsats
LOGIKER
sig in på de högst
man tar
i Paris
terna
Investerare
NATIONELLA
business
ovanligt att
rankade
sig.
med
OCH
inte
kuggasi kris, (2003).
är
vana
alls, obefintliga rätt stor se
sällan
vid med
överfulla
resurser,
nedslitna
utsträckning.För en av de (kollektiv), Univerisitas
Abélard
BÖRJESSON
MIKAEL
högre studier i Sverige. Studenterna är Ööverrepresenterade på de minst ansedda lärosätena, community colleges, lågt rankade regionala colleges och i usa samt konstskolor språkkurseroch privata utbildningar i Paris. Minst lika är krafsärskiljandeär att studenterna de mest underrepresenterade på tigt översökta utbildningarna, de högst rankade nationella
i
universiteten
Écoles i
Grandes
och
usa
Paris.
Utbildningseliten sig tydligt utifrån egna investeringar i framför allt det svenska utbildningssystemet. Vi kan kalla dessa för en utbildningselit. Dehar nästan samtliga läst den naturvetenskapliga linjen på gymnasiet den utbildning som har den högsta sociala rekryteringen, de högstamedelbetygen från grundskolan och som renderar de från högstaavgångsbetygen gymnasiet och störst övergångar till högre studier och har mycket höga gymnasiebetyg (gäller för dem som läser i usa, ej för En
utmärker
grupp
sina
utomlands
ringarna
de i särklass
ten
läser
på
har största
högst
de
utbildningseliandelarna
rankade
som
nationella
i UsA (sju av tio av demi som rankats på ett universitet högsta eller näst högsta nivån)
universiteten
läser
usa
på
den
de har även
och
på
tation
klar överrepresen-
en
Grandes
av
tio
de
privata skolorna
Écoles tio
(två
i Paris
bland
samtliga). Utbildningseliten är även underrepresenterade på de icke legitima delarna av utbildningsfältet,community colleges, business och lågt schools, konstskolor rankade lärosäten i usa och regionala tiskt
mot
en
är också
andelen
som
av
att
Karakteris-
i Paris. man
studerar
har den största utomlands
som
och tredje utbytesstudenter. i Paris är utbytesstudent, vilket totalt gäller drygt en av tio i nordöstra Usa de mest och två av tio i Paris. Vägen till Var
—
eftersökta och i Paris svenska
i
usa
positionerna i nordöstra usa går alltså inte sällan via det
utbildningssystemet.
—-
dem störst
på
universitetsnivå
i
har
rarna
också
förklaringarnatill att de studensatsat mycket på att investera i utbildning i Sverige är de som har störst framgång utlandet tar in i sig på En av
betat eller delarna för
studerat som
de
Vadgäller
en
är
internationella
men
som
de
mest
eftersökta
finna i hur
lärosätena
—
står
att
utbytesverksamheten byggts
upp i Sverige. Det är de lärosäten som intar de mest dominerande positioner-
dem harar-
utomlands,
invandrat
de egna
av
ter
—
internationella
vissa
tillgångar,åtminstone
än
interna-
tionalisering
De
Sverige. egna tunga utbildningsinvesteringarna ackompanjeras av att föräldrarna till flertalet av studenterna har en längre bakom högskoleutbildning sig. Föräldner
lärosätens
Svenska
läser i Paris). De har också i utsträckning läst många termi-
som
an-
betydlig lägre
na
inom
satsar
arvtagarna.
lärosäten vi
utbildningsinveste-
126
högskolefältetsom på utbyten. Det är på dessa finner utbildningseliten.
det svenska
mest
TRANSNATIONELLA
UTBILDNINGSSTRATEGIER
Några belysande exempel på de lelärosätenas och utbildningarnas transnationella investeringar: I mitten dande
1990-talet
av
stitutet
ut
skickade än
mer
läkarstuderande
Karolinska
50 procent
mellan
20-30
och
cent,
Konstfack
30 procent,
och
procent
Kungliga
högskolan närmare
tekniska andelar
man
även
tog
25 proliknande
emot
från utlandet.
studenter
Detta
jämföras med exempelvis
kan holms
skickade
juridiska, där
där den
universitet,
eller man
hade
ut
flest
en
andel
Stock-
institution
den
studenter,
på
10-15
pro-
Lärarhögskolani Stockholm,
skickar
cirka
ut
35
av
procent
Även
de
om
kvantitativa
skillna-
så är de kvalitativa
är
än viktiga Karolinska institutet, betydande. Kungliga tekniska högskolan,Handelshögskolani Stockholm och i viss mån
derna mer
även
Konstfack
exklusiva
intensivt
satsar
kontakter
med i
prestigeuniversitet sten av utbyten med utgör
universitet
skillnad
mellan
en
usa.
på sina
framför
nordamerikanska
mycket avgörande
de
mest
dominerande
och
de
övriga. Medan
tal nordamerikanska
några den
tillhör
kan tio-
universitet, varav den yppersta eliten, har
företagsekonomiskainstitutionen
17. Resultaten
allt
Just förekom-
utbildningarna Handelshögskolani Stockholm erbjuda ett trettiotal platser på ett
NATIONELLA
universitet
med
två
de
högst rankade)
universitet
nomiska
i
endast
avtal
(vilka ej tillhör
usa
och den nationalekosaknar
institutionen
med amerikanska
LOGIKER
helt avtal
universitet.
Utmärkande
för de
läro-
ledande
ingår i mycket exklusiva utbytesprogram. Handelshögskolan i Stockholm utgör det mest iögonfallande exemplet. Man ingår i CEMS (Community of European Management Schools) och Pim (Partnership in International Management) som båda är explicit exklusiva endast de »bästa« sätena
är att
de
—
studerande!”
sina
på Stockholms
någon gång
utomlands
över
i Stockholm
cent,
sina
av
utbildningen, Handelshögskolan
under
som
in-
OCH
inträde.
ekonomiutbildningarna ges En liknande princip ligger
till
grund Kungliga tekniska högskolaningår i, '"TimMr (Top Industrial Managers for Europe), som består av »30 kända tekniska högskolor i Europa«. Karolinska institutet ingår inte i visserligen några andra nätverk än Erasmus, men har organiserat sina bilaterala utbyten i ett eget program, LINK-programmet (Läkarutbildningens för
ett
de nätverk
av
internationella tal har
en
som
kommitté). Dessa tydlig orientering mot
anglosaxiska världen och usa, och omfattningen av i såväl
svenskt
ett
som
framför avtal ett
av-
den allt
är unik
europeiskt
perspektiv. Deskillnader
eringar
som
dominerande
i transnationella
finns mellan
kapital
bygger på en undersökninggenomförd1997.
invest-
allt de
lärosätena och de domine-
rade måste sättas i relation de
framför
till de
förfogar över, främst
övriga veten-
BÖRJESSON
MIKAEL
även
skapligt kapital, men
socialt,
och ekonomiskt
boliskt, kulturellt
nom
trogna
De ledande institutionerna
laterade,
vida
som
överstiger dem
som
lägre positionerade lärosäten. Det vetenskapliga kapitalet är viktigt utifrån två aspekter. De dominerande institutionerna har ofta en långtradition till av studentoch forskarutbyten som stor del byggts upp utifrån de personliga finns vid
transnationella siv och
kontakter
omfattande även
till
att
den transnationella kan
Dessutom
tillgång.De
en
förfogar över dentgrupper med
studenterna rella
och
ningar
stu-
mängder såväl
tionella
marknaden
i den
den
genererar
riktas de transnatio-
investeringarna mot
transnationella
den
vid dessa lärosäten
den nationella
marknaden,
—
att
och
detraditionella
utmana
hierarkier
nationella För
att
denterna
meningen
att
128
trans-
investeringar
sammanfatta: i Paris
får tillträde värda
Ge-
och
för
olika modeller
transna-
universiteten
fackhögskolorna.
Utmanade
inves-
prestige.
Därför
för
krävs
som
resurser
inom
—
medlemskap i exklusiva utbytesprogram internationell
De
säga främst som insatser i kammellan de mindre högskolornaoch pen i mindre utsträckning som medel för
värde och
i
sig fungera som ett komparativ fördel på
teringar en
na-
fyller
det vill
lärosätet.
kan transnationella
de
erkännas
snarast
ett
Slutligen
om
marknaden.
fulla
ambassadörer för
mest
det
inom
investeringarna en tjänar som insatser positioner på en transna-
funktion.
spelet
nella
söktrycktill de mest prestigeutbytesplatserna kan skolorna göra en ytterligare selektion av de redan hårt studenterna. På så sätt kan de gallrade förvissa sig om att de skickar iväg de studenter som är mest att vara lämpade finns
den
intar
transnationella
att
det
att
skolan
fältet. För dessa lärosäten
emellertid
Detta
inför. I och med
deställs
pre-
utbildningsmarknad. Samtidigt fungerar de som medel för skolorna att distansera sig ytterligare från sina inhemska konkurrenter. närliggande av svenska lärosäten saknar Merparten
utgöra
förvärvade
mest
tionell
kapital. utbyten. Man är säker på att klarar de språkliga,kultuutbildningsrelaterade utma-
som
underlättar
i
elitutbildning-
väl selekterade stora
att
positionen
dubbel
forskning forskning placera högskolanpå utbildningskartan. studenterna
landets
dominerande
de
inten-
för med
svenska
arna
nedärvda
en
för-
är
studenter
det egna
marknaden är tionella
och erkänd
sig. Framstående bidrar
som
med
stigefulla utbildningar ges svenska lärosäten internationell legitimitet genom att förknippasmed dessa. Det är således mycket väsentligti vilka sammanhang man upptas och det mest grundlägför ett maximalt utfall gandevillkoret inom den transnationella utbildnings-
tillgångarär ojämnt fördelade. förfogarofta i synnerhet forskningsreresurser,
tal. Dessa över
utländska
att
sym-
kapi-
De
svenska
och nordöstra
till de
positionerna
mest
i det
usa
stusom
eftersträvansamerikanska
TRANSNATIONELLA
och framför har
allt i det franska
UTBILDNINGSSTRATEGIER
rellt
systemet
ofta
ingjort mycket omfattande vesteringar i det svenska utbildningsDetta med systemet. hänger samman att den ökade internationaliseringen i Sverige bidrar till en ökad nationell skiktning och hierarkisering av lärooch utbildningar, där de mest säten
lärosätena
dominerande
mycket
omfattande
ternationella konkurrenter. och
De
utbildningarna
sig
i
har
är med
sluter
nätverk, där
kan
institutioner. terna
innebär
Detta
når toppen
som
studen-
att
i de nationella
till samtidigt positionerna på en global utbildningsmarknad och kan dra de
eftersökta
mest
hierarkin
dessa
exklusiva
utan
är
har inte
hänvisade
till
vinna
eliterna
som
har
på internationaliseringen.
i
och
i
semestrar
och
grund-
kanske
till och
är
del
av
stor
av
gymnasieskolan med
arbetat
som
mycket
påbörjahögre studier
att
läst
Frankrike,
underlättar
i landet
pair
au
för
i Frankrike.
tillgångarnaska inte Även om många ekonomiska hinder rivits i Sverige med allmänt studiemedel och avgiftsfria stuekonomiska
De
i
underskattas.
i
är
Usa
studier en
miljonklassen.
från
annat
terminsavgifterna som förlägelituniversitet
ett
New
som
ofta De
räcker
sammanhang.
i utlandet.
för dem till
stad
studiestöden
Det
York
inne-
investeringar
generösa svenska
långt i
inte
förutsätts
dessa
tillskott
håll.
högre utbildningens internationalisering är inte endast något som berör de högre sociala skikten. Globaliseringen handlar i mångt och mycket om skalförändringar.Det som tidigare Den
att
De har
nämligenmycket förutsättningar som krävs för framgångsrikautbildningsbanor över nationsgränserna. I finns mycket kultuföräldrahemmen av
språk och
integrerad
en
bär utlandsstudierna
presti-
mest
på
franska
ger sina och/eller
gefulla sammanhang som utbytesavtal och Nordplus. inom Erasmus Desociala gruppernas utbildningsstrategier följer en liknande logik. Det är de sociala
ord
i
internationella
Det
uppväxt. Detta
synnerhet mycket höga och
nätverk,
mindre
främmande
dier råder andra förhållanden
tillgång till
transnationella
andra
I
nytta av nätverkens samlade resurser. i den Lärosäten som är lägre rankade nationella
utbildat
flera
ha varit
heller
får tillträde
hierarkierna
utomlands, sig utomlands,
bör ses betydelse. Högre utlandsstudier som resultatet av en lång process, där tidiga val betingar senare möjligheter. En viktig faktor är språket,framför allt vad gällericke-anglosaxiska länder. Att
i in-
lägga det symboliska värdet sina utbytesparterna representerar till som ett socialt egna tillgångar, slags kapital som delas av samtliga ingående de
arbetat
mycket.
rest
studenternas
lärosätena
varje
i exklusiva
samman
ofta
behärskar
Föräld-
erfarenheter.
fall även
vissa
distan-
land
har
LOGIKER
tillgångaroch
ekonomiska
kapital,
rarna
från sina nationella ledande
NATIONELLA
internationella
sina
vare
förmår
resurser
sig ytterligare
sera
tack
investeringar
OCH
de
129
var
förbehållet
en
nödvändighet för
en
liten
elit, alternativt de
något
mer
BÖRJESSON
MIKAEL
resursstarka
de
av
mest
har
undernärt
ett
1800-talet),
av
»demokratiserats«
nu
(exem-
utsatta
pelvis migrationen från Europa till usa i slutet
och
blivit
allmänt
tillgängligt. Internationaliseflyttats in i skolan och den ringen högre utbildningen och på så sätt utmanas de högre skiktens privilegium via utbildningsväsendet. Parallellt med detta sker även en kommersialisering av internationella studier. Företag specialiserar att sig på erbjuda och förhar
medla
på hemmaplan kan
man
universitets
hålls där
Mässor
utlandsstudier.
utländska
möta
Privata
representanter.
ut-
bildningsanordnare sluter sig samman och erbjuder utbildningsprogram som omfattar
studier
länder.
i olika
Detta
gör att det transnationella
sammantaget
utbildningen kan alltså intern differentiering
examen
holm
från med
amerikansk både och. fler
ligt
När ett
redan än
expanderar
system dominerar
mer
av
det
kan drastill
det som
till
i
skaffa
att
expansionen
försvinner
blir
än
bara
sig i rätt
mer
som
sig
räknas. En parallell av
från måna
högre
den
utbildningen i Sverige. Att nya träder in i högskolan innebär eliterna
stort.
de
ser
grupper inte att
systemet. om
att
De
placera
I ökande utsträck-
positioner.!?
finns
dessa
ning positioner och internationaliseringen av
i utlandet
den
högre
med
kriterier
dessa
fungerar
social
även
förskjutningaroch positioner
på så sätt
Somen
student
är
bra
skola du
om
i Schweiz
skolor
i olika
uttrycker
duska
men
karriärer.
är
en
bra
Sverige, ska
inom
så är Handels
skola bland
många andra...«
stått
den skola
är att
leder
det: »Handels
Handels
jobba
utomlands
delar
satsningar
transnationella
skola,
jobba
att
internatskolor
världen och där dessa
en
väljaen exempel på
eliter
tidigt investerar i en utbildningskarriärmed
eller internationella
till mestadels
läro-
det inte
att
finns
Det
man
intressanta Internatio-
de etablerade
sociala
bana.
internationella
av
vissa
strider.
hotar
självklartför
där grupper transnationell
erbjuds
utmärkta
som
skolmässig som Något som också kan
sker
nationell
färre
att
ambition.
som
Men det
betyd-
i urvalet
såväl
på
excellens.
omskrivas
helst
det är
inblandade och
indikatorer
eller
—
att
till utlandsstudier
är
nya möjligheter inte sakernas tillstånd
I och
school
chansen
och därmed emellertid
business
naliseringen
förändrar
en
svenska
i Stockfrån Handelshögskolan kompletteras i dag gärna med en Kungliga tekniska högskolaneller utbytesstudier vid någon ledande
utbildningsutbudet expanderat kraftigt Dessa
som
det
systemet. När nya grupper görintrång blir det allt viktigare att särskiljasig. En
sätenas
också differentierats.
förstås av
som
självgår
han
18. För en analys av förändringarav den svenska högskolan under 1990-talet, Broady, Mikael Börjesson och Mikael Palme, »Det svenska högskolefältetunder Den sociala mellan lärosätena«,s 13-47, 135-154 rekryteringen och konkurrensen Furusten (red), Perspektivpå högskolan i ett förändratSverige (2002).
en
Underför-
se
Donald
1990-talet. i Thomas
TRANSNATIONELLA
på, of
The
Wharton
School, University
Pennsylvania, är
och
med
som
tänker
Med denna
sig
nationella
också
till
—
för den
—-
global yrkeskarriär. internationell
sig
ter
inter-
attraktiva, ta sig in
mer
lättare
vara
utbildbara
inte
elituniversitet
de kan
på än
skolan
en
av
typ
ningsbakgrund
bra skola
en
bästa
den
UTBILDNINGSSTRATEGIER
att
svenska
just dessa
elitutbildningar eftersom rekrytering från typer av mycket socialt sett
exklusiva
internationella
de har
omfattande
en
förberedande
beskrivna
ovan
utbildningskarriären vanligen i
investering
en
internatioär
nella eller
brittisk
i
Här
det
ofta
dessa
nationella
len
den
också
men
nat
framför
bland i Paris.
till Frankrike
allt
Huvudde-
och
man
tänker
yrkeskarriäri slags investeringar har en räckvidd, begränsadinternationell framtid
en
innebär
sidan
kanutnyttjas
kan
Man
nationella
maktfält
och
Garth
Båda dessa
som
ett
helt
till
således
fungera
mellan
Yves
de
Dezalay
talar om.!”
typer
av
som
via det
De sistnämnda är
betrakta
att
komponenter i en komplementär additativ strategi, där värdet av
som
eller
en
svensk
skapa
en
skillnad
gör
Vad
typer nationella
fattiga
som
slåss
de
mest
omfattande
antingen
i svenska
system, som sätter mest också har mest att vinna. Den sätt
av
nationella
överspelad.För på
sker
nationella
står
Och det är
definitionsDet är de
som
investeringeller utländska
på spel och
nivån att
systemen sättas
som
är
på
intet
förstå
det
som
nivå
internationell
att
endast
på strategier är investeringar som
om
och växelkurserna.
rätten
för
som
till transnationella.
i relation
de
betydelse
mest
dem
mot
examina.
dessa
spel värderingenav inte
har
arbetsmarknad
inom
i alla
de svenska
adderas till
utlandsstudierna
i
måste
de
blickfånget.
Dessa system kan emellertid inte förstås infullt ut om inte det internationella
korporeras i analyserna. ningspunkten mellan det transnationella
som
Det
är i skär-
nationella
logiken
och bör
sökas.
The Internationalization American
förmedlas
utbildningssystemet, utbytes-
studierna.
det
transnationella
Dezalay och Bryant G Garth, to Transform Latin
mists, and the Contest
an-
i relation
mäklare
internationell
19. Yves
investeringar
och
å andra
djup som
Bryan
de
svenska
arna,
Detta
hemlandet. som
alternativ
högreutbildningen förläggs
den
av
landet. mer
en
tillgång. nationsspecifika investeringar
mer
vanligen sig
länder. som
Ett
typ vi möter kvinnliga studenter av
är
LOGIKIER
utbildningsinvesteringar, i antingen anglosaxiska utbildningsbanor, som även fungerar som internationella, eller nationsspecifika karriärer, kan ses som alternativa strategier till en svensk utbildningssatsning och står i kontrast till
har svenska
där målet
något av
internationell är
amerikansk
antingen
utbildning,
högre studier ses
NATIONELLA
och där de sannolikt
utbildningar. Den
OCH
States
(2002).
of Palace
Wars.
Lawyers,Econo-
[[Ut]bildningspolitiska strategier
och
anspråk]
Schenk
Anett Från
till kvinnor
rad
olika
högskolor fyller
och
funktioner.
I
sammanfattas
dessa
korthet
och
kvalificera
att
i
arbetslivet;
samt
redan
exempel
välfärd
Oaktat
dessa
föränd-
högskolor utbildningsplatser utan också sociala mötesplatser.De är arenor där social och kunskapsmässig (re)produktion blir synlig. Socialdemokratisk högskolepolitik har alltid sökt legitimitet genom häntill och rättvisevisningar jämlikhetsunder begrepp. Såväl U68-reformen 1960- och 1970-talen som Tham-prointe
står
grundforskning forskning; att biindividers personliga utveckling tillgång till bildning och att vården säkerställs
uppgifter.
ringar
bedriva
genom bidra till samhällets
1.
som
dessa
behovsinriktad
dra till
till
som
samverkan
människor att
högskolereformer
sitetssjukhus. Precis som högskolans organisation har också dess olika funktioner genomgått förändringsåväl vad balansen mellan gäller karaktär som
en
kan
utbildning, »med det forskning samhället«!. Men dessa tre omgivande enkla punkter omfattar i sin tur komplexa uppgifter som att utbilda studenför framtida ter yrkesverksamhet och och
och tillbaka?
—
Svensk socialdemokrati Universitet
arbetarklass
att genom i univer-
Högskolelag 1992:1434.
134
är
universitet
bara arbets-
och
och
FRÅN
fessorerna under
och
befordringsreformen presenterades som
1990-talet
för
nödvändigareformer orättvisor
ra
Men
krav
och
rättvisa
eftersom
olika
former
en
persons det
användas
förbli
teman
TILLBAKA?
OCH
—
för
orörda.
att
låta
Betraktat
under en längre tidsperiod reflekterar utbildningsreformer förändringarinom
högre utbildning. på jämbördig behandling kan fokusera
KVINNOR
faktorer
externa
balanse-
att
"TILL
vissa
inom
segregering,
av
ARBETARKLASS
både en regering och partiet som regerDärmed ingen i fråga representerar. ger högskolereformerpå samma gång
frågor angåendepolitikens legitimitet, dess syften olika faktorer som social bakgrund?, och värderingar. I det följande riktas uppmärksamsexualitet”, etnicitet”, könstillhörighet?, framgångi utbildningssystemet och akademiska samhället påverkas av
hälsa? och ålder” liksom
typ och
heten
sta-
för
att
verkar
bli
genomförbara.De
och för
kommuniceras är
att
lika
mycket uttryck regerings prioriteringar som de är pragmatiska svar på externa krav. Samtidigt kan hänvisningartill för
in thirteen
Blossfeld
countries
ochYossi
socialdemo-
svenska
högskolepolitik och de jämlikhetsaspekter som framhävdes mest och i relaterade politiska dokument reformer.
med
Lika
för studenter
chanser
arbetarklassbakgrund framstår
nor
i svenska
det
här
och för kvin-
två centrala
som
betalas
med
uppmärksamhetför det
bristande
andra,
det fanns
konjunkturperioder jämlikhetsaspekter.
Shavit, Persistant
mål
högskolereformer.Samtidigt som om politiskt fokus på det
målet måste
ena
en
2. Hans-Peter
den
mot
kratins
av
kunna
och
stringens
utbildningsinstitutionen i fråga. Det är osannolikt att enskilda högskolereformer kanvara i stånd att åtgärdaalla tänkbara segregationsmönstersamtidigt och med lika stort eftertryck. Detta är inte heller oproblematiskt. Politiska åtgärder måste delvis begränsasitt fokus tus
till
upphov
så
inequality. Changingeducational
som
om
även
för
attainnent
(1993).
3. ETAN European Commission, Working Group on Women in Science, Science Policies in European Union: Promoting Excellence through Mainstreaming Gender Equality (2000). —
4. William
and s
White
Tison
Pugh,
academics«,
bisexual
»>It's
i International
just my job to be >out«