Fronesis Fronesis Nummer 21: Kunskap [21] 9789197691864

Citation preview

Kunskap

Fronesis

nr

Kunskap

21

Apropå bilden på framsidan: »Skolans

uppgift är

som

sig bör

att

skola

arbetskraften; skaften;

skall sopa bra får man inte slarva med är ett system spärrar och kvoter och testprogram för att sålla agnarna från vetet om

kvastarna

och föra

var

till hans rätta fålla.«

en

o

Blå »Människor

föds

okunniga,

tåget, ur

inte

Den

dumma.

Det

ena

är

handen

av

vet

vad den andra

utbildning

de fördummas.«

Bertrand »En

annan

som

fria vidder

Bilden:

sorts

»Var

kunskap, och

smutsar

en

frigörandekunskap,

gör, 1972

lika skild från

Russell

tvång och plugg

öppen himmel skiljer sig från kaserner.« Sven-Eric Liedman, ur I skugganav framtiden,

kunskapsindustrin

ner

någonstans?«, gjordav

Johan Söderberg(illustratorQjohansoderberg.net).

1997

illustratören

Fronesis [politik, teori,

Kunskap

kritik]

Fronesis

21

nr

Utgivningsår 2006 1404-2614

ISSN

Camilla

Ansvarig utgivare: Kopiering av texter översättarnas

eller

Skriftserien

Fronesis

Hemsida:

A

Lundberg förbjudenoch kan endast ske samtycke. upphovsrättsinnehavares ges ut av tidskriftsföreningenFronesis. är

i Fronesis annan

www.fronesis.nu

med

författarnas/

infoQfronesis.nu

E-post:

90 kr

Pris:

Prenumeration

nr): Sverige: 300 kr; övrigaEuropa: 400 kr; övrigavärlden:

(4

Nätverkstan

Prenumerationsärenden: Box 311 20, 400

Göteborg. Tel:

32

450 kr.

Ekonomitjänst,

031-743

99 05. Fax: 031-743

99 06.

E-post: ekonomitjanstQnatverkstan.net redaktionskommitté:

Fronesis

Ordförande:

Camilla

A

Lundberg

Redaktionssekreterare: Kassör:

Ingvar

Magnus Wennerhag

Strid

Övrigamedlemmar son,

Petra

Tornhill, Redaktion Anders

Hall, Olav för

Kalat,

redaktionskommittén:

av

Toivo

Jokkala, Johan Lindgren,

Unsgaard nr

21:

och Katarina

Ylva

Anne-Sofie

form:

Alarm

Gustavs-

Mukhtar-Landgren,

Sofie

Wikström.

Gislén, Petra Hall, Toivo Jokkala, Anders Jörnesten, Kalat, Johan Lindgren, Camilla A Lundberg, Johan

Söderberg,Magnus Wennerhag Grafisk

Gundenäs, Klas

Henrik

Dalia

Media

och Katarina

Tryck:

Ale

Wikström.

tryckteam,

Bohus

Karlsson Ljungströmför översättning av Bourdieu, Lars-Göran och Martin Fredriksson för översättav Holland, översättning Ramazanoglu Andersson för översättav Jackson samt Richard översättningsgranskningar, ning för av av Jackson, Johan Aretakis översättning Dyer-Witheford ningsgranskning och de Peuter, Emma Cars för översättning av Noble, Veronica Ahlqvist för Miia Mikael Noble, Torikka, Börjesson, Anett Schenk, översättningsgranskning Mats Benner och Henrik Nordvall för deras specialskrivna texter och inledningar,

Tack

till: Olof

för

Hanna

Pettersson

för

korrektur.

[inledning] Ylva

Gislén, Anders

Kalat

[kunskapsbegreppet] Johan Lindgren och Bourdieu:

Pierre

Ylva Gislén:

Från

Latour:

Caroline

Kunskapensvillkor

av

det

Kunskapsteorioch praktik skolastiska förnuftet

18

.......sss+

osssssrsrsrsrr

inr

Latour och det

saklighetertill

Ramazanoflu

och

planetärakollektivet angelägenheter

svsssssrsrsr

Janet Holland:

Kan vi

säga

det är?

som

[[Ut]bildningspolitiska

Henrik Oscar

strategier

Från arbetarklass

Schenk: Benner:

Vetenskap,makt

Nordvall: Olsson:

Oscar

och

till kvinnor

och

—

rr

David

F Noble:

—

Författare

100

117

sa

134

....

s=svsssssrserer

rer

rer

erna

Dyer-Witheford: lekfullmängd? Digitala examensfabriker automatiseringen av den högreutbildningen

och

.

sssvsissrsres

En

143

ere

.

'..

148 152

160

166

........

196

..........+

[författare

.

anspråk] och tillbaka? svssssssererre

och Nick

-

rk

rst

rer

58

79

......

politik i framtiden. och kampen om kulturarvet Folkrörelse eller utvalt sällskap?.

[digitala kunskapsindustrier] Johan Söderberg:Klass i kunskapsfabriken

Greig

rer

ra

Olsson, arbetarklassen

Studiecirkelarbetet

de Peuter

rr

52

rr

rr

svessssesrrrrr

rer

Mats

28

rr

[ärva och förvärva] Sue Jackson: Livslångttjänande: Arbetarklasskvinnor och livslångt lärande. Mikael Börjesson: Transnationella utbildningsstrategier och nationella logikefvussssssrerrr Anett

8

......

You will be assimilated.«

»

Bruno Bruno

Kalat:

Torikka:

Miia

Kritik

och Anne-Sofie

källor]

till bokens

texter

samt

källor.

..........ssssssrc

esse

rcsss

208

[Inledning]

Gislén, Anders

Ylva

Kalat

och Anne-Sofie

Kalat

Kunskapensvillkor När

nu

Fronesis

blir

det

ger ut svårt

kunskap peka på kopplingen

ett

nummer

om

undvika

att

till

det

att

begrepp

dess namn, fronesis. gett tidskriften Hos Aristoteles och hans samtida står som

episteme för den världen.

Techne

och

kunskap

och

hantverk.

som

sanna

kunskapen

handlar

liggeri Fronesis

den

om

om

konst

tillverkande står

slutligen praktiska kunskapen, den som rör handlingar i den mänskligavärlden. Kanske skulle begreppet med våra med street dagars ord bäst översättas smartness eller klokskap. De antika grekernas spekulerande över kunskapens natur en var av startför en återkommande dispunkterna för den

kussion

i den västerländska

idéhistorien

vad

om

kan

man

varför. En

stor

och

del

av

bör

veta

akademin

—

och

och den

radikala

historia politiska traditionens skulle kunna samlas under analyser detta tema, där kunskapen då som nu betraktats som en och som ett tillgång problem. Diskussionerna hargällt hur kunskap är möjlig,vad den egentligen består i, hur den uttrycks och i vilket förhålav

utomstående

lande den står till

exempelvis maktrelationer.

som

späntfrån ler mindre

abstrakta

analysertill

konkreta

faktorer De har mer

mål för vilken

kunskapen bör spela i byggandet

det

samhället.

framtida Detta

heten

av

elroll

uppmärksamkopplingen mellan

riktar

nummer

främst

mot

KUNSKAPENS

makt

politik. Denna disEnligt en lätt förenkhistorieskrivning träder kunskapen,

kunskap, kussion är lad efter

och

inte ny.

sömn

viss tids

en

under

medelti-

mer

och sedan genom renässansen radikalt efter upplysningen i tjänst från

förtryck och fördomar. Efterhand börjar dock kunskapens frigörandepotential och autonomi att ifrågasättas.Detta görs inte hos

emancipationen

minst

tänkare

av

och Freud.

I

fortfarande

i

som

Vår

allt

kunskapsbegreppet.En

beskrivs

förhåller

del

är

en

meriter

hur

fler ska bli

På den

utbildade.

av

liv

marknaden

globala befolkning med goda akademiska ett

de kreativa

centralt

den

konkurrensmedel.

ekonomierna

I

är

kunskap viktigare kapital och utbildningsoch forskningspolitiken sammanfaller alltmer med tillväxtpolitiken. Samtidigt som produktionen blir mer även kunskapsintensiv betraktas i större som en kunskapen utsträckning Detta blir tydligt genom de många vara. juridiska strider som i dag utspelarsig kring immateriella rättigheter allt ett

allt

—

kritik

har rubrad

traditionella

av

texter

årens

senaste

förståelser och

absoluta

om

av

objektiva

funkun-

epistenme formen

kunskap.

av

väl-

mer

till de

skapsteoretiska

fler

sina

sig

damentala

ibland

patent

dagens möjligt

sanning första avsnitt

riken

—-

större

och

till

det

kunska-

informationssystem gjort det att skapa och få tillgångtill en stor än svåröverskådlig kunskapsbank.

diskussionen

tillbringar i utbildningsinstitutioner. Behoven av att i större omstrukturera omfattning eller investera i kunskapsinstitutioner har nog aldrig ansetts så stora som nu. Inom politiken diskuteras ständigt hur kriser inom utbildningsväsendet ska lösas eller

och

nummers

handlar

samhälle

vill undandra

som

från det allmänna, genom stärkt immaterialrätt, har

Detta

kunskapssamhälle.Allt

ett

som

finns krafter

Marx, Nietzsche

makten.

tids

patentering av biologiskt liv frågor om fildelning. Men även om

Kunskap

dag hög grad om relationen mellan kunskap och makt, samt om möjlighetenatt finna en kunskap som står utanför

ifrån

pen

den, först

VILLKOR

franske

Den Bruno

Latour

vetenskapssociologen diskuterar

i

texten

Från

skiljelinjen angelägenbeter vetenskaplig kunskapsprodukoch politik. Denna har sedan Pla-

saklighetertill mellan tion

tid

tons

varit

närmast

ett

fundamen-

för alla

sanningsanspråk. pekar på att denna skiljelinje skapades med intentionen att kortsluta de politiska processerna och hävdar att den i dag inte längre är möjlig att upprätthålla.Här handlar det om hur en mer objektivistisk kunskapssyn står talt kriterium

Latour

i

motsättning

som

i

till

självaverket

det

osäkra

sökande

mycket påminner om

sammanfogandet en gemensam värld i demokratiska politiska processer. Ett feministiskt förhållningssätttill kan också den medföra en vetenskapen av den problematisering oskyldiga förståelsen av kunskap. Redan den tidiga kvinnorörelsen menade att frågor om av

GISLÉN,

Yr.vA

ANDERS

ÅNNE-SOrIE

OCH

frågor om

är

kunskap samtidigt

KALA'T

makt.

visade

minst

och och om

de

ker

tanke

mot

objektivitet mot privat.

kultur

är laddade

I sådana

hot eller

och

slutsatsen

och

sentation

viktiga

ledet

i den

legitim Det som

som

handlar individer

systemet, dels ses

om

vem

forskare

eller

snarare

om

anses

bättre än

sorters

feminismen

inom

Kan

texten

finns

diskuterar

vi

med

säga

i detta

sociologen

Caroline

och socialforskaren

de två

som

num-

Janet

den huvudlinjerna diskussioepistemologiska Den ena linjen tar sin utgångspunkt radikala förändringspotential som erfarenheten kvinnliga erbjuder inom

till

den

konventionella

andra

har snarare kunskapsteorin. med en mer allmän socialkonsig struktivistisk Utifrån den kunskapssyn. senare framstår positionen »kvinna« och begrepp som »kvinnlig erfarenhet« som djupt problematiska, vilket lierat

inte

understrukits

exempel

black

nial feministisk

av

teoretiker

inom

till

och

feminism postkoloteori. Ramazanoglu och

pekarpå att båda dessa positioifrågasätterdet som tidigare ansetts som självklaraanspråkpå sanning och till de vägar objektiv kunskap, men att däremot är sinsemellan djupt motsägelsefulla. Med exemplet våldtäkt visar de på denna motsägelsefullhet.I samband Holland

vara

ner

akademiker. att

analys kunskaps-

om

Den

kvinnor

utgör störningar i tankedär vissa

som

som

I

som

i förhållande

kvinnor

tillräckligamedel för att åtgärda skevheten. Snarare låg problemet i den västerländska bilden av vad som är giltig kunskap. Den inflytelserika feministiska vetenskapsteoretikern Sandra Harding menar till exempel att den traditionella kunskapsteorins svårigheter med kvinnan som kunskapande subjekt inte handlar

det

diskussion

premisser.

nen.

var

bara

kritisk

en

feministiska

jämlikrepre-

samhällsinstitutioner

en

vetare

möjligheterna kunskapsproduktion på andra

Holland

antingen

ökad andel

en

till

sorters

akademisk

har

produktion en

begrepp handlingar, vissa

vissa

med

västerländsk

förts

är allt

som

dessa

värda än andra.

Parallellt

den att

Genom

sorters

Ramazanoglu

asso-

underkastelse.

Man drog inom

det andra

vissa

mer

mer,

till maskulinitet

till femininitet

som

av

historia

en

kunskap och

sorters

det är?,

natur,

dikotomnier

dominans, medan

associeras

mot

teori

med

framställs

Harding understrybegrepp som och generalisering

neutrala

igenom politisk,

kropp, förnuft mot känsla, mot subjektivitet, offentligt

det första ledet

cieras

och

ställer

som

förment

att

objektivitet,

lossningar och hushållsteknik. Ifrågasättandet av de patriarkala maktstrukturer och maktanspråksom man såg i dessa ingrepp ledde dock till mer ganska snart grundläggande diskussioner kring hur kunskap grundas och legitimeras. Exempelvis skärskådade man de begreppsliga dikotomier inom det västerländska vetenskapliga tänkandet

till kön.

las starkt

på hur vetenskap teknologi griper in på en vardaglig konkret nivå i kvinnors liv, i fråga till exempel preventivmedel, för-

Inte

KALAT

kunskaper

andra, dels kopp-

10

KUNSKAPENS

sådana

med

handlingar kan dekongenerella sanningsanspråk och acceptansen för en mångfald tolkningar leda till att det blir omöjligt hävda att överhuvudtagetauktoritativt struktionen

Den

får faktiska

åt honom

Även i den franske Bourdieus

text

förnuftet(som

konse-

det skolastiska

av

är ett

utdrag ur hans till svenska ännu oöversatta med»pascalska itationer«) möter vi en komplex syn på kunskap, makt och kunskapens emancipatoriska potential. Bourdieu menar att

det inte

är så enkelt

att

institutionaliserade

ter,

Bourdieu i ordet

dockinte

leker

att

olika intres-

cipen

kunskapssökande

som

samhälle.

Det

varda

handlar

(skhol).

att

i

till

skall

exempel se

att

snedrekryteringentill högre

består

trots

allehanda

insatser,

antalet

högskole-

utbyggnad platser eller skapandet av fler ingångar Å andra sidan kan till högskolestudier. även utbildningsväsendet beskrivas som en kraft som verkar i motsatt riktning, ett instrument med potentialen att omav

fördela

och

ningar. går det

Utifrån att

betarrörelsens

vill

rådande

utmana

förstå

dagens

dagens utjämnaklyftor och

än att hävda ifrågasättandetsnarare kunskapssökandetblott och bart är en spegling av ett eller annat Bourdieus intresse. strategi är alltså dubbel: att »avslöja«spelets villkor, men att samtidigt använda sig av vissa av spelets möjligheter.

grupper. I Sverige finns

maktord-

föreställning tidiga ar-

såväl den

skapande

vänster till

radikali-

sådan

en

ningsinstitutioner

sera

att

visar

åt honom

har,

som

som

till möjlighet

frigjorts om

Han

»den

studier

leka« är central.

den

sidan

ena

hur sociala

givet«.Man kan

den sociala

självmed tvetydigheten

skolas ursprung relativisera

Å

ojämlikheter vidmakthålls och reproduceras genom utbildningens organisering enligt prinmånga studier

perverterar

där »friheten

formaliserade

eller

är tvehövdad.

syster,

rena kunskapens annars natur. Denna form av partiskhet är tvärtom den allra enklaste att avslöja. i stället självaspelet i sig som Det är kunskapen: de regler som perverterar kan även ifrågasätta, eftersom ingen själva ifrågasättandet (vetenskapens grundvillkor) är en del av dessa regler. Denna typ av fält för kunskapsproduktion är dock betingad av specifika historiska och kulturella omständighesen

givet?

frågorom kunskap formuleras som frågor om utbildning får de genast en mycket mer konkret innebörd, men samtidigt leder detta in på mer kommellan utplexa frågor om relationerna bildningssystem, individ och samhälle. Utbildningen, ett slags kunskapens

sociologenPierre

Kritik

skall varda

När

för människors liv.

kvenser

har,

som

av

något, vilket ytterst

VILLKOR

som

att

folkbild-

av

tilltron

inom

utbildningen

inkludera

kan

uteslutna

gedigen tradition utgångspunkt från dessa undersöka var mänbåda analysnivåer, niskor från olika socialgrupper återfinns i ett hierarkiskt ordnat utbildningssystem. I sociologen Mikael Börjessons

det fria

av

11

att,

med

en

GIsLÉN,

YLvaA

ANDERS

ÅNNE-SOFIE

OCH

utbildningsstratelogiker tillförs emel-

och nationella

KALAT

kunskap

ytterligare en dimension för att fånga de komplexa logiker som utbildningsvägar. präglar studenternas Med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp undersöker Börjesson vilka studenter lertid

viders

bättre

om

bedriver

som

de söker vilka

utlandsstudier

sig. Men

när de

han undersöker

påbörjar sina

de omsätter

hur

och

på

ser

Genom

ett

att

tillgångar

över

världen bidrar

till

landet.

inom

att

med har

stärka hierarförlorar

lärosätena in i

internationell

denter

och lärosäten

som

i sitt

del

av

en

andra.

att

hantera

De

mot

omsorg strategier för

av

tunga med en

Kunskapsinstitutioner:

kan beskrivas

elit, att

om

hur stu-

väljer Sue Jackson kunskapens bidrag stratifierande principer från ett annat perspektiv. I texten Livslångttjänande: ÅArbetarklasskvinnor och livslångtlärande analyseraslärande och kunskapsproduktion bortom utbildningsinstitutionernas murar. Utgångspunktenför hennes anaär diskussionerna lys kring det så kallade lärandet«. Jackson pekar på »livslånga att ifrågasättandetav utbildningsväsensom

hög grad

är orienterade

präglas arbetsuppgifter och klara sig begränsadinkomst. Även om analysen bygger på empiriska studier gjorda i Storbritannien, ett land med betydligt större klassklyftorän Sverige, visar den ändå tydligt på vikten om ett vidgat att fördjupadiskussionen även i vårt land. Detta är lärandebegrepp inte minst viktigt för att problematisera hur det »livslångalärandet« i praktiken samspelar med människors livssituation och hur kunskap definieras och värderas i förhållande till dessa förutsättningar.

Börjesrörlighet

topposition när de förs rangordning. Om Börjessons text diskuterar utifrån de kunskapenstratifierar,

sin absoluta en

i

exem-

som

Samtidigt

dominerande

de nationellt

visar

ökade

studenternas

att

kierna

från dem —

son

—

kontinuer-

att

livserfarenheter

arbetarklasskvinnors

att

resur-

finkornigt särskiljastudenter

resurser

meritokratiska

sig och

analysera indivisätt

mer

pelvis genom goda sociala

att

för

—

dessa

och förvärvade

nedärvda

dernas

har den tid och

som

krävs

som

—

eller internationella

vid olika nationella lärosäten.

förstärker

individer

ligt investera i förnyadekunskaper och färdigheter och vilket liv som dessa kunskaper ska omsättas i är central. Jacksons text lyfter fram det faktum

också

högre studier

vilka

ekonomi

vart

har med

studenterna

resurser

och

på (re)produktion av lätt blir till ett påbudom indinödvändigafortbildning. Frågan

ensamrätt

dets

Transnationella

bidrag gier

KALLAT

studera

12

och intentioner

visioner Om

Jackson pekar på de hinder

människor

i

många gånger möter, anknyter texterna

i nästa

arbetarrörelsens

avsnitt visioner

och genom folket. artikel Oscar

valls

och kulturarvet matiseras

diecirkelns

en

som

arbetarklassposition

en

Med

två

av

till den om

tidiga bildning av

Henrik

Olsson,

Nord-

arbetarklassen

och

probleav »stuprogramförklaring presenteras

fader«:

Studiecirkelarbetet

KUNSKAPENS

Folkrörelse

—

frågasom

eller utvalt sällskap? I denna ursprungligen publicerades

som

text,

Olsson för

1918, argumenterar ket ska undvika för

fritidsvanor

fol-

att

och

osedliga

strategi för position i

Danmark, där stadfästandet

arbetarklassens samhälle.

Därmed

alternativ

till

blir

den

främmande

för

Drömmen

lerats

också

framstår

ett

i visioner

annat,

mer

rör

jämlikt

det formella

bildningsdokument propositioner den

visioner

att

man

om

och

och

att

få

nor

en

resurser

—

Schenk

Anett

undersöker den

till kvin-

sociologen

socialdemokratiska

utbildningspolitiken. Särskilt vid en internationell jämförelsehar Sverige satsat att alla människor oavsett på bakgrund ska geslika tillgångtill högreutbildning. Men

ut-

om

så

tegier

under de

i under-

mellan

kunskapsmässig för att

idén

diversifierade

Från arbetarklass

och tillbaka?

hur antaganbeskaffenhet och

utbildning. Balansen

mer

folkbildning. I artikeln

för sextio-

omsätts

framtiden

tillgodogörasig

kanon

och i

decennierna

senaste

allt

den

ersatt

om

se

människans

om

visning

kan

sett

läroplaneroch

som

de

docki

man

—

i Nord.

politiska diskussionen

en

—

gymnasieelever (även om inte lika många lämnar skolåren med både studentmössa och fullständigabetyg) kan utan tvekan ses som ett resultat av politiska beslut. Samtidigt pekar det på svårigheterna för individer att välja andra vägar än den formella utbildningen, på att utbildning många gånger blir ett sätt i att döljaeller skjuta upp arbetslösheten ekonomierna

socialgrupper kunskap och att mångfaldav vägar som

högre utsträckning uppfattat högskolan som det främsta för att uppnå politiska instrumentet »den öppna högskodetta. Idén om lan« som bygger på målsättningenatt människor från en mängd sociala och etniska bakgrunder ska kunna ta del av har i dag i stort kunskapens frukter har

som

bli

I den

har det funnits

erövra

leder dit. Under

utbildningssystemet. Att svenska tonåringar i dag knappast kan undgå att

de förändrade

litterär

en

alla

om att

att

det ska finnas

ett

har också ofta formusom

grundtanke

ska ha rätt

många.

om

samhälle

svenskt

ojämlikt

ett

den

en

i

senast

främlingsfientlighet.

och

arbetarrörelsen

Inom

av

på-

varit

många kopplats till ökande

av

nationalism

utbildningssektor,

innehåll och metoder

vars

kanon

förbättra

att

människosyn

detta diskuterats

om

i Sverige har debatten taglig i exempelvis usa och nu

gemenskap erövra det bildningsarv som »tillhört« borgerskapet. Parallellt framsom träder studiecirkeln en frigörande och stärkande

Även

mindre

onyttiga

i stället i kollektivets

att

både

aktualiserar

och visioner.

VILLKOR

kritiskt

i

centrum

sjuttiotalets politiska straövertog kvinnorna denna plats följandetvå decennierna. Flick-

och kvinnor har

av

de

också erövrat allt

tidigaremanligt dominerade

fler

domä-

samtidigtsom utbildningsvägarna och högskolafortfarande är könskodade och synbart professorerna i nerna,

skola

huvudsak

13

stod

och

or

inom

problematisera denna och göra egna reflektioner är ett tydligt exempel på en

arbetarklassen

är män

—

dessutom

i större

ut-

GISLÉN,

Yrva

ÅNDERS

KALAT

OCH

ÅNNE-SOrFIE

sträckningän i andra europeiska länder. Men paradoxerna är fler. Internationella studier tyder på att kunskapsskillnaderna mellan små

svenska

om

sökningarav

sen

och

säkra

kreativitet

arbetsmarknad.

där den

alltså

kommit

betraktas

att

som

När

akademiska de nya

eliter ska

om

alltså

ses

i

sista

mellan

överflödig.Dessa

av

göra den individuella

att

och

till och

med

blir också

nya tekniker

sälja sämre undervisning till att detta slags vara egentligen efterfrågas av någraandra än underett

sätt

att

utan

lärosäten och industrier

finansierade

som

säljermjukvara och hårdvara. och

avslutande

görs

en

annan

avsnittet

av Aro

koppling

globaliserade ekonomierproduktionen av kunskap. Greig de Peuter och Nick Dyer-Withefordredovisar i texten En lekfull mängd?underna

sätt

ett

läraren kontrollerbar

samhället nummer

I

en

det

bara blir

och

digitala kunskaps-

detta

universitetsvärlden.

diskuteras

dystrare aspekt nämdigitala kunskapssamhället, vad som händer med utbildningar ligen när kunskap och överförandet av kunskap i enlighet med de kreativa ekonomiernas logik börjarbetraktas som en vara. Noble till visar hur överföringav föreläsningar videofilmer, webbpublicering av digitala läromedel och distansundervisning inte av

globaliserade ekonomierna.

I det

öppna källkodens

text

allt fler

Det

också rym-

kontrollförsöken,

dela och modifiera

denna

ett

ljuset

också hur det

arbetet

mot

i den amerikanska

krav

konkurrens

att

—

—

Talet

motstånd

ett

för

individers

möjligheter kunskap rymmer tänkbar förändringspotential. en text David F Nobles Digitala examensfabriker automatiseringen av högre utbildning har rönt stor uppmärksamhet att

en

på politiskt styrinstrument. innovationer ställs på forskningen föroch humaniora lorar samhällsvetenskap och mark till naturvetenskap, medicin som i teknik ämnesområden dag står och bortom kontroverser partipolitiska betraktas som viktiga byggstenar för välfärdsstaten.

visar

lekfulla, immateriella mer

byggs

samma

mycket individuella

och ofta

kompetenser. Men de

Utbildningsfrågor lång historia som politiskt instrument. Sociologen Mats Benner tar i sin text Vetenskap,makt och politik i framtiden de många kontroverserna kring den före detta utbildningsministern Carl Tham om som utgångspunktför att resonera hur även forskning under det senaste decenniet

dataspelindustri-

innehåll

arbetets

tillgången till

Samtidigt utgör elevernas och studenterklassbakgrund den enskilt starkaste för att förstå stratifieförklaringsfaktorn som av såväl utbildningsresultat ringen

nas

har

i

hur nya och för individen ofta förödande relationer till arbetsplat-

är förhållandevis

elever

arbetare

De visar

erna.

jämförolika socialgrupper.

man

KALAT

de nya

i detta

Samtliga texter

och

en

rad olika

alltifrån

kring

14

relativt

vad

som

nummer

infallsvinklar abstrakta är

möjligt

rymmer

på kunskap: resonemang att

veta

till

KUNSKAPENS

frågorom

konkreta är

temet

inte

vart

Inte

utbildningssysligger

på väg. Men skillnaderna

bara i de olika infallsvinklarna

de olika Det

handlar

den

av

också

om

inzoomning:

vår samtid

eller

utgångspunkterna.

filosofiska

en

olikhet

från betraktelser

om

denenskilda

ska

prisma tiv på

och och

mindre

fungera bidra

hoppas vi att olikfärgat nya perspek-

som ett

med

diskussioner

ibland, måhända

om

det

som

slarvigt, har kallats det nya kunskapssamhället.Och kanske även som ett bidrag till fronesis: kunskapen och förmågan att handla i

i graav

gigantiskt kollektivt forskningsexperimenttill diskussioner som

desto

texterna

VILLKOR

ett

studiecirkeln.

detta

15

nya.

[kunskapsbegreppet]

Johan Lindgren och Miia

Torikka

Kunskapsteorioch praktik inte

Jag tycker

den

om

intellektuelle

växttid

i

mig.! Bourdieu

Pierre

hösten

initierad

handlar

söker

problematisera hon

med

mans

1. Pierre

kravet sina

få

att

barn

till

under

deras

Björk, »Det

3. Moa

Matthis

17 november

är

barnen«,

och Ulrika

2005,

s

Milles,

B4.

Björks inlägg Matthis

universella

kvinnor,

s

16. Vår

Varning

för liberala

och

kommenteras

Ulrika

Milles.?

spänningen mellan

frigörelseprojektetoch

individuella

upp-

på

fasta

krav som

formuleras

som

är frukten

av

en

det de

för alla kollektiv

översättning.

1 DagensNyheter den 30 oktober »

över-

detta

av

Moa

Detar

tillsam-

vara

mer

vara

debattörer

rad

Nina av

Bourdieu, Médiations pascaliennes(1997),

2. Nina

den

i

I stället för heltidsarbete

heltidsarbete.? framför

har

rätt

kvinnors

En

på dagis. sig sänkt

feminismens

»dagisdebatten«. Nina Björk för-

att

om

raskas

litteratur-

Debatten

dem

avsteg från den moderna krav par excellence: rätten till heltidsarbete och karriär.

debatt

en

och

benämnts

efterhand Den

rasar

Björk.

Nina

vetaren

2005

feministen

av

slippa lämna

barnen.

med

Under

och

Björk kan för egen del tänka materiell för att få standard

2005,

s

C5.

önskedrömmar«,

i

Dagens Nyheter

KUNSKAPSTEORI

,

För mobilisering. na'

den: moder förstå:

att

:

kvinnans position

och

reproduktionen

i

utgångs-

de som

produktionen tar

punkt Simone de: Beauvoits Det andra könet.Matthis och Milles menar att: kadet'under:modernitetén uppstår:en

OCH

PRAKTIK

och reproduktion, eller produktion

i

en

arbetsdelning mellan man och kvinna, samtidigt som studieobjektet analyseras med ahistoriska begrepp. Med hjälpav Bourdieus reflexiva sociologi kan vi förstå det

tänkandets

rena

och

avskildhet

»detgalnageniet« raktär, (exempelvisdet skolastiska tänkandets negligering 'och StrindbergNietzsche), är både "av socialaförhållanden. som

och ansvarslöst.Enligt individualistiskt de

Beauvoirsammanfaller

na

galen och geni sällan

kvinnan.

nad

då orsaken till

i likhet

menar,

voir, att det vid

-den

är

hon

avsak-

Matthis

med

och

de Beau-

bundenhet traditionella

kvinnans

och reproduktion:

de

»känner

och detta är den

djupaste orsaken medelmåttighet«.Med ett

till hennes

'sådant »habitus« får kvånnansvårt fält

olika plats på maktens

samhället: men

.

hon ålagts som motverkar sig ansvarig. för värl-

funktioner att

aldrig hos

denna

galen genialitet?

av

Milles

eller

tio- och nittiotalet

antingeneller.

Hon är

Vadär

Pierre Bourdieu framstod

'

egenskaper-

politikens främst

hjälpav

ta

sociologen Pierre (1930-2002) analys av det franske

I sin

mellan

mer

och

som

ger konstruerar

4, I svensk

liberalismens 5. Pierre

skolastiska

utvecklade

mest

vardagens det

delningen

'Bourdieus

form

tänkande en skarp åtskill-

innebär detta nad

som

slit och

bekym-

tänkandet«.

»rena

upphovtill

de

världen

i

översättning finns till utbredning(1999).

Bourdieu, Le

sens

'Upp-

kategorier exempelvis exempel

Oz.

förhålla

1995

brukar

numera

hans

inträde

på

Därefter

antal

ett

Bourdieus

den

Frankri-

alla måste

den

börjadehan

politiska pamfletter.?

uppfordran till vaksamhet

här det gåratt

tänkandet.

som

arbetarna

författa

>

åt-

under

av

sig till. Hans position jämfördes med Jean-Paul Sartres under femtio- och sextiotalet. Detta var en överraskande Bourdieu eftersom tidigare utveckling, från att hålla borta känd för sig gjort sig de dagsaktuella politiska händelserna, för att i stället ägna sig åt vetenskapligt till stöd för de strejkarbete. Hanstal

politiska

och

en

betydelsefulla intellektuella, tänkare

arenan.

fält. kulturens Det är

en

framhållas

ekonomins,

vetenskapens

mest

som

ande

ta

i det moderna

och

kanske

att

|

kes

som

kun-

en

framträder

skapsteoretisk tydligare i de verk som utgår från hans mer empiriska forskning. I synnerhet gäller detta de etnologiska och antroav det kabyliska pologiska studierna samhället i Algeriet, exempelvis i boken Bourdieus Le sens pratique.” vetenskapliga strategi genom åren har ofta varit att gå omvägen 'över Kabylien, där han utförde sina antropologiska studier televisionen

pratique (1980). På engelska som

(1998) och Moteld: The

Texter

logicofpractice (1990).

mot

ny-

JOHANLINDGREN

OCH

MIA

TORIKKA

under

sextiotalet.

Därifrån

femtio- och

återkommande

han

har

riskt material sikter

han

som

jämfört med

de

de in-

det kabyliska materialet gav analyseradehan det omedvetna,

som

honor

föreställningom hur En annan praktiserades. kategorierna

som kunde ge en metod.

-'en

som

Bourdieu utvecklat

som

är

söcioanalys.Det kan analys av det sociala

forskaren

inom.

verkar.

Kunskapsteori

i samhället

det dolda och det misskända

åren

hur man kan analysera klassifikationsprinciper, om själva orden vi tänker med är anpassade till och skapade av en skev kunskapsform.

vetenskapen,

empi-

Utifrån

förhållandena.

franska

hämtat

Detta

inom vetenSkapandet av dikotomier skapen (den klassiska är den cartesianska mellan kropp och själ), och i synnerhet inom samhällsvetenskapen, har en hämmande effekt enligt Bourdieu på forskningen. Inom samhällsvetenskapen är åtskillnaden mellan subjektivt och objektivt en grundläggande

-

genom förklaras

fält

som

behöver

inte innebära att man analyserar sin egen »forskarbana«, att man ägnar sig åt det som Bourdieu har benämnt dock

auto-analyse. Bourdieus

Médiations

i boken

pascaliennes(varifrånden text som nesis här publicerar är hämtad). I

enligt

som

Illusionen.

består

i

är

en

en

denna

kunna

Frågan är

6.

då hur

man

Pierre Bourdieu, The

bör det

innebär

Detta

ses

den

den

teoretiska

konstruktionen.

praktiska att

försök

delen

ge upp

är att

den

strävan

ef-

objektivitet kunskapsteoretisk relativism, av omöjliggör existensen rimliga för

att

bedöma

anspråk.Bourdieu tiska

kriterier.

kriterier

logic ofpractice (1990), 25. s

som

som nor-

konkurrerande

ifrågasätta kunskapsteorevill han skapa Snarare ger samhällsvetenskapen

möjlighetenatt

inom

att

av

det kan ledatill

en

mer

dock

vetenskapen. ett

som

återställa

ter

kan tänka utan-

dominerande kategorierna

grund, av

Den

Risken med

beskrivas

ett

för de

del

en

allt är tillåtet inom

att

-Snarare

antropologisk sätt att betrakta samrrihällsvetenskapens förutsättningar.I bok redogörs för de mekanissamma mer söm fortplantar dominansrelationer inom den. vetenskapliga diskursen. som

social

en

är

falsk

inte

av

vetenskap.som bygger på entilltro till den rena tanken, det vill säga att är forskaren objektivt obunden av den socialavärlden. Det synsättsom Bourskulle anlägger

världen.

dikotomitänkandet.

illusion.

en

dieu

utan

farorna

den inte har

att

utgör därigenom motsättningsom skapar hinder för det vetenskapliga arbetet. Bourdieu pläderar därför för en eliminering av

Fro-

tillämpningen

största

de

forskaren

sociala

synsättet,

det skolastiska Bourdieu

eftersom

kun-

av

dikotomi är

vetenskaplig

en |

mest utvecklade

skäpsteoriåterfinns

bokkritiseras

dikotomi.” En med denna

vill inte

fastslå

KUNSKAPSTEORI

på oss

större att

omfattning och fasthet. Genom begrundar och observesin sociala position på fältet och

forskaren

rar

är

medveten

denna

hur

om

kan

för-

med

objektiviteten. Det sociologiska arbetet måste enligt Bourdieu bygga på ett kunskapsteoretiskt handlingsprogram som ledsainom samhällsvetenskapen,

ditionen

teori

en

de intellektuella

om

som

—

sig också den intellektualismen, enligt motsätter

Bourdieu

kantianska vilken

kategorierna

världen genom ur

den

eller

sense-kunskapen »spontansociologi« —

—

tersom

den

kor har

en

utgår från gemensam bör

objektet. I stället sociologiska fakta

inte

är

kantianska

8. Pierre

Ibid,

Bourdieu, s

10. Pierre

(1989),

s

»On

klassens

-

sociala

världen och: de människor 'soni

i den.

bedräglig ef-

att

alla männis-

att

rar :

Därförär det nödvändigt teori

en

i det

som

betonardet

klassifikationer.

space

and

:

Enligt Bourdieu'socialiseras:

'karen

fors-

"hemen-kunskapsmässig en »epistemocentrism«

till

mablindhet

—

eget präglasav hanseller" herines specifikasamhälle.Detta: är en -om—-

att

ligger och väntar

power«,

rela-

sociala, och inte reduce-

och substantiella kategorier 10;

dettill

:

föreställning utgå från

skapa

tionella

om

Bourdieu, »Social

man

verkar

167.

15-16.

intresse

Bourdieus eget sociala,”

och fö-

är

symbolic

+tra-

kunde påvisa att

|

som

de vetenskapständighetsom påverkar observationerna och liga tolkningarna. Forskaren använder sig av analytiska som ligverktyg och tillvägagångssätt

Bourdieu, Jean-Claude Chamboredon, Jean-Claude Passeron, The Epistemological preliminaries (1991), s 24.

9.

i

samhällsvetenskapen måsterikta kunskapsinstrumenten "ävenmot den

7. Pierre —

—

på dessa problematikerär att

svar

vad han kallar

man

man

inom

kunskap något reställningarenbart något som finns i medvetandet. Lika skeptisk är Bourdieu mot att obserémpiristerna,som menar av vationer verkligheten ger en direkt till tillgång forskningsobjektetoch att en forskare självkan konstruera sina kaVidare menar han att cozz270on tegorier. abstrakt

—

som

är

traditionen

enbart

hävdade

därför

och

uppfattar

härledas direkt (detvill säga a priori).

kantianska

vad den

till

till den dominerande

inte kan

erfarenheten

Inom

vi

som

teorier

tänkandets kategorier inte är univerutan sociala, och att kategorierna skiljer sig åt mellan olika. grupper. Men också i Marx och Engels tänkande att framgår kategorierna kän återföräs

dominansform.

en

ifrågasättas.”

och

':sella

-

av

verkligheten: de måsteeröv-

Durkheims

motsats

gas av

PRAKTIK

Enligt Bourdieu var det först i och

vränga forskningsprocessen förstärks

utövare

i

ute

konstrueras

ras,

OCH

i

Languageand

craftåfsociology

power a 991),164. symbolic

symbolic power«,

s

i

Theory, vol Sociological

7

nr

1

JOHAN LINDGREN

Mus

OCH

TORIKKA

världen från

i det intellektuellt och ger inbäddade socialt omedvetna. Detta »omedvetna«

ett fixerat perspektiv, som utgångspunktför hur man ska uppfatta och telka den sociala värl-

blir

ens

se, präglasav samhällets socialaoch intellektuella värdesystem, som inte behöver den. Detta är den skolastiska illusionens vara neutrala bara för att de uttrycks hjärtpunkt:monopolet på den. intelleken En sådan pertuella, universalismen.!” genom vetenskaplig diskurs. Det alstrar epistemocentriska misstaget ger sedan spektivförskjutning en abstrakt: lätt upphov till sociala förvanskningar universalism som inte tar hänsyn till vil-

forskningen.!!När

av

objektför

om ett

talar

forskaren

ka

kursen, så talar hon eller han

|

egentligen objekt.”Men

om sin

relation

dessa

kunskapsteoretiska artefakter

detta

till

ifrågasättadess perspektiv dieu

vilka effekter

visa

tänkande

uppstår

när det

vill

ställt

bara

sig

att

tän-

dem

uteslutit frågan

Föreställningen och

fritt

över

som tar

ett

ett

dröm

om

en

möjligt

vara

överallt. Att

är att

vara

överallt

vara

att

snarare

ha

social

'

som resultatet av »naturliga«, »natur«,och anses vara égenskapersor ger uttryck.för ep viss typ" ses

kunna

en

universell, eller

möjlighet att: betrakta

vägför

av det som misskännande.

»primitivt«, av det

forskningsobjekt perspektiv från ingen-

som gör det position på kunskapsfältet att

tänkande banar också

'

anses samt »kvinnliga« som "andra socialakategorier' 'atbetäre och bönder. Samtliga dessa,kategorier

som

sina

bygger på en

stans

naturliga och döljer inom den rådande

som

dominerar

som

Detta forskaren

om

tänkande

dominansstrukturerria

ordningen (de som med Bourdieus ord bär upp ett »dominanskapital«)..

självatänkandet.!? svävar

framstå

ofta

är

nödvändigasociala villkorenför

de

om

får de rådande

har

frågan: »Vad

kande?«, och därmed

per. Ett sådant universalistiskt

på vårt

i akademiska

sammanhang.!?Filosoferna

sin

fördelningén.Dessa grupper skaparen uppsätthingkategorier kring vad som utmärkerväsentligamänskligaegenska-

av

att

Bour-

det har

»det universella«

sociala position, etniska bakgrund.: skönstillhörigheteller av

Det äralltid de dominerande grupperna som upprätthållerordhingenoch makt-

kån

blottläggasgenom en granskning den skolastiska Genom traditionen.

tillgångtill

har

som

på grundval

vetenskapliga dis-

den

|

av rt

söm

viss

Hur desså definitiorier »mentalitet«. ia

1

i

|

11. Pierre

Ibid,

13.

Ibid, kap 6.

s

14. Pierre France

meditationt Pascalian (2000), "50-54, NV

Bourdieu,

12.

lt i

i

Bourdieu,

today (1983),

15. Bourdieu

s

119-120.

»

s

(2000),

The

5. s

107.

philosophical institution«,

i

AlanMontefiori (red), Philosophy i

in

KUNSKAPSTEORI

historiskt

konstruerats

individuellt

och ahistoriska

essentiella

som

och

osynligt i självadomiGenom att egenskaper

nansrelationen. ses

kollektivt

—

blir

—

sker

omkastning av orsak och verkan går att »skylla på offret« eftersom orsakerna är naturliga. Offren får bära ansvaret för det (naturliga) öde en

-

det

dem.!? Förnekandet

drabbat

som

av

kunskapsinstrumenten har kopplingartill det sociala och det kroppsliga att

förnekande

ett

-

den

som

herravälde

traditionens

på

färdigaförhållanden konsekvens

är

—

en

historisk

bidrar till

som

orätt-

att

framställs

en

som

historiens

lopp. viktig aspekt av ovanstående resonemang som lyfts fram i Meédiations pascaliennes— är hur kunskapsEn

av

annan

—

instrumenten

används

inom

menar

att

Bourdieu

pen.

är

de

dominansinstrument.!”

även

är

de

Enligt Bourdieu vetenskapen, som tiska

synsättet,

rasism«

har utövat

av

forskarens

verksamhet

tankestrukturer

som

ala till sin

karaktär.

följer

skolastiska

16.

den

Ibid,

17. Pierre 18. Pierre

s

»intellektuell

placera sig utan att uppmärk-

genom världen

att

lusionens

De

består

dels i

en

på-

är soci-

forskare

traditionen

Bourdieu,

och Loic Den

väg-

objektifiera det objektifierande subjektet (det vill säga forskaren), dels i en förnekelse av tankens bakomligDetta är en viktig tes i gandehistoria. Bourdieus reflexiva sociologi. att

ran

Förkroppsligadedispositioner manliga dominansen tillbegreppet symboliskt på genusrelationer. Det symboliska

I boken

Den

lämpar Bourdieu våld

våldet definieras våld

milt, omärk-

»ett

som

ser och som ligt rent utövas huvudsakligen på symbolisk och kunskap, väg, via kommunikation

offren

som

inte

närmare bestämt, via misskännande, erkännande och i extremfallet känslor«.!? Den manliga dominansens

styrka kommer sig inte av att den utövas vilket den förvisso genom fysiskt våld också gör utan beror på det symbo—

—

symboliskavåldet

Det

våld

dess

som

ser.

För

en

tanke

i

är de

rande

har

ses

utsätts

som

hänvisade

som

känner

en

sätt

Wacquant,

Ån invitation

manliga dominansen

(1999),

to s

11.

eller

tänka

för dominans till de domine-

och

tankestrukturer

gruppernas

själva deras

som

omärkligt

ett

kunna överhuvudtaget

att

samhälle

ett

är

offer varken

tänka.

Kunskapen förening av tankemässiga att

72.

Bourdieu

de

egna skolastiska il-

Den

misstag

av

den

liska våldet.

traditionella

utanför

den sociala verkas

en

förbiseende

ett

tankeverksamheten.

utgått från det skolasatt

samma

den

och

förutsättningarnaför

sociala

eller

vetenskadet

symboliskasystemen som gör samhället meningsfullt och att dessa inte går att reducera till enbart kunskapsinstrument —

från världen

kunskapen som tillbakadragande

ett

av

PRAKTIK

skolastiska

vilar

härstamningens glömska, en minnesförlust

hållning gentemot

en

kännetecknas

OCH

reflexivesociology(1992),

s

13.

JOHAN LINDGREN

MHA TORIKKA

OCH

och kroppsliga dispositioner slags inkorporering av de sociala i människan.!” Kroppens strukturerna med de dispositioner överensstämmer Denna anpassobjektiva strukturerna. ning behöver inget medvetet tvång,utan strukturer ett

—

sker med dieu

en

automatisk

i

sin kritik

menar

lätthet.” Bourdet skolastiska

av

kroppen från vetenskapligaanalysen.Till skillnad

kretsar

kring subjektivitet-objektivitet.

»Habitus«

är, tillsammans för detta

utarbetat habitus

kan

tidigare

sociala

den

också

också utföra

för

positionsbestämning

manövrera

ställer' Platon

frå-

ett hinder eller ej, ifall gan: »är kroppen någon använder den som medhjälparei

Bourdieus forskningen?«"!

frågan skulle forskare

är

del

en

varelse i

ett

vara

gör

tänker bort

på den tydligt nej. Som misstag om man

ett

man

värld

den sociala

är också

Man

av.

och har

en

svar

kropp

en

sålunda icke-dualistisk

biologisk

i bemärkelsen

inte

individuella

om

han

baserad finns En

miskt

i

ett

kapital

som

att

tidigare nämndes

19. Pierre

problematik

efter som

Bourdieu, Praktiskt förnuft:Bidrag till (2000),

s

22. Bourdieu

(2000),

s

s

dela

att

bli föremål

och

en

på

akade-

ett

fält är sällan

ett

helt

»investering«i det

krävs för

att

få tillträde till

gjorts

innan

vi ger

för

som

för tänkandets ett

samhälle.

Existensgrunden varje exempelvis filosofin andra vetenskapliga fält är skolan fritiden. Där praktiseras tänkande

naturligt

egen

skull, där

51.

131.

Bourdieu, Outline of a theoryofpractice (1977),

s

87-96.

är leken

inslag. Det skolastiska

handlingsteori(1999), kap 5.

143.

Platon, Dialoger (1969),

23. Pierre

kunskaps-

och

in i det.

och strävar

Bourdieu

överbrygga den

20. Bourdieu 21.

att

En

fält har ofta redan

ett

lärdomsfält

teori

visst

persons eller litterärt

oss

om

tenderar

inträde

diskursiva.

avsnittet

habitus, eftersom

praktiker. Ett habitus kan reglerad improvisation på de system av dispositioner

medvetet beslut.

I det

ta

sig dock

som

vägrar dra skarpa gränser mellan det yttre och det inre, det medvetna och det omedvetna, det kroppsliga och det

Habitus, fält, kapital

rör

för likartade

är att

kan vanor

kan även

Det

förhållanden

liknande

Dessa

utan

människor

av

grupper

sätt

detta

livet.

sig kroppsliga uttryck.

som

filosofi

på

som

sig fram i bara mentala,

är inte

be-

viss

handlingar, men skapar olika slags vanor

individen,

definieras

man

ärsituerad

som

fysiskt rum.?? Bourdieus

ett

som

den

att

tänkandet börforska-

I Faidon

kroppen.

av

en

och

en

ger

stämning åt individens

ren

En persons en förmed-

erfarenheter

strukturen

synsättet att det exkluderar från det skolastiska

han

som

Av detta följer att påverkan.??

nutida den

ändamål.

sägas utgöra

mellan

ling

»fält«

med

»kapital«, de begrepp

och

tän-

KUNSKAPSTEORI

måste vara avskiljt från vardagspraktiska angelägenheterför att

kandet livets

förberett

vara

samheter.

I

fält

demiskt helt om

tro

olikt

verk-

institutionaliserat

aka-

seriöst

pågår ett

Där

det i skolan.

spel inte kunskap

är

spelets regler och en fundamental på spelets il/usio nödvändigt.Ilusio

är det

som

driver

insatser

i

spelet,

delta

att

i

mödan.

i spelet och

insatserna

göra

att

personerna

värt

gör det

som av

lärdomsfältens

på ett

det

spelet,

Erkännandet

värderingenav

utgör viktiga beståndsdelar medlemskapeti ett fält, liksom det insatserna

nödvändigtatt känsla för

ha

förståelse

en

för agenten

ett

till det

specifika fältet.

spelets

underförstådda

och olika fält har

Även

vissa

om

förändra de också erna

och

intar

som

fält och i strid

i

som

med

på fältet.

Om

»revolution«

24. Pierre

är

efter

ute

finns

ett

samförstånd

av

stå

och

Bourdieu, »From rules 1 (1986),

anthropology,vol 1, nr

ett

fält

att

det

to s

man

det är ack-

att

form.”

i materialiserad

över

tid. Det finns inte bara

även

utan

forskaren,

i

kritikern,

och hur han eller hon kom

innehar få den

positionen. fältet är

filosofiska

produkt

en

samtidigt förkroppsligasi agentens som

förhållande

Vårt

exempelvis

som

historia

inverkar

tänkandets ett

sätt

fältet

att

utan

internalistisk

man

strategies: An

också

fältets

av

historia

habitus.??

till

institutioner

universitetet

och dess

på detfilosofiska

inriktning. Ett exempel på analysera det filosofiska att hemfalla åt vare sig en eller externalistisk analys Bourdieu«, i Cultural

with Pierre

interview

denna

111-113.

Bourdieu, The forms of capital«,i A. H. Halsey, Phillip Brown, Amy Stuart (red) Education, culture, economy and society(1997), s 46-58. 25. Pierre

26. Loic on

Homo

»

Wacquant,

»An interview

att

på det

En viss agent

historia

insatserna

fält erkänner

ett

kapital är

arbete

som

grundläggande

mest

förkroppsligadform förläggaren och i materiell form som exempelvis böcker och konst. För att kunna analysera det kapital en viss filosof innehar vilken position agenten måste man veta i

ett

dolt

om om

man

på

definitionen

umulerat

titlar

akademiska Den

kämpa vill genomföra en

att

fältet

och

kämpar om,

insats-

verkar

på

mina

att

positioner på

om

fältet

människor

alla avseenden

strider

agenterna

ska

»kapital«. I det vetenskapliga är det utbildningskapital som exa-

kallas

på fältet, måste

doxa. Mellan

varandra

mödanvärt

doxa är

därför erkänna

motsatta

underförstått är

agenter

just

fältets

och

Det

man

att

kan variera

föreställningar, följaktligenolika doxa.

förhållandena

tillräckligtbetydelsefullt för vilja göra »revolution«.

är en

förhållande

Fältets

tysthet

Kapitalets sammansättningoch mängd

krä-

logik som

en

fältet i

som

kräver, nämligenatt fältet är betydelsefullt, och att det som står på spel är

hos

särskilt

det

PRAKTIK

i

spelet.??

Alla sociala fält har ver

och

väsentligai

det

OCH

with Pierre

Bourdieu:

vol Academicus«, i Berkeleyjournal of sociology,

For xxxiv

a

socio-analysis of

(1989),

s

10.

Wells

intellectuals:'

JOHAN LINDGREN

av

är

filosof

viss

en

MuiuA TORIKKA

OCH

Bourdieus

bok

degger ensam

det

övers

säger det litet eller inget universitetsfält

tyska verkade

i eller

i landet.

Det

heller

speciellt mycket

hetsrum

av

sig till, med

eller

alltid

det

position

fram

förhålla

av

använder

analysen

såväl interna att

förklara

en

det

står

Heidegger

positionen Heidegger

i det

fältet. Bourdieu

att

den tänkare

givet

som

sökt driva

dettriviala På

menar

ett

ur

om

ut

för

de klassfrakdominansen.

det

fältet

ningen

mellan

och den

ekonomiska

symboliska produktionensfält.

det som

de olika

kultur-

är

Med

Bourdieu, The politicalontologyof Martin

28. Pierre

Bourdieu, »Kritik

visavi

är

den

från den materiella inledande och

Heidegger(1991),

förnuftet«

utbild-

de agenter fältet, verksamima i dessa fält i huvud-

de Beauvoir

Hei-

och

autonoma

ekonomiska

sak befriade

tänkandet.

det skolastiska

om

ningsfältenär relativt

27. Pierre

av

och om

som

Även

och

filosofiska

tycks

som

fälten,

olika

vardagliga och materiella värderas lågt,och därmed också det som kvinnor av hävd sysslat med då de inträtt på ett fält som lyder under skolastikens regim.

Heidegger möjligtmest händet vardagliga och manér

de

på spel strider

som

det

utrett

till

Det

är

det filosofiska

skolastiskt

utesluts

metoder

externa

som

som

olika

handlar om är kampenytterst Den symboliskakapitalet. viktigaste distinktionen är den sociala uppdel-

»kortslutning« sig Bourdieu av

människan

vuxit

Bit för bit har han

medarbetare

hans

tioner

beroende.?”

undvika

plebejiska

mer

begreppsapparat har upplagda studier av

reglerar

Det

att

dem

förakt till

aristokratiskt

tillträde

det

utomdiskursiva

dragningskraft för

brett

ur

och

analys har å andra sidan i att den bara utgår begränsningar från själva den filosofiska texten och föreställer sig att endast fackfilosofer får

För

i

har

kampfältsstruktur.

sina

textens

en

autentiska förnuftet

vetenskapens

Bourdieus

och

fältet. En

Därmed

utgjort för

det

Avslutning

inte

internalistisk

eller kan tolka verken.

ord

skolastiska

instrument.??

om

på det filosofiska

andra Det

bara harett

som

Heideggers strategi att verkningsmedel som retorik specifikt genregrepp skapa sig

ett

med

tillvaron.

olika

och en

genrer, filosofen måste

som

eller

möjlig-

metoder

stilar,

så vidare

säger det

om

vara

mer vetenskapligt än vetenskapen självkunna fångadet förflutnas mening

Heidegger politiska makt-

de

måste

utföra sitt värv, för

kunna

att

att

som

om

förhållandena

om

tänkaren

att

mena

för

Heidegger: L'ontologiepolitique de Martin Heidegger. Med en externalistisk analys menas att man endast tar filosofens klassposition som utgångspunkt för studien. Om Heidegger är småborgare så borde hans tänkande vara småborgerligt.Även om han var om

i detta

nummer

geniet

s

nöden.

diskussionen

om

i åtanke

kan

89. av

Fronesis,

s

28-51.

2 —

KUNSKAPSTEORI

man

fråga sig

kvinnor

demiska

och

Genom ter

om

våra svenska

de

ekonomiska

aka-

konstituerar

kulturella fält.

att'söka

och institutioner

ning till

detta gäller även

befolkar

som

har anknytuppmärksamma

är

.

fetisch.

sociala

PRAKTIK

villkor

och konstituerade

som

fältet.??

skolastiska 'kunskapssynen är en amnesi, som glömmer bort

historisk

agen-

som

fältet kan vi bli

på att geniet

Den

inlemma alla

och

OCH

villkoren

samheten,

för den

Denär

ett

vetenskapligaverktillstånd

där sub-

jektets sociala och ekonomiska position mer utförlig och intressant försknings- endast i förbigående sätts i: samband med produktionen av kunskap. strategi skulle vara att undersöka de

29. Pierre

ofta

Kultur Bourdieu,

en

och kritik

En'

(1992),

s

243.

Bourdieu

Pierre

Kritik skolastiska

På

grund

outtalad

implicit i vad För

att

är

(den

vi tänker och

tänkandet

befria

cita kan vi inte

återvändande till mänt

position i världen är implicit)ligger det något vår

att

av

förknippar med

reflexivitet.

säger om den. från det

Endast

och

med

impli-

man

den

all-

om

föreställningen tankens

vinna

undervisningsinstitutioner(en synnerligen banal

historia

är frånvarande

som

i filosofins

discipliners idéhistoria) och glömdaeller undertryckta historien andra

våra enskilda

institutioner

om

illusionen

fornuftet

mellan

sociala

historia

tänkandets

nöja sig självtsom oss

mötet nas

det

av

som

förhållanden vi kan

till dessa

vänta

oss

att

någraverkligainsikter i de

objektiva subjektivastrukturer (klassifikationer, radikalaste tvivel är mäktigtatt upphäva hierarkier, problematiseringar etc) som de grundantaganden som är förknippade bestämmer inriktningen av vårt tänkanmed våra olika förbindelser,tillhörigheter, de, vare sig vi vill det eller inte. lojaliteter och sammanhang som har bärighet för våra tankar. Det omedvetna här allsmäktighetkan

är historien

alstrat

—

oss

den kollektiva

kategorierna i

den individuella har

få

om

tro

att

att

historia

vårt tänkande

historia

genom bibringats dem. Det är till

det

och

Implikationen och det implicita

som

och

Avsvärjer

vilken vi

vetandets

exempel i

28

vi

oss

illusionen

genomskinlighet

om

inför

med-

sig

KRITIK

självtoch vitet,

föreställningom reflexivedertagen bland

den är

som

av

intim

(och som accepteras också sociologer som Alvin Gouldner, med denna benämningförstår en undersökning av de personliga

fakticitet),! då måste i enlighet med den kritik typiskt positivistiska traditionens av introspektionen medge att den mest oss

effektiva

i

formen i

av

reflexivt

tänkande

att

1. Alvin W.

Gouldner,

The

av

position

en

i det sociala

den

av

arbete

av

könen skrivs in

mellan

och

i de sociala

att

objektifiera föremålet för objektifieringen. Med detta vill jag säga fråntar det vetande subjekatt den som tet det privilegium det under normala omständighetertillerkänner sig självt, han kan beväpna sig med alla de insom står objektifieringen till strument buds (statistiska enkäter, etnografisk observation, historiska undersökningar etc) för att friläggade grundantaganden som av honom följer av inkluderandet i själv kunskapsobjektet.? Dessa grundantaganden tillhör tre olika ordningar: för att börja med den ytligaste har vi de antaganden som följer består

och

ningen

erfarenheternas vi finna

FÖRNUFTET

SKOLASTISKA

intagandet

rummet

vissa

som

DET

specifika »bana« som lett dit, liksom av könstillhörigheten (som på åtskilligasätt kan påverka förhållandet till objektet, som i vilken grad eller i vilka proportioner fördel-

allmänt

filosoferna av

AV

kognitiva strukturerna, vilket bestämmer till exempel valet av Därefter följer de antastudieobjekt).? de olika fältganden som konstituerar ens (det religiösa,det konstnärliga,det filosofiska, det sociologiska fältets etc) den

bestämt de antagan-

doxa, närmare

egna

position

varje enskild tänkares

följer

av

inom

fältet.

som

grundantaganden doxa

allmänt

som

skholeé,med

ningenför I

som

kan

fritiden,

Slutligen

främst därför

till vad

man

att

oroar

man

de den

förknippasmed som

alla lärdomsfälts

motsats

finns

konstituerar

är förutsätt-

existens.

brukar

säga,

sig för »den

neutraliteten«, så är det inte de förstnämnda, och särskilt inte de religlösa eller politiska fördomarna, som etiska

är svårast

att

urskilja och

bemästra.

De

coming crisis of western

(1970). sociology sociologi, som jag i tur och ordning Utbildningens, produktionens och statens har för inneburit tre fallstudier i att åt, syfte ägnat mig mig klarläggaen social omedvetenhet som inte begränsar sig till uttalade försök till »autoanalys«som det som presenteras i »Postscriptum 1: Confessions impersonelles«[i Pierre Bourdieu, Meéditations pascaliennes(1997), s 44-53; red anm]; eller i en liknande äldre essä ägnadden reflexiva objektifieringen: Pierre Bourdieu och Jean Claude Passeron, »Sociologyand philosophy in France since 1945: Death 1 and resurrection of a philosophy without subject«, i Social research årgång 32, nummer den kulturella

2.

(1967),

s

162-212.

Evelyn Fox Keller, Reflectionson genderand science (1985). (Motsättningenmellan de så fortfarande, särskilt inom konsten »mjuka«vetenskaperna motsvarar litteraturen, tämligenväl särskillnaden mellan könen). 3.

kal-

Jade »hårda« och

och

29

-

PJERRE BOURDIEU

är

personer specifika

knutna till

för små

undslippa

chanser

att

:gik,utgör förutsättningenför allvaret, även or deras betydelse uridslipper den ickeinitierade allmänheten, »profana«, för allmänheten, liksom för eller som dem som är involverade: i;andra-fält, kan

eller

sociala klasser,skiljersig från individ till individ, från klass till klass, och har där-

:

.

den egenornfattar

nyttiga kritikenfrån dem som andra fördomar eller övertygelser.

Det förhåller sig annorlunda med de förvrängningarsom är förbundna ined tillhörigheten"till:ett fält Och anslutningentill den doxa som definierar det, en anslutning som är oemotsägliginom fältets gränser. Det implicita i detta fall. är det som impliceras av.det som står på det vill spel, säga den illusio i form av en grundläggandetro på spelets-betydelse och

värde,

insatsernas

vändighet följer fältet. Inträdet

i

förutsätter

sum

av

ett

ett

som

med

både »oväldiga« och »godförefalla de fältens olika tyekliga« autonomi (då de inte ett inte kan

,

'upprätthållas'om

.

eller .

av

form

efter

att

'en

skolastiskt univertillfälligtupphävan-

eller

annan

i tillstånd inkorporerat. mer eller habitus, inorkänsla för spelet,

speciell en

betecknat:som

»känsla«

»anda« eller

en

»litterär«, (»filosofisk«,

gon. Genom det'faktum att den verkar att synas, det vill säga gradvis,pro-

gressivt och omärkligt,genomförsden eller mindre radikala: (beroende avståndet) på omvandlingen av en urmer

sprunglig habitus för inträde

i

i

enlighet

spelet,

och

med kraven

förvärvandet

spelets specifika habitus sker i allt väsentligtutan att uppmärksämmas, Om följdernaav att inträda i ett fält är ägnade att förbli outtalade, så beror det på att inträdet i själva verket inte av

någotsom helst att göra med ett medvetet, överlagt beslut, ett frivilligt Den kontrakt. initiala investeringen har inget ursprung, eftersom den alltid föregår sig själv och eftersom vi, när har

'

-

i//usio innebär

på allvar (ibland

ett

utan

.

utmärks

insatserna

inkotmmensurabla).

specifika logik institutio-

en

som

på

:

»konstnärlig«,etc), 'som nästan aldrig explicit framställs för eller påtvingas-nå-

tillhörigheten till

ett

ta

av

malfallet

det

rär, filosofisk

fälts

precist

nöd-

varje fält av en strävan specifikt mål, vilket gynnar helhjärtade investeringar av personer (och enbart av dem) som är i besittning av de nödvändiga dispositionerna (till exempel en libido sciendi, en vilja att veta). Att delta i en vetenskaplig, litteverket

Ett

naliseras i

sunda förnuftets förutfattade meningar och en 'para-doxalanslutning eller mindre till en uppsättning:mer radikalt nya förutsättningar.Som en logisk följd av detta följer upptäckten av insatser och angelägenheter/förhållanden som är okända eller obegripliga för den vardagliga erfarenheten. I själva de

sätt är

annat

överläggermed oss självaom att ge in i spelet, mer eller mindre redan vår insats. Vi har gjort stigit ombord«,

vi

till

oss

grad att man ocksådär gör dem till frågor om liv och död), dessa insatser som, frambringade av spelets egen loden

»

som

att

30

Pascal »ge

sig

säger. Att tala in i« det

om

ett

beslut

vetenskapliga eller

KRITIK

konstnärligalivet (liksom alla grundkall, läggande investeringar i livet passioner, plikter, lojaliteter) är, som Pascal mycket väl visste, nästan lika —

absurt

framkalla

att

som

religiös tro, vilket han utan gjorde med sitt arguvadslagning: för att hoppas

beslut

om

större

illusioner för

ment att

den

medvetet

ett

icketroende

kan

bli

besluten

sig föratt tro, till följd av att man med övertygandeförnuftsskäl visat honom att den som förlitar sig på Guds existens satsar en begränsadinsats för att kunna göra en oändlig vinst, han är tillräckligt måste man tro att att tro förnuftet för att vara på benägen för förnuftsskälen i en sådan mottaglig Pascal själv bevisning. uttrycker detta väl: »[V)i är lika mycket automater som att

av

våld, [kommer Tron, även ting [...])«.”

mödosamt

att]

den

»utan

vanan

tankearbete

vissa

tro

i botten

ligger

som

FÖRNUFTET

SKOLASTISKA

för det

veten-

skapliga universumet, är av automatens ordning, det vill säga kroppens, »harsina

vilka förnuftet

skäl, om

som

intet

känner«, vilket Pascal heller aldrig upphör

påminna oss

att

om.

bestämma

andar.

förklarar

Detta

förnuftsslut-

att

skolastiska

Den

dispositionens tvetydighet För

dem som finner sig omsluten av finns det självtillräckligtuniversum som är så svårt att greppa ingenting som den skolastiska disposition som detta universum kräver.” Ingenting är ett

så svårt

har bara makt över tanken.

skolastiska

innebär

den

Det är

övertygandekraften.

mest

ler in automaten,

tanken,

att

utan

det

på

och det

plicerar

det som

stäl-

vet

med

om

sig

det.«"'

så vis åtskillnaden

livet

skolastiska

glömma, mellan

4. Blaise

tanken

och

Vanan

och den drar

återkallar

Pascal

vanan

verksamma

mest

tenderar

i

att

im-

logiken praktiken följer

som

Pascal, Tankar (1957),

s

64-65

att

för det

»rena«

av

alla de sociala

möjliggör detta gäller den som är benägen disposition,

förutsättningar »rena«

sig

skholé, det främsta och

som

bestämmande

mest

som

föreställa

att

tänkandet

ledningar inte är den enda väg som når fram till övertygelse.Hur få är inte de ting som verkligen är bevisade! Beviset

som

DET

vägar på vilka

de

utan oss

AV

tänkande.

som

Detsamma

upphävasituationens

krav, den eko-

nödvändighetens begränsningar,och de angelägenheter som den framtvingar eller de mål som den ställer upp. Austin talar i förbigånomiska

ende i

lastiska

sociala

och

Sense and sensibilia

om

den »sko-

(scholastic view), med

synen«

hänvisningtill handlingen

att

uppräkna

(första avdelningen, Förord 1, anteckning nummer

7).

5. Ibid. 6. Bourdieu

talar

sin allmännaste

rade

på franska genomgåendeom disposition.Ordet mening

till

ett

»sakernas

tillstånd«, men

»villkor«, det vill säga »disposition«i meningen »fallenhet« här konsekvent med »disposition«.Övers anm.

översätts

är

mångtydigt.Det refererar i rör det sig om inkorporeoch »benägenhet«. Termen:

framför allt

PirERrRE BOURDIEU

analysera ett ords alla möjliga metill en ningar bortom alla hänvisningar

ägnar sig

och

omedelbar

kontext,

i stället

för

att

dem

ta

fasta på eller helt enkelt använda den mening av ordet som är direkt tillämp-

lig i

en

det att

och

»göra efter«, som tillåter barnen öppna upp imaginäravärldar, ligger

för

är incitamentet

var

förste

den

John

8. Hans

Fiktionen

L

der Menschbeit

und Nietzsche 9.

Die

Han

möjliggör

blick, likgiltig för kontexter och praktiska mål, och dess distanserade

särprägladeförhållande till orden tingen, inte är något annat än just skbole. Denna tid, fri från sysselsättoch ning praktiska bekymmer, för vilken skolan (återigen skholé)erbjuder en privilegierad form med sin fritid fylld av studieflit, är själva förutsättningen och

och

att

för lärda studier från

och

lösryckta vändigheten, liksom framställandet av

konstverk

ett

den

och samt

andra

aktiviteter nöd-

omedelbara

sporten, spelet, kontemplerandet alla

former

av

dem

»den

utan

—

göra (det

Austin, Sense and sensibilia

Vaihinger,

helst.

kanoniska

rör

7.

som

godtyckliga spekulationer syfte än sig själva.(Här räcker det att att påtala jag återkommer till det till följd av oförmåganatt friläggaalla implikationerna av sin uppfattning om

att

sig om den sedermera motsatsställningen mellan

som

det

att

denna

hypotesens tankeexperimentets lekfulla värld, att uppställaproblem för det rena nöjet att lösa dem och inte för att de reser sig under trycket av nödvändigheten, eller att behandla språketinte som ett verktyg, utan som ett föremål för begrundan, formell njutning, undersökning eller analys. I ansträngningen att närma »den skolastiska till skholé, utsiktspunkten« som ordens etymologi antyder och som Platon

[i vatten-

vattnet

undviker droppa«),”

tänkandet

ignorerar alltså

och

i den teoretiska

för

remål

mycket nära attityden »som om«, som alla intellektuella möjliggör spekulationer, vetenskapliga hypoteser, »erfarenheter av tänkande«, »möjligavärldar« eller »imaginära variationer«, vilket Hans Vaihinger visat i Die Philosophie ob! Den

och

talar

att ställa frågan om de sociala möjlighetsbetingelsernaför denna synnerligen speciella synpunkt på världen, eller mer precist dess syn på språket, fökroppen, tiden eller vilket annat

Aus-

att

inträda

»framställer

Austin

friläggerdet outsagda i exempel, kan vi säga att leken

des Als

och

nödtvångeftersom

uret) aldrig slutar

situation.”

Omvi tins

av

åt filosofi

i lugn och ro« resonemang som i domstolarna »alltid

sina

som

(1962),

s

skolastiska

annat

—

blicken«

har

Austin

3-4.

Philosophiedes Als ob: System der theoretischen, praktischen und religiösen auf Grund eines idealistischen Posittvismus. Mit einen Anhang iiber Kant

(1924).

Platon, Teaiteros (1996),

s

58-64.

KRITIK

inte

den

princip inom »språkspelet« många av de typiska

lyckats urskilja

skholé och det skolastiska

ligger bakom tänkandet, problem inom det filosofiska som han i Wittgensteins efterföljd,tillsammans med andra »vardagsspråkets filosofer«, strävade efter att analysera och besvärja.) När Platon skiljer mellan dem »som blivit uppfödd i frihet och ledighet«,

som

och

»sedan

om

den

de

som

het« och

»

nig«

förefaller

och

ärliglögnen«,eller

till

är »rå

herden de

samt

omedvetna

till

vänder sig

likt

som

leder

2goran, i »rättrådighetoch

brister

som

de

ungdomen«är

väg

har

som

och

»ont

okun-

tid«,

om

rätta

han

honom

naturaliserad

en

dygder, opartiskhet av

ställs

sätt

som

kan

och

»autentiska«

vara

tiska«) behandlas rörde

vald ken

olika

former

sig livsföring. Denskolastiska om

den

där man,

världen

ett

formen)

tillfälle som

till social

Platon

säger, i

trots

vardagliga motsättningenmellan

leka

(paizein)och

att

vara

gör

den

plats

viktlöshet,

den

tänka skolastiskt

att

som

förutsätt-

är

i

själva verket det

är

lärotiden,

utöver

uttryckligensyftar

den

som

ett tillfälle överföra, dessutom förvärva något essentiellt, nämligen att

skolastiska av

dem

dispositionen och den grundantaganden som finns

i de sociala

förhållanden

som

gäller särskilt

möjliga. Detta

lekfullt arbete, skolövningarna som och godtyckliga genomfördapå ett sätt att något verkligt (eko»som om«, utan står på spel. Dessa tillstånd nomiskt) av som är existenstillstånd, möjlighet, verkar med nödvändighetpå något vis negativt och därför osynligt, huvudsakligen eftersom de främst är negerande behov och prakgenom att neutralisera

bara

en

av

ningen för dess förvärvande och funktion undslipper uppmärksamhet, beror det inte enbart på att de som skulle kunna urskilja det är som fiskar i vattnet i en situation där deras disposition för detta tänkande och liv är dess produkt; det beror också på att det som är essen-

inskrivna

fritt

är

är

mellan sättet

och den existensform

helhet

(av vil-

situationen

akademiska

institutionaliserade

för och

en

är

bandet

den

(som

det

distraherade

livets

att

och

»inauten-

av

allvarliga

då de helt enkelt

vardagspraktiska angelägenheter.Om

upptagna

till

lögn och

om

och

beskriv-

verksamheten, på allvar och

insatser

ignorerar,

personer

I

föregriper han Heideggers, där eller

som

också Platons

uppehållersig vid frågor som

allt

hierarki

livsstilar

är

filosofiska

lekfulla

tar

som

FÖRNUFTET

SKOLASTISKA

paizein). Detta ning av den

tiellt

upp-

frihet

som

egoism,

mot

analyser, levnadsbetingelser

senare

att

social

där sådant

På detta

orättvisa.

från

dock inte

DET

situationen, som överförs av och genom den, samtidigt döljsav den.

uppfatta de tänkesätt han urskiljer som följden av en skillnad i livsstil, utbildning eller till och med levnadsbetingelserna i allmänhet. Det hindrar

AV

tiska mål. För

mot

bär detta

att

en

att

längre eller kortare

allvarlig (spou-

dazein), kan »leka på allvar« (spoudaiös arbetet

33

och

vara

situation

dess

mer

exakt inne-

där

man

tid är

för

en

lösrycktfrån

värld, från det slags

PiErRRE BOURDIEU

sysselsättningsom bekräftas gevedergällningi form av Ur en vidare synvinkel kan det pengar. är helt skyddad också innebära att man från alla de negativa erfarenheter som är förknippademed umbäranden eller oro för morgondagen. (En nära nog experimentell bekräftelse: Den mer eller mindre utdragnatillgången till gymnasial utbildning, med dess upphävande av tiden, som skjuts in mellan barndomens seriös

ekonomisk

nom

lekfulla

aktiviteter och

bete,

ett

den

vuxnes

våra

ar-

varit

dagar borgerskapets barn, inne-

förbehållen bärför

och intill

som

antal

stort

brott

barn

från arbetar-

i

familjer reproduktionscykeln de dispositioner som är ägnade att ett

av

förbereda

demför

arbete.)!? Den förvärvas

som

erfarenheten även

tas

av

efter

att acceptera fabriksskolastiska disposition

fält som,

eller

antal

ett

lastiska

stort

liksom

sett

det filosofiska

fältet

de vetenskapliga fälten,

föredelaktigavillkor för den skolastiska dispositionens fulla utveckling. Deföreskrivna för förutsättningarna denna disposition som ger individerna —

inträde

10. För

Patrick

(1993),

en

i alla skolastiska

universum

och

jag

för

att

med

väcka

att

skolastiska

slum-

kallar

en epistemiskdoxa. Ingenting dogmatiskt, paradoxalt nog, än doxa, den helhet av grundläggande

mer

trosartiklar, av

deras

inte

som

manifestera

att

har

ens

i form

sig

behov

av

ut-

en

självmedvetendogmatik. Den »fria« och »rena« disposition som skholé förutsätter en gynnar okunnighet(aktiv eller passiv) inte enbart om vad som sker i praktikens värld (och som kastar över anekdoten om Thales och den ljus Thrakiska och mer tjänarinnan) precist inom denordning som råder inom polis och politiken, men också helt enkelt talad och

om

vad

innebär

det

allt det

genom kan permanenförutsättningarnaför

nog helt begränsattill det skouniversumet och kan erbjuda

är nära

är

vad

formulerad ur

skolan

i

av

oxymoron, filosoferna

bildar

—

huvudsakligen

avlägsnats i arbetslivet). Men det (genominträde sker inte på allvar annat än genom innei i ett lärdomsfält, slutningen synnerhet ett

där

sig

en

mer,

för

nödvändigtvillkor

ett

utmärka

värld. Den förutsätter

att

utövande

dess

är

som

eller mindre

mer

hyllandet

denna

av

ekonomiska den

Det

finns

villkor

för den

och

som

de

gör

ekonomiska

en

kost-

separationen som separationen.

ekonomiska sätt

och

som

självständigheten självvald,så

fri och

som

utövas den

till alla bestämmande faktiskt

till de sko-

och

autonomi

sociala

den

förvärvas

avigsida

en

hyllar sig själv

terna

triumfatoriska

okunnighet

och sociala

fältens

gynnar På samma

ett

i denna

möjlig.

lastiska nad

leva

att

också och framför

i förhållande

faktorer

inte

avstånd i förhållande till och

(med vilka

sociala

utan

de

nödvändighe-

den är nära förbunden

närmare analys av effekterna av »studentifiering«hänvisas till Pierre Bourdieu och Champagne, »Les exclus de Pintérieur«, i Pierre Bourdieu (red), La »riseére du monde

en

s

597-603.

KRITIK

intagandet av privilegierade poi den könsmässigaoch sociala hierarkin). Den grundläggande tvetydigi det skolastiska

beten

allt

förvärv

som

faktum

framträdandet

mening)

avståndet till

det också

känner

inte

som

sina

samma

innesluta

det skolastiska

omedvetna

ningar

som

Därför de

inte

erkän-

att

tänkandet

i de

ur

världen

vi konstatera

innebär. att

även

dem

som

kan

inte

och

dra

därför

nytta är

ur

av

dess

och

ett att

Då

mellan socialt

så har

något

re-

sig på positionen ingenting tillåter

antropologiska än godtyck-

annat

mellan

samhällen

olika sociala

klasserna

samhällen,

differentierade

den

upprätta

ning

35

kulturella

sociala

de olika

förbindelse

en

ändå tillåter

het och lekfullhet

som

av

möjligheterna

denna

att

i

de

mycket varierande utsikter förverkligande,genom möjligheten

som

framträdande, och

frihet

förhåller

det

samhälle.

fördelad

inom

att

den

anta

av

garanteras

och

vis med

och

att

som

de ekonomiska

ligt

till

grad

nödvändighetenoch

tillgängligatekniska

möjlighet är

förverkligahela sin mänskligapotential. förbjudeross också att glömmade begränsningarsom det skolastiska tänkandet fått i arv av de mycket speciella för

kraven,

oss

Det

villkoren

omedelbara

i

att

på den

till

samma

dessa

stånd

sätt

är

det

surserna,

tiska

universum,

till den

förhållande

och

på den skolas-

har

vilka

de

monopol hållningen,så är det endast de som har tillgång till dessa skolastiska universom hartillåtelse att sum fullkomligt universella denna antropoförverkliga om logiska möjlighet.Medvetenheten detta privilegium förbjuder oss att till omänsklighet eller »barbari« döma om

dispositionaturliga och

världen, liksom de olika

hällen beroende

förträngda förutsätt-

eller

utträdet måste

iakttas, hotar

förhållande

i

forsk-

de olika

att

antropologiskt möjligt att förhålla sig till världen, magiska eller tekniska, känslomässigaeller rationella, praktiska eller teoretiska, instrumentella eller estetiska, allvarliga eller lekfulla och så vidare, är sannolika i mycket olika utsträckning,då de blir mycket olika uppmuntrade och belönade i olika sam-

egna

inte särskild vaksamhet

om

på

Pascals

och

och den historiska

ningenvittnar den sociala

lagar, då är upphävandesom, om

än

Antropologin nerna

fält,

autonoma

av

»ordningar«(i

sorts

annat

ner

det

dispositionens födelse

—

producerande världen samtidigt är en befriande brytning och separation, en urkoppling, som inom sig bär på möjlighetentill en stympning. Om och upphävandetav den ekonomiska tillsociala nödvändighetenär vad som alltså den

befria

skolastiska

Den

den

låter

försöka

att

och

universumet

det skolastiska

att

för

från.

—

exklusivt

ett

undersöka

frambringar universella blivit tillgängligagenom privilegium vilar på det

det

som

FÖRNUFTET

SKOLASTISKA

nödvändigtatt systematiskt

är

det

som

genom sitioner

DET

AV

uppfattas

världen,

frigjordhet,

som

är

för huvuddelen som

till

den

de

fri-

förutsätt-

praktiker. upphöjdainom

av

mest

en

BOURDIKEU

PirrrRre

dessa olika samhällen.

Samma sak gäller benägenhetenatt inta ett magiskt förhållningssätttill världen. En sådan är betydligt mindre sannolik hos en fransk

den sociala

för

de

femtiotalsfilosof

nomiska

sin Skiss till

eller

en

känsloteori än hos

på trettiotalets

kvinna

öar såsom Malinowski

i det

fallet detta

ena

till världen

en

uppstår enbart

i

dem. Om

sig

ett

och

så är det i det andra

nadsförhållandenas och

oförutsägbarhetoch

ceptabla svaren

på detta

de socialt tillstånd.

måste

att

lar

ac-

I

situationerna.

avlägsnar

oss

samma

från de

är för-

utanförstående

en

en

och

de svåraste

av

bland

illus-

annat

Goffman

Erving

som

förvärvas

»rolldistans«, som

Tillsammans tillträdet

bidrar

kal-

genom

förmågan

och de historiska

grad som vi lägre regionernai

delta

att

i

som

samtidigt

i flera olika

framgångi sin

de

mest

kräver

tur

eller

»mentala

de

successivt rum«,

som

säger, och på det viset möjliggörde det slutliga inträdet i Gilles

Fauconnier

det skolastiska

Även tid,

inte

om ens

universumet.

det inte bland

finns

djuren,

låter utrymme för lek ökar i samma grad

framskrider), som

36

underlätta

att

och

övningarna,särskilt

formaliserade,

en

de till

till skolan

skolastiska

symboliska formernas särskiljande antropologi«,eller med andra ord, förlänga den Durkheimska analysen av den sociala uppkomsten av »tankeformer« en analys av de kognigenom tiva variationerna och dispositionerna i förhållande till världen i enlighet med tillstånden

Bland

en

»de

de sociala

det

det

krav.

tidig upplevelse av relativ frihet från nöd. Denna disposition bidrar med en nödvändigpusselbit, då den är förknippad med ett nedärvt kulturellt kapital.

Däri-

genom

av

anpassadetill

kan födas med

man

inta

att

position urskilja. Den kan

treras

De förefaller

universumets

distanserad

alltså

mening,

förhand

på

mågan

av

filosofi«, i Cassirers

definierade

utnyttja.

att

de fördelar

lägga de olika fortill de sociala »worldmnaking« och ekonomiska förutsättningarsom dem Det gör möjliga. vill säga, vi måste bortom »de symboliska formernas gå Vi

tillfällen

skolastiska

blir det ett normalt genom mänskligt inom detta samhälle. beteende

merna

strikt

praktiska nödvändighetens erbjuder fler lösbara problem

som

dessutom

osäkerhet

extrema

mindre

från den

ats

krav,

undantags-

olycksfall i en krissituation, fallet ett praktiskt vi kallar till världen som förhållningssätt institutionaliserat i kollektiva riter magi, och genom agenternas dispositioner, ständigtuppmuntrat och upphöjttill en dominerande position till följd av levfall, som

trycket från den ekosociala nödvändigheten.

positioner och större frihet för lek, som öppnar för möjligheten att förvärva dispositioner som i högre grad befri-

man

förhålla

sätt att

och

Följden blir

Trobriand-

beskrev

och

faktorerna

osäkerhets-

så minskar

brutalitet,

trema

som Jean-Paul Sartre, återger en sådan erfarenhet i

ändå

som

ordningen, som utmärks av begränsningarnasex-

ekonomiska

de ytterst

någon lärosom

inte till-

(ett utrymme som

så är det

som

evolutionen enbart

i skolan

speciella förutsättningar

KRITIK

institutionaliseras föras för

måste

som

för

kanalerna

att

skall kunna

upprättas. De

koppling till någonrelevant tion

som

»allvarsam

en

samman-

nom

undervisning fungerar utan

vis

yttre situalek« med god-

och blanka, tyckliga övningar, tomma utan hänvisningtill någon direkt användbar effekt men också utan farliga konsekvenser.!! Då den frigjorts från realiteternas direkta påverkankan lärotiden i skolan formulera utmaningar, prövningar och problem som om det

rörde

sig

om

faktiska

den

tidigt som söka och

situationer,

sam-

erbjuder möjlighetenatt

pröva lösningarmed minimal lärotiden

risk. Men

är framför

tillfälle då

tillvänjning perförmåganatt genomföra operationen att skjuta undan den direkt upplevda verkligheten, vilket är förutsättningenför den flesta former av symboliska konstruktioner. man genom kan förvärva

manent

förträngningen

Den stora

dispositionen erhåller drag från den differentieringsprocess genom vilken de olika fälten för symbolisk produktion har frigjort sig och upprättats i sin egen rätt, och därigenomavskiljts från Den skolastiska

sina

den

mest

utmärkande

ekonomiska

världen,

som

i sin

tur

upprättande.Det är en process som är omöjlig att särskilja från den revolution formliga symboliska varigeär under

11. För

hela

interaktionen

detta

de

den

disponerar

tenderar

samhällena

övervinna

grad-

förnekelse

den

som de förkapitalistiska grundade sig på, för att i stället genom ett slags självbekännelse uttryckligen tillerkänna de ekonomiska mål de handlingarna de ekonomiska

ekonomin,

av

samhällena

alltid varit

riktade

mot.

fältet är

(Detfilosofiska det

första

före

femhundratalet genom sig från

att

det

upp-

under

vår

filosofiska

religionens

och

tideräkning frigör politikens fält, fältet

också i färd med

senare

som

i Grekland

sker

tvivel

utan

fältet

skolastiska

rättas, vilket

att

konsti-

frigörelseoch institutionaliseringsprocess, som för diskussion skapade ett universum enbart sina egna regler, är underkastad oupplösligtförenad med historien om den process som leder från det analoga tänkandet (myten och riten) till det tänkandet (filosofin). Reflektiologiska nen över argumentationslogiken,till en (särbörjan de mytiska resonemangen skilt undersökningenom analogin) men och logik, åtföljs sedan också retorik av av ett fält för tävlan upprättandet från den frigjort religiösa visdomens Historien

tueras.

föreskrifter

och

om

utan

denna

domineras

att

av

något utbildningsmonopols begränsningar. På detta fält är alla varandras publik, hela tiden uppmärksammapå varandra

avsnitt, särskilt omständighetenatt

och dentid

FÖRNUFTET

SKOLASTISKA

västerländska

lyckats

det

allt det

DET

AV

att

och bestämda

det utrymme öka i takt med

som

av

vad de andra

ges den

didaktiska

djurarts evolutionära (1966), Poverty and childhood

utveckling, se Jeromy S. Bruner, Toward a theory of instruction de Penfant: Savoir faire, savoir dire (1987). (1970), Le développement

en

BOURDIEU

PiErreE

sagt i

en

permanent

konfrontation

som

sig själv som studieobjekgradvis man tet, samtidigt som genomför en undersökningav logikens regler, oskiljaktig från undersökningenav reglerna och intersubjektiv för kommunikation tar

:

konsensus. Denna

prototyp

för den skolastiska

världen

uppvisar alla den skolastiska separationens utmärkande dragi idealtypisk form. Till exempel omvandlas och

myterna

från

riterna

skilja religion från vetenskap, det analogiska från det logiska förnuftet, alkemi från kemi, astrologi från astronomi, politik från sociologi och så vidare,!? redandå ser vi de första förkastningslininte vidga sig jerna öppnasig. Deslutar förrän hela de naturvetenskapliga, litterära och konstnärligafältens utträder, samtidigt som dessa olika fält beskriver en frigörelseprocessi förhållande till huvuddelen

rar

troshandlingar i enlighet med en praki ett tisk logik läge där man inte helt förstår dem till föremål längre

och

för förundran

sina

och

—

eller föremål

ningar,

rivaliteter,

av

förskjutningari

förandet

av

Hekate

allt utmärks

eller

mer

förhärskande

om

för hermeneutiska

framför

som

införandet tila

undersök-

mindre

tolkningen

kulturen, eller

övergivna myter och Prometeus. Vi

den

i sin egen estetiska form. När

rätt

i dess

sens

Italien

12. Processen

der Renaissance

skolastiskt

in den

och processen

är

magnifikt

(1927).

och den

återupptasatt

beskriven

i Ernst

av

en

avskilt

ett

den

praktiska

samtidigt

en

inom

inregistrerar

logiska eller

fält efter

om

tenderar

universums

sina

(»rena«) ekonomiska

den

som

ekonomiska

lång nedgångsperiodåteruppståri renässanett

besitter

objektivitet, styrt egna lagar, nämligen det beräknande egenintresoch exploateringen. set, konkurrensen Det är också här, men mycket senare,

för dis-

tationskonsten«), och intresset

dessa

i slutet

av

utpräglatskolastiska problem resa sig, som den kunskapsteoretiska frågan om dygd kanläras ut. I och med den tredje generationen av sofister och skolans institutionalisering uppträder den fria intellektuella leken, erestiken (»dispukursen

rätt

i egen

också

ser

kunskap kunskapsobjekt.) först

fälten

till de andra

långsam att avkläda utveckling, och relatioproduktionens handlingar ner deras specifikasymboliskaaspekter, som ekonomin har kunnat formera sig

dem

som

i förhållande

som

återin-

av

vis förlo-

kunskapsobjekt omdefiniera ständigt sig,

till den Det är

av

subav

på så

sina

av

tvingas att

särskilt

—

och teoretiska

fältet, som

detfilosofiska

handfasta

teorin

som

sociala

av

ett

andra

brott,

Cassirer, Individunm

separation

är

i

sidan som

som

dess

i konstruk-

studieobjekt.

är det baratill

tenderar

det

produkten av, tysthet skriver

separationen för

teorin

abstraktion

kosmos

tionsprincipen Men å

sociala

att

till

und Kosntos in der

priset ekono-

Philosophie

KRITIK

lägre värld förtränga den ekonoaspekten hos i egentlig mening symboliska produktionshandlingar och

AV

DET

mins

framväxten

miska

rer

förhållanden, för

men

de olika

som

universu-

symbolisk produktion

förmått

etablera

sig som slutna och avskiljda mikrokosmer, där helt och hållet symbolisk verksamhet genomförs, ren och

oväldig(ur den ekonomiska ekonomins synpunkt), grundad på förnekandet eller förträngningen av den del av det produktiva arbetet som är dess förutsättning.(Den olika

de genom vilken frigör och »renar«

process

universumen

sig är för övrigt långtifrån avslutad, ken

inom

lämnar

ekonomin,

var-

fortfarande

som

icke

obetydligt utrymme symboliska fakta och effekter, eller hos de symboliska verksamheterna, då ett

åt

de fortfarande ekonomisk Föratt tion

innehåller

en

förnekad

dimension.) förstå denna

räcker det inte

att

dubbla ta

med

separai beräk-

ningen den ena eller andra sociala förändringsom åtföljtutvecklingen av den ekonomin, vare verkligt ekonomiska rör om det sig sig uppträdandetav »det vetandets praktiska specialister«,ingenjörer, tekniker, revisorer, jurister och läkare, som genom en mystisk expressiv korrespondens var predisponerade att spela rollen som »bourgeoisiensorganiska intellektuella«Regler för människoparken«).Övers anm. 7. Dentyske filosofen

intellektuella

och

BRUNO LATOUR

och

ickemänniskor

rum

och så snabbt

i

hybridfomöjligtförklara

samma

som

Tingens parlament för öppnat?När all fokuseras vår energi borde på denna uppgift drömmer de skarpaste hjärnorna

i stället

delning

om

skulle

göra

än

redan

vi

tydligare mer

är, avskurna

kontroversiella

sakernas

till vilka vi är bundna

och

på fläcken.

dö

skulle

tänkbara

blev

tillstånd

utan

Humanister

vilka vi i

alla

färger och former gör självskjuter sig själva i foten när

mål och

önskedröm

deras

upp-

omänskliga från själva mänsklighet:tingen,

ännu

oss

för vår

villkoren de

ännu

en

i det fall de skulle lyckas,

som,

verklighet,

tänkbara

är det

som,

om

det

hela det sociala

hela

den

kollektiva

betrakta

den

fullt

livets

existensen,

inte

som

ett

domän, genom kollektiv

kontroverser, utan som en uppsättning obestridliga kausala orsakskedjor som dessa forskare, och endast de, av

och förstå. I deras

kan beskriva är dessa

intressanta

kontroverser

längre

som

vad

jag

händer

fall, dessa tilltalande söker ett forum, inte

angelägna ting

kallar

och

experiment där de har en roll att spela. Även om uttrycketstate of affairs förlorar en deli precision jämfört med franskans étåt de choses ger jag det en teknisk betydelse och använder det de kollektiva

från

och

med

för

nu

kontrastera

att

ovedersägliga»fakta« politiska skäl uppfanns någon

de modernistiska —

av

som

gång

under

1600-talet »sakernas

ickemoderna

angelägnating

i vilka

med

—

detta

tillstånd«, dessa vi

är intrass-

nu

lade. till

Ta

exempel

»diskursen

handlande«

om

geFox-

Evelyn fånigt skulle det inte vara att försöka hålla en genetisk av tolkning mänskligtbeteende så långt som möjligt från en moralisk, symbolisk eller fenomenologisk förståelse, då genetikeni sig själv,som vetenskap betraktad, är ett av dessa hybridforum nernas

ralisera«

tvivel, historia

teorier,

strument,

bli den mörkast

skulle

mardrömmen.

Tragedin fullbordas när vi å ena sidan ser galna forskare som fortfarande föreställer sig möjligheten att »natu-

att

tråkigagamla ovedersägligafakta, renskrapade från allt som skulle kunna göra dem vetenskapliga: forskare, in-

utan

Keller

kallar

som

hur

det:

skakas av en mängdfascinerande kontroverser.” Skillnaden mellan Ric-

som

hard gener

Dawkins

(eller

och

Richard

Lewontins

mellan

generna och Pierre

Jacques Kupiec biologer som på

franska

hos

Jean-

Sonigo, två publicerat en

8. På franska

betyder é4t bådetillstånd och stat/regim, liksom i viss mån engelskansstate, även dubbeltydigheten här inte är lika stark. På svenska går denna tvetydighet tyvärrinte alls att upprätthålla.Det franska uttrycket öppnar också upp för en etymologisk ordlek i förbindelsen om

mellan

fakta

—

artefakter

—

saker

(franskans choses).Övers

anm.

Evelyn Fox Keller är ursprungligen fysiker men har som logihistoria och feministisk vetenskapsteori. Tlennes The 9.

Övers

anm.

forskare

främst fokuserat

century ofthe

gene utkom

på bioår 2000.

FRÅN

makalös

bok med

djärvatiteln

den

skillnaden geéne),!”

dieu ni

forskares

är

gener

mellan

mycket

än

ANGELÄGENHETER

TILL

Ått vi inte

Ni

dessa

större

SAKLIGHETER

kan räkna med

ternas

hjälpbetyder

vi bör

avsäga oss

vårt

genetiken som helhet och, låt säga, Jurgen Habermas eller Paul Ricoeurs syn på mänskligheten.Häri ligger den stora förändringen:visst finns det

det enda

människor

det finns

få saker

tolka

det samtida

mellan

fortfarande

som

talar

om

kulturerna«, naturvetenskap å å den andra, sidan och humaniora

de »två ena men

konflikterna

har

krupit in under på naturvetenskaperna,

själva skinnet under

som

dera

tiden

nu

har kommit

inva-

att

allt vad

kultur och politik heter. politiska, moraliska, etiska och konstnärligamotsättningarnaåterfinns nu inom själva naturvetenskaperna och teknologin, men att säga »inom« betyder ingenting längre eftersom de samtidigt är överallt i de kollektiva Denya

experiment vi ting återstår för

i. Om

ingen-

utsippringsmodellen vetenskaplig produktion finns inte något kvar

heller två

deltar

nu av

av

argumenten

även

kulturerna,

om

de

våra

skarpaste drömmer om att hjärnor fortfarande fakta från mänskskilja vetenskapliga liga värderingar eller, vilket framstår som ännu underligare, om att »bygga om

—

en om

bro« mellan deinte

redan

trasslade det är

—

de två

i varandra om

det

en

10.

Richard

man nu

kulturerna,

fullständigtin-

vore

En tragedi inte

hellre vill

fars.

Lewontin

är vad

kalla

av

Dawkins har skrivit

Övers

och

anm.

är författaren

boken Pierre

Det

cynismen.

också finns

som

än att

att

är omoralen

betyderbara att det kring tolkningen

om

lär

och historien

—

inget

ha fel

att

konflikt

en

vår samtid

Det finns

som

värre

oss

att

är så svåra

att

och närvarande. intellektuellt

och när

var

brott

egentli-

man

gen finns till. Därför måste vi också vara försiktiga och fundera över på vilket sätt

pröva vårt förhållningssätti

vi kan

denna

konflikt.

De att

jag

drömmer

som

skilja

från

fakta

om

bättre sätt

allt

värderingarär

»modernister«.

kallar

Deras

vad

värld

tidspil, en framåtrörelse tydligt skiljer det förflutna från framtiden: »Igår«, hävdar de, »blandade vi fortfarande ihop saker och ting, mål och medel, vetenskap och ideologi, folk och fä, men imorgon kommer vi kunna göra en skarpare åtskillnad mellan fakta och värderingar.Vi kommer inte längreatt blanda ihop frågornaom hur världen verkligen är beskaffad och

bärs

av

en

som

hur

vi vill

Folk

före

punkten,

att oss

den var

Testa

gör experimentet din

ska

beskaffad.

vara

förvirrade

vi kommer

framtiden.«

om

Jacques Kupiecs år 2000.

som

eller

inte

uppdrageller

återstå

skulle

som

moralis-

emellertid

inte

på den att

ställ

tidsuppfattning

här det i

på dig själv,

tanken och

vara

dig frågan

innehåller

en

till den välkända Den själviska genen (1992). Richard triple helix: Gene, organism and enviromnrent (2000) och JeanSonigos bok Ni dien ni géne (>Varken gud eller gen«) utkom

The

LATOUR

Bruno

sådanhär

rörelse.

modernist.

Och

Gör

den det är du

inget

fel i det! Du är

sällskap.Om

gott för

kort

en

du tvekar,

»postmodernist«.Men

säkert

en

djupet hjärta är övertygadom, att om saker och ting var förvirrade och intrasslade i varandra så är det igår, inget av

ditt

hur intrasslade

mot

i varandra

värderingar,människor niskor

kommer

upphörtatt

har du trätt

in i

en

ny

befinner

i

fakta och

imorgon

vara

modern.

vara

att upphört

Men på

tro

tar

vara

naiv

tro«

över

deras

att

att

himlen

att

om

du

något annat

till

11. En

av

varit

Latours

anm.

som

som

mer

versiella

Beck

Boken

heter

sätt

varit Re-

Beck har

Varför

inte

detta

sätt

att

Nous

till

en

1'avons

engelska

ett

För

jamais 1993

en

att

uppsätt-

tingens politik?

blir det lättare att, utifrån Låt

använda

vi

att oss

tillstånd,

synsätt, definiera

suveränitet?

detta

kan

hjälpa politik kring de kontro-

en

sakernas

På vilket

det

Alltså

översattes

Ulrich

modernt?

ning regler kring

historiens

kända böcker

nuva-

»aldrig har

moderna

vara

åstadkomma

inte att

som

vilket

att

exempel.

moderna«.

Övers

12. Ulrich

mang

det

star-

vi kalla vårt vi

modernitet,

upphört

tillstånd.

aldrig

(1994),

dig, betyder

inget antropologins

såväl

modern.

detta

börjareller

kula

om

Men på

trodde,

»de« kvar. Du har klivit

det

tidigare

ner

övertygad

om

av

moderna

vanligt,jordiskt, dödligt,antropologiskt;ja, vanligt är det ord jag föredrar. Genom att upphöra att vara moderna har vi blivit vanliga människor igen.

om

Och

vilken

Icke föreslagit?!

förstått

för »dem« heller.

en tro

var

finns ur

för

»tro«

en

inte

flexiv

ditt huvud, den kontroversiexempel

av

den

moderna«2!! En andra modernitet?

över

ner

ella växthuseffekten. är

falla

nu

än du

också är

nu

himlen kan falla

i form

skulle

har du

huvuden,

de menade

eftersom

annan

på

Slut

vi om? Vad skulle

rande tillstånd

du

att

värld än den öv-

dig riga mänskligheten.Du har gått varvet runt den europeiska erfarenheten och att om du slutligen upptäckt tidigare skrattade åt att människor »hyste en en

konsekvenserna

eventuella

parentesen.

Du har att

vi är det i ännu

handlingar.

ens

då

—

de

om

och icke-män-

värld, eller för

du har

exakt,

mer

att

intrasslade

högre grad, i en mycket vidare bemärkelse och med många fler storheter och aktörer att förhålla oss till. Om det finns något du inte längre tror på så är det möjligheten att frigöras, att bli fri från alla bindningar, att vara lyckligt omedveten

du i

om

kanske

var

förr i

i

så bara

om

är du helt

sekund,

Ja, människor tiden, men

en

ett nytt slags försöka genom

mig

simpelt två

été »odernes

med

men

år sedan

titeln

talande bestämde

(1991), »Vi har

He have

never

been

anm. resonerar

skrevs

kring begreppet reflexiv modernitet i boken Reflexivemodernization med Anthony Giddens och Scott Lash. Ett liknande resoneuppfinna det politiska (1996) som översatts till svenska från tyska. Övers

tillsammans

finns i Becks Att

FRÅN

min president, för att uppslitande striden kring galna ko-sjukan och användningen av kadavermjöli djurfoder genom att helt

sig

herr

Chirac,

avsluta

den

slå fast

enkelt

från

att

och

med

nu

skulle gräsätare vara gräsätare. Detta uttalande är inte så dumt och tautologiskt det kan låta.

självklartsom i förstone

låter

som

Även om det

truism,

en

ett

na-

turvetenskapligt faktum, är det i själva ett kraftfullt politiskt uttalande eftersom det betyder att herr Chirac tog ställning i den kontroversiella frågan om galna ko-sjukan och bestämde, ja faktiskt bestämde, i vad som tidigare en bara skulle ha betraktats som fråga

verket

fakta:

om

»gräsätare

är

gräsätare och

skall så förbli«. Men se

tur

i sin

Tro

mig:

varande

är

Chirac

av

gränser.

de få kvar-

tillika

köttätare, och jag är säker på att bryr sig ett dugg om några av Naturens heliga gränser (och på vilka han inte

det

korna

till

möjligheten

Nej, herr Chirac John Tresch, kallar han att

bestämmer i

John

Mechanical

kollektiva

Tresch

att

ritar ett

vilken

fransmännen ska

tastrofala

13.

kan

grunder kommer

vi

egentligen, förneka

kritan, bli köttätare?). vad

jag, efter »kosmogram«: värld han

leva. Efter

vill

det ka-

experimentet

använde

romanticism:

tills

ett

kosmogram

nytt

utformas.

Vad är

och

grekiskan tyder det ett

vackert

tansvärd

skevhet

Om

har

jag

be-

vi

»kakosmos«, Platon

som

rätt

där

arrangemang, en

fruk-

kallar det.

förståelse

i min

så består

samtiden

från

Som

ordet

är ett

motsatsen

vet

»kosmetisk«

kosmos?

ett

det

av

inte

politiska längrei att definiera vad som är mänskliga värderingarpå grundval av tanken det bara

att

beskrivs under

av

existerar en

till

strax

föreslå och

detta),

som

går (jag återkom-

vetenskap

Naturen

namnet

kosmos,

ett

enad

i

utan

och

att

rita,

niskor

en

Na-

känd

när

—

åtminstone

förbjuder män-

yttrande

Moder

fullblodsmodernisterna,

moraliska

gräsätare blir, ja just blir, gräsätare eller igen, gräsätare för all framtid

hennes

en

vishet

överskrida

att

kosmos

där

kosmogram, en funktioner roller, specifik fördelning och handlingskapaciteter bland män-

upp:

som

niskan

ANGELÄGENHETER

TILL

galna ko-sjukan återskapasett

mer

detta

genom presidenten inte

åkallar

SAKLIGHETER

med

ett

om

enas

av

och icke-människor.

utsaga, —-

—-

och

lät

som

herr

definierade

ett

industri,

en

Genom

sin

faktapåstående en tautologi på

Chirac

en

och

där landskap djuruppfödare,en modell för hur jordbruks-

gång ett

han bor, industrin

ett

sådant betraktat

som

samma

som

i Corréze

ideal för

ska bedrivas, ett mönster för vill ha och förmod-

vad konsumenterna

ligen också en subventionspolitik för Europeiska unionen. Men har inte alltid politiska anspråk viset? formulerats det här på Egentligen är ju den här typen av kosmograrmn ingen

begreppet kosmogrami sin doktorsavhandling Engineersofthe artificial paradise (2001). Övers anm.

vid

Cambridge:

LATOUR

Bruno

politik aldrig har handmänskliga värderingar också om infrastruktur, stadsplautan nering, gränser, landskap, levnadssätt, eftersom

nyhet,

enbart

lat

om

berömda

Siennas

elaka

vackra

blomstrande

inte

människor

ting

emellertid

en

på

sätt

i det

avgörande politiska i anslutning tidigare gavs

död«, och med

är

Pan

store

den

medlade

de

Med »Naturen«

jag

menar

det enade

erbjöd genväg tillbörligapolitiska processerna kosmos

en

som

på förhand

att

värld vi lever i. Naturen vad

ning

allt det

gör

oss

kastar ter:

som

alla i lika

vi

skiljer

som

fiender till oss

ut

i

en

oss

av

till

åt, allt det

malström

av

enande

projekt och

när Natu-

som

skulle

förstördes

måste

vi

tiska kraft

som

beroende

av

låg att

i

det

nu

är

gräsätare«.

många

naturer?

det

lägga

den

föddes

i

fälla

den

som

har fallit är ett

re-

68

att

som

den

i: Naturen

polinaturbegreppet var sågs som enhetligt Men Hur

»gräs-

hur

hanterar

försvarar

vi är

Detta

politiska ekologin kan inte

användas

förnya politiken, de tidigast uppfunna

eftersom

av

sam-

All den

dem, hur åberopar vi dem?

som

den

efter

fullständigtodiskutabelt:

och

för

och

Till

föddes

det andra.

av

ta

under

ambitioner

egna ligger i ruiner?

Babel

om

fall,

alla människor

göra

sina

av

Överallt

vi

har

Men

eniga igen,

tyngden

ätare

konflik-

känslor,subjektiviteter, kulturer,

det

till Himlen

i världen

,

sina

oförenliga någon

i sina

Babelstornets

att

levt

den skrämmande historien

manbrottet

finns

varandra, allt det

och

förståelser.

berättat

oss

har

världen, fångar i

över

kulturella

att

och

dess

mångnaturalism som

slags

utsträck-

stor

Naturen

alltsedan

dialekter

första

ytlig betraktelse ger vid handen, en politisk skapelse: den är vad som vår gemensamma tidigare definierade livsvärld, den självklaraexistens vi delar, tillhör. Vid sidan

kunde

vet

Gud

av

mångkulturalism

en

den sfär

olika

Bibel

sin

förstördes

som

genom

är, i motsats

kan

som

torn

utspridda

nu

förbi de

vilket

definiera

Den

ren,

mel-

lan den

ar.

alla

igen, så skulle vi alla kunna fokusera på en och samma lösning.« Mera natur betyder utifrån detta synsätt mer enhet. Mer kultur betyder mer splittring.

det andra

tidigare vetenskapliga produktionen och samhällets önskningaroch målsättning»experter«

som

vi bara

»om

naturen,

av

människorna

försvunnit, »den

har

naturen

barn

Babels

vilket

anspråknu kan formuleras till kosmogramoch hur de auktoritet:

med

så har det alltid varit.

människor, och Det finns

överallt

skiljer

bara«, önskedrömmer

vi

de

utan

byggnader, påvra bosättningar.

blandas

åt. »Om

glömmabort våra kulturella, subjektiva, ideologiska och religiösaskillnader, så skulle vi stå ena-

förödda

mot

kulturerna

—

oss

enar

några diskussioner

utan

modernisten,

fula

mot

mot

och

skillnad

och

stadshus ställer

och

förhandlingar

eller

vara

Den

Godheten

harmoniska

landskap,

Ett

Ambrogio

i Sienna.

över

goda

mot

framförallt

Saker

fresk

allegorin

Ondskan i

är

detta

vackra

Lorenzettis

bara

för

bevis

talande

så vidare.

och

ekonomi

industri,

Naturen

ligioner, uppfattningar... på förhand

den

medlen

FRÅN

för

förhindra

politiska processer omöjligt att komponera

att

och

göra det kosmos, eftersom redan

har

så

Naturen

säga

att

Orsaken till

gjort jobbet.

sätt

deras

är

Det

deras

rollen

övervakare

som

experimenten,

naturer

efterhand

kommer De

in

i

de nya koli vilka många

av

lektiva

sammankallas.

gå

att

kommer

behöva

verkliga förnyare poliögonblick de är redo att inte bara svälja mångkulturalismen utan också mångnaturalismen. Om det föregåendetestet på om du är modernist, postmodernist eller bara vanlig dödlig inte gav något utslag, så kommer här ytterligare ett! Tror du att fungera

som

först

tiken

det andra

hela

att

av

i det

Babels

torn

planeten,

när

väl accepterat naturen fulländad rationalitet om

och

allt

den

som

uttryck

känslor

som

återstår

för

som

som

bebor

regelverk,

kommer

viktiga frågor

alla

skillnader vara

kan nå himlen

—

och

att att

enas

de små

bara kommer

subjektiva åsikter

väldigt avslö-

—

förknippardu avslutad

redan fler

enande i

skillnader,

Naturen

med

eller

roll,

med

behov

stort

av

att

föras samman?

är min

i ruinerna

uppfattning Naturen

av

vi

att

i

—

nu

le-

uttryckets

samtliga betydelser och att vi i ökande grad också lever i ruinerna av de vetenskaper som under förra århundradet var så produktiva, som drömde om att i förtid ena kosmos, utan att vilja befatta sig med svårigheternai det arbete som Isabelle Stengers har kallat »kosmoGenom politik«.!?

kunna

att

mig

tro

—

—

mono-naturalism

oförmögna att

gör dem

som

men

Det ver

naturbegrepp förgiftar deras goda intentioner och förvränger deras aktivism.

en

ANGELÄGENHETER

"TILL

i framtiden

på detta

falla tillbaka

att

tydligt jandetest: ännu

de

svagheter vi överallt kan konstatera hos miljörörelsenär enligt min mening att

SAKLIGHETER

att

det

internationalismens

aspekter vi

bör

många frågor som

ralismen

rymmer.

Hela

med

skapades ledstjärna, i en penbartatt vi delade ler närmare natur,

måste

gången

dencivilisation

kosmopolitismen samma

var

natur,

upel-

mänskliga återuppfinnas,och den här

med

den

samma

omständigheten

och

sinsemellan

det

konkurrerande

dessa måste

enas

försvårande

enormt att

att

många på, utan mångnatu-

tid då det

bestämt

att

råkat bli över? Ett enkelt,

myntades poängtera

observanta

vara

också de

som

detta

mångkulturalis-

är

enbart

inte

och

mens

som

i

använda

att

vördnadsbjudandeord, som av stoikerna, försöker hon

i

en

finns naturer

adekvat

många och process

belgiska kemisten och filosofen Isabelle Stengers, som haft ett långvarigtsamarbete Nobelpristagaren Ilya Prigogine, har haft ett stort inflytande på Latours resonemang. Hennes verk Cosmopolitiques i sju volymer från 1997 är lika mycket en kemins historia som ett svindlande resonemang kring en annan möjlig vetenskap och politik. Sedan 2002 finns dessutom en tidskrift med fokus på frågeställningar (på franska) med namnet Cos»ropolirigues kring politisk ekologi, med bland annat Stengers, Latour och Michel Callon i den rådgivande 14. Den

med

kommittén.

Övers

anm.

LATOUR

Bruno

projekt som kommer ta plågsamt lång tid i anspråk. Vår gemensamma oss som en värld ligger inte bakom solid och odiskutabel grund för över-

makten och vi

ett

—

enskommelse,

framför

utan

oss,

och högst diskutabelt ligger långt fram i tiden.

riskabelt ännu

del

En

forskare

mål

senare

de

känt

har det

som

av

det

av

Babelstornet.

Irriterade

ena

likar hartill

starka det

liksom

att

nog

pelarverk

etablerade

är inte

15. Alan

Sokal

the

är

boundaries:

Social

Text

så

som

starka,

en

a

vetenskapssociologiska physicist experiment with minst Det

av

är denna

wars). Övers

i

en

cultural

socialkonstruktivism

i amerikanska

debatt anm.

vandrar

man

livet i det förflutna

konservativa som

Latour

annan

—

åtminstone

traditionen

University

skrev

som

—

of quantum avslöjadehan sin text som

tidskrift

(Lingua Franca) i

»Transgressing gravity« i tidskriften medveten parodi på

artikeln

hermeneutics

därefter

Kort

1996.

en

en

artikel

med

namnet

studies«, och

av

hade europeiska i denna absoluta skiljeupprinnelse linje mellan naturens överhöghet (så som den förstås av naturvetenskaperna) och de patetiska mänskliga försöken att bilägga känslor och meningsskiljrasat aktigheter. Innan de båda tornen samman var det svårt att börja om från

York

New

del

en

sin

den

transformative

blivit

våra gemensamma

av

finns det

litiska

vore

vi har inte

fysiker vid

texter

alla former

vi

enhet,

omkring i dessa ruingenting att vara sorgsen eller nostalgisk över, eftersom många av de faktorer som försvagade det po-

förstöra

Simson

Towards

sommaren

fakta

mera

tillstånd,

När

iner

det and-

om

Ge-

angelägenheter.

upprätthåller den Nej, nej, nej, var så

som

naturen!

säkra: vi

med

sakernas

och med blivit

ligga bakom

att

tyngd,

sin

immunitet,

i den

sönderfall,

tornets

sin

»vetenskapskriget«.!'

har kallat

Jag anklagadeför

i dess egna

så

samman

sin egen ambitioner.

utvidga sig och göra anspråk den mänskligaerfarenheten har

förlorat

lösas

att nya vetenskaper olja gjutit på känslosvallen utan piskat upp dem, har de vänt sig mot andra filosofer, »postmoderna«tänkare, vetenskapssociologer och andra antropologerav diverse kulörer och nyanser. Detta är för mig vad som ligger bakom Sokal-affären och det som några jour-

och mina

det under

privilegierade ställning. Det har blivit en allmänningoch på så vis trätt in i den vanliga politikens värld. Här och återigen har frågor som ansågs kunna

av

längrekan

inte

naturen

har fallit

Omdet

sin

inte

ra

att

på hela

har ingen som helst smak självmordsattacker.Och beträffar var det aldrig sär-

gjort

kraften

nom

vetenskapsteoretiker, har tid blivit skräckslagnanär de första skakningarna i

att

nalister

tornet

ett

återförena,

eller

vad

människor, särskilt somliga

andra

insikten

heroiska

skilt stabilt.

och

på det

som

för

Publiceringarna användes sedan som slagträ vetenskapskritiska röster i en långvarigdebatt,

universitetskretsar

(och andra) refererar

under till

hela den som

senare

delen

av

»A mot

inte

90-talet.

(the science »vetenskapskriget«

FRÅN

början och definiera politik på det sätt jag nu gör: som den gradvisa sammanvärld. Så fogningen av en gemensam fortfarande stod längesom ett av tornen kvar var det omöjligtatt en gång för alla åstadkomma en sekularisering av politiken. Man var

alltid

hybridforumen samhällshävdade

på

en

naturvetenskaperna

och

ren

grundval av sätt

tigt

att

och till

på alla samlades, uppträdde förhöll sig på ett förnuf-

odiskutabla

om

att

diskvalificera

nå

överenskommelser

mirakelkur

tillstånd. Så terade

ut

fakta.

alla

andra

dessa forum

något

kan

exis-

ut

detvid som

löfte

inte

att om

inte

gemensam

någon

finnas

att

värld, så enkelt är. Och natugemensarn ren kommer inte längreatt vara mäktig nog

ena

att

på trots

oss,

Som

en

mitt

resonemang

mot

sammanfattning av

klassiska

själva.

oss

denna

del

av

kanjag anföra Galileo

exempel. När

som

han modifierade

den bok«

»Naturens

metaforen

att genom tilläggaatt den »var skriven med matematiska tecken«, kunde han

bok knappast förutsäga att Naturens i dag är en regelbok, en gigantisk lig-

bland-

en

juridiska, moraliska, politiska

av

är det

författas med

måste

som

gare

hieroglyfer...

fortfarande,

En bok

hur annorlunda

men

sig inte läsningen...

ter

till

framsteg så

återigen kunna

frälsning från

en

hotas

av

eller

annan

ett

vetenskaplig disciplin vare sig från fysiken, biologin sociologin, ekonomin eller den procedurella rationaliteten.!? Äntligenhar vi inga andra alternativ. Skeppet har lagt ut. Vi kan inte sätta vårt hopp till att den fulländade naturen —

16. Termen

det

Från

första betraktel-

en

ett

procedurell

(som fick Nobelpriset

göra världen

att

komkan hitta

inte

dömdes alla andra

är

del

rationaliteten Om vi

oss.

och matematiska

negativt det, med tanke på övervakandet av de kollektiva experimenten, en enorm förse

sätt

så kommer

orena.

Även om se

rädda

att

mer

ning

ineffektiva, irrationella

som

eller den fulländade

att

sakernas

ANGELÄGENHETER

TILL

för

försök

kring

längesom

Denna

tillräcklig

var

i sinnevärlden

forum och

bortom,

nås enbart

kunde

idé

en

som

disciplin, perfekt mötesplatsdär

överenskommelser rationellt

försvara tvungen att folk från antingen

någon annanstans, plats, i deras

att annan

en

fanns

eller

mot

SAKLIGHETER

rationalitet

i ekonomi

Det verkar

krig,

krig. Allt

nas

ut

ser

ut

till fördel

för

rare

än

John Locke.

i sakernas tillstånd

långt

I stället som

så måste mot

långaloppet

John Dewey

Angelägenheterna hos den andre

för

sna-

John den

så politik Naturen, möjligt bygger på

den

nu

en

av

som

balanseras

varsamt

tillstånd

sakernas

utvecklades

i det

inte

Johnar-

faktafrågornahos

absorberat

förste.

vittne

väl till

men

att

falla

har

vi varit

om

som

till Rosornas

myntades och

ekonomen

på

basis

Herbert

par artiklar och böcker i börjanav 1970-talet. fungerar och bör fungera. Övers anm.

1978) i ett

syftar på hur mänskligtbeslutsfattande

Deweys offentlighet försiktighetsprincipen

av

det

Simon

Den.

LATOUR

Bruno

flyktiga begrepp

Deweys fentliga« är så långt man i Europa från det som särskilt den hegelianska ska

cartesianska

kan

överskåda

Dewey

kallar

behöver

vara

är

vi

nierar

Staten,

deras

den fran-

Så

länge det

som

»privata«,

inte

som

eller

vi

våra

av

subjek-

helt enkelt utgörs av det som utan välkänt, förutsägbart, rutinmässigt, och hållet internaliserat.

helt

kollektiva

komma

eller

individuellt

fastställa

kan

inom

oss

det

det

kan

våra

konsekvenserna

rör

handlingar

när

som

det »of-

kallas

Staten.

sker

av

definition

Men

tivt

»offentliga«

det

som

Dewey.!”

är hos

I

någon expert

finns

inte

konsekvenserna

då eliten

vi inte

om

media

konstarterna,

och

tion«

här

»Representasammanhanget vare

i det

och reviderbar

kan standardiseras

bemästras. drömmar

bjärt kontrast

I

århundraden

förött

ställer

politik

det

med blindhet.

utan

teter,

vi

är

varför eller

i

I stället

för

skapas veta

när

blind.

alla de

Det

intrasslade

i

som

vår kontinent

Dewey offentliga överlägsnakunskapen hos

den

eller

mot

rationell

om en

lik-

inte

med

auktori-

offentliga utan

att

när suveränen

vad,

är

är i det

skap

eller

utan

av

vandena När

åt experter

måste

som

som

har med

vännen

och

vedersakaren

Lippmanföreslog,!”

så

att

konstruktionen

17. Här och i

det

av

menar

det

Walter

Dewey offentliga

följandesyftar Latour Övers.

utkom redan

1927.

18. Walter

Lippman,

Public

sin

till

till

den

tänkbar

sin

inte

den

som

strä-

har kallat

vad

jag kosmogrammen. Deweys bok nu ut

läser

man

sin kun-

övervaka

förmåga att

och sortera

av

förutseende,

fräschare

än

så

den

ha

gjort 1927. Under sjuttio tycktes Dewey helt och hållet ha förlorat slaget till förmån för Walter och Lippmans tilltro till experterna, därför har hans bok inte ägnats någon år

på John Deweys bok

anm.

opinion (1922). Övers

en

förmågatill

de konkurrerande framstår

som

utan

vilka risker vi

av

Staten, utmärks

forna

kens öde åt experternas allt

version

val eller

löpernär vi utför kollektiva experiment. Dewey uppfann reflexiv modernitet innan termen myntades. Eliten, den

anförtro

republivälvilliga tillsyn, tar för på sig ansvaret att allmänviljan göra, att

om

aktivisternas

sig kopplat till allmänna epistemologisk korrekthet, reflexiva produktionen av

inte

kan tala

överlägsnakunskap? Bara deras specialisering och förmåga att säkerställa att det offentliga, det som binder oss alla samman, i så hög utsträckning som och möjligt finns representerat hela tiden förnyas,genom den gemensamma förvirrade sammanblandningen av samhällsoch naturvetenskaperna,

börjar det offentliga i det inte kan se eller förutsäga,i de som vi icke avsedda, oönskade, osynliga konsekvenserna av våra kollektiva handlingar, som

defi-

oupphörligavaksamhet.

motsats

så

till detta

av

Vad

handlingar.

anm.

The

public and

its

problems som

FRÅN

SAKLIGHETER

uppmärksamhet.Tron på möjligheten att göra politiken överflödig var som starkast under låt säga perioden

de risker

från Roosevelts

gamla

större

New Deal till

fall.

Berlinmurens

Medan

efter

strax

det andra Ba-

byggdes högre och högre mer »expertokrati« förklarade ändå Dewey i all lågmäldhet varför detta aldrig skulle fungera, varför tornet skulle rasa ihop, varför Staten »alltid måste återuppfinnas«, som han uttryckte det, varför Naturen, bels

bara

torn

med

hjälp av

och

särskilt

ännu

de så kallade

»naturlagarna«,inte styra och handlande.

att ma

ekonomiska användas

kan

mot

bakgrund

den

modernistiska

död, efter

Naturens

av

som parentesen, med behållningkan läsa hans bok, skrevs för oss så långt i förväg.

Det

finns

för

begränsavårt gemensamMen det är först nu, sett

en

slående

vad Dewey

det

likhet

vi som

mellan

offentliga och den

kallar försiktighetsprincipen,som blivit ett modebegrepp i den nya europeiska politiken. Vid första påseende verkar försiktighetsprincipen (som det av som finns lika många definitioner det finns byråkrater,eurokrater, jurister och forskare) vara en dålig princip för vår nya metodologi. Det beror på att den, enligt min mening, felaktigt antas vara en regel som handlar om återhållsamhet i situationer som präglasav osäkerhet, berömda

nu

eller —

en

19.

dans

—

Pierre

som

regel

som

handlar

Resonemanget un

om

återfinns

”tonde incertain

hävdat

Lascoumes att

förebygga

i Michel

(2001). Övers

att

om

man

kunnat

konstatera.!”Men

på det

viset

om

heten

utanför.

låter

sig bara

är kvar

fortfarande

tankemönster

idén

i det

präglas

som

av

vetenskapsbaserat rationellt handlande, av idén om hur vetenskaplig av samproduktion sipprar ut i resten hället. I det perspektivet följerhandling på kunskap utan några större modifikationer, förutom självatillämpningen och utförandet. Experterna har samlats, de har enats, handling är bara en fråga om att tillämpakunskapen på verkligförståelsen ut.

Men

Så

av

när man

inte

man

någonslutlig kunskap,

till

kan

inte

enas,

så kan

Så

agera... länge vi är så länge vi är osäkra

heller

säkra handlar handlar

hake: när

en

experterna

beslutsgång

rationell

detfinns

inte

den modernistiska

ser

en

kommer fram

vi,

I båda fallen

vi inte!

förestäl-

följd av sig och skillnaden blir att kunskap, i det senare fallet handlingsförmågan paralyseras av frånvaron av den absoluta säkerhetens ledstjärna. Att detta är en fånig och inte särskilt övertygandemodell för handlande ler

handlande

att

man

är

en

rationell

doldes, under av

illusionen

mellan

den om

modernistiska

eran,

överenskommelse

en

och

de

experimentella vetenskapernas avgränsade karaktär. Ökningenav offentliga vetenskapliga experter

kontroverser för alla och

Callons, Pierre anm.

man

förstå den

göras

ANGELÄGENHETER

"TILL

Lascoumes

gör envar

att

det

vilken

och Yannick

nu

står

klart

dålig modell

Barthes

bok

Agir

LATOUR

BRUNO

för

kan

aldrig

konsekvenserna reviderbar

av

av

plan, utan

de oavsedda

provisorisk och projekt, som

en

version

ett

av

så

pragmatiska filosofin

hela den

varit.

förverkli-

en

av

utforskandet

vara

har

vara

utförandet

gandeteller måste

alltid

detta

handlande

Handlande

gärna

Vi har rört oss från vetenskap forskning, från objekt till projekt, från implementation till experimenterande. Drömmen om rationell handling betonar.

till

blev

mardröm

en

i

stund

samma

och säkerhet visade

konsensus att

åstadkomma: allt

av

om

vi

vore

skulle

experterna lismen har kastat lan experter och överända. Om

sig bara

stanna

vänta

att

tvungna

blev

som

svårt

tills

igen. Mångnatura-

ense

arbetsdelningen melpolitik helt och hållet försiktighetsprincipen idén

syftade på den absurda

att

vi skulle

upphöraatt göra något överhuvudtaget tills vi kan kerhet

något

veta

för

kreativiteten, slutet

periment heller om

vetenskap

för alla kollektiva

slutet

teknologi,

absolut

oss

en

tum

och ex-

så klart

och vi skulle

—

ha rört

sä-

absolut

för den tekniska

det slutet

vore

med

inte

från drömmen

rationalitet.

Men

enligt min mening betyder försiktighetsprincipen raka motsatsen

till denna

i stället

en

återhållsamhet.

uppmaningtill

uppfinningar, tagande. Mer alla frågor som 20. Författaren

utforskande än

så, den har med

Den

är

experiment, och innebär

vetenskapliga sakernas tillstånd att om jag har rätt, betyderi stort sett alla våra samtida frågeställningar) nu har rört sig tillbaka in i den normala, vardagliga modellen för och

göra (vilket,

den

beslutsfattande, av

i våra

dagliga

använder

oss

skulle

vara

så dum

att han eller hon sa: »Jag tilllämpar försiktighetsprincipen i frågan om giftermål, så därför kommer jag inte att ingå äktenskap förrän jag är helt säker på att det inte föreligger några risker med det«? Ingen såklart, och detsamma gäller trädplantering,

barnafödande, bankaffärer, penninglån, upprustning mot potentiella fienI alla sådana

der och så vidare. betraktar

tighet vi

vi som

försiktigare, måste

och vaksamma vad som

som

ju

synonymer:

desto

tar,

kallas

ligger

i

vi

vara.

erfarenhet

en

begreppet

människa.?? Utvecklandet

frågor försik-

och

risktagande

större mer

risk alerta

Detta och

är

vad

»erfaren«

en

försiktighetsprincipen betyder ingenting annat än att det som alltid har gällt för den erfarenheten nu också gäller vardagliga och teknikens område, på vetenskapens som utan goda skäl skiljts från de mer ordinära handlingssfärerna.Vi väntar ingalunda på absolut säkerhet för att kunna utföra de minsta av handlingar, måste

risk-

utan

att

och

jämlikt fördela

och

det

de tekniska

vi

liv. Vem

vet

att

som

vi

på

av

experimentera

både engagemang tyska så vackert kallas

refererar härtillbaka till det tidigare resonemanget kring erfarenhet och experiment, och lite av hans etymologiska likhetspoänggår tyvärr förlorad i översättningen av experiencetill »erfarenhet«. Övers anm.

FRÅN

Sorge och på franska Je souci. Omsorg och försiktighetgår hand i hand med risktagande. Ingenting överraskande, inget utöver det vanliga. Vad som verkligen är

extraordinärt

att

de modernistiska

ett

par

när

sig att fastställt planerna dessa

realiseras

iaktta

omsorg

för

kade

bieffekter!

att

att

är

det

utvecklandet

modernister

ändra saker

kunde

planetnivå,modifiera

sig på

alla

ekosystemen, mängder av människor och icke-människor i väldigakomplex, låta den mänskligaarten växa till flera allt detta utan nåindivider, miljarder som helst och utan gon omsorg hänsyn, Sorge, utan souci? Så otänkbart! I efterhand förefaller denna handlingsmodell monstruös, nu när vi långsamthåller på fösa

att

samman

göra

oss

med

av

det modernistiska

återgå till den

och

undantaget mänskligheten... Vi får en uppfattning förändrats

tiderna

pel Hans Jonas

upprop

heuristik«.?! Trots kom

mycket

senare

förefaller

den

21. I Hans

Jonas

22. Boken ifråga

mer

vanliga

hur snabbt

om

läsertill

om vi

för

en

hans

att

än

bok The

för

»rädslans ut-

eftersom

refererade

den

rollen

sig på all-

nya

den

som

Men det »offentliga« Dewey vilar inte i händerna på upplysta specialister. I den nya konfiguration jag här så klumpigt skisserar är det faktiskt själva expertrollen som håller på att försvinna. Experten var aldrig någon särskilt enhetlig figur: varken forskare, politisk representant, suveränen.

nye hos

administratör

eller

med

ansvar

experimentets genomförande,utan en figur som antog något av samtliga utan att dessa funktioner fylla någon av dem på ett tillfredsställande sätt. Idén

om

utsippringsmodellen produktion, i vilken han för

ansvarig

vara

ducenterna

och

vetenskaplig

eller hon tänks

medla

att

isolerade

laboratorierna

resten

från

kvarleva

en

för

mellan

de i

kunskapsproav

samhället,

värderingar och mål. experiment vi nu i så är det just denna alla är engagerade att existera, arbetsdelning som upphört som

för

svarar

de kollektiva

Men i

och expertens position med den. Hur ser då den nya arbetsdelningen ut? Michel Callon, Pierre Lascoumes Yannick att

föreslår

Barthe man

ska ersätta

i sin

bok

det över-

flödigaexpertbegreppet med det vidare begreppet medforskare.”?Som jag sade i inledningen så är vi alla, på ett eller sätt, involverade

annat

Agir

är

experten

imperative ofresponsibility(1984). Övers

är den tidigare

övervaka

att

mänviljan och spela

från 2001

John Deweys

daterad,

förlitar

Jonas uteslutande

experter

och

exem-

bok

ANGELÄGENHETER

TILL

för

försik-

tänka

också

aktivist

oöns-

verkligt

av

bara

Att

tighetsprincipen.

för-

—

Detta

märkliga,inte

behövde

man

bort eventuella

rensa

väl

så kunde

försiktighet

eller

utom

allvar

kunskapen

och målen

utan

är

under

experterna på fullaste

århundraden

föreställde

att

förbluffande

och

SAKLIGHETER

dans

un

i de kollektiva

anm.

monde incertain

(2001). Övers

anm.

LATOUR

Bruno

klimat,

Som

är vi alla

det

finns

uppgifter, lan dem dem

medforskare.

nu

skiljelinjen går inte melproducerar kunskap och

men

som

blir bombarderade

som

våra

mellan

skillnader

med dess

på vetenskapens och teknologins »påverkan«»på samhället«

på

fullständigt inflytelserika tanken »medborgareska delta i tekniska har

den att

mindre

beslut«. Vi är vår

nu

(för det

alla

vilja) medforskare

ledning —

lika

havererat

såväl de

av

oss

våra

laboratorier

och

hans

gierna,

ord har

som

gång

en

»utomhus«-

människor, nu blivit

par hundra

aspekt

av

det nya

specialisternas inte

handlar

ens

som

högskolorutan

och

versitet

ingen

har valt och

kontrollera.

Ja,

i kollektiva

villkor att

att

vi gett

längre med oss av

alla

som

särskilt

forskare

om

när

det

på

uni-

ingen

som

experiment,

oss

men

heller

tiv finns

kan

denna

att

skämmas

över

ta

risker«,

så låt

att

det inte

kvar. När det

är det.

Att det

som

liknar

ett

typ

fula tricket

betrakta

tillämpningar ihop någon

kokats

76

av

jordbruk,

suveränitet

farorna utan

med

med att

återuppstår i ge-

konfliktfyllda frågan bytt terräng från de nationalstaternas avgränsade geografi till våra konfliktfylldaoch farligt intrasslade kosmogram.

det

som

att

någonpolitik något val eller några alternadet inte heller någon suverän.

frågan

på

om

lekplats

»ovilliga

om

inte

innovationer

leva i den eller inte, oss

göra med de eventuella

att

godkännande.Kör att

det

vi inte »har

att

»världskrig«kring genmodifierade har ingenting grödornaär så intressant

vårt

för

få

om

de

nernas

en

vill

om vi

att

svarar

värld« och

»en

Så enkelt

delta

bara

kosmogram? Och

finns finns

inte

och

vet

vad de handlar

att

vi är

om

vi

sådant

och modernister

dem då också dra slutsatsen

i industrier

vi kan tänka

vill vi leva i den här världen? Vill

deförsöker

att

medborgarska-

—

att

vara

skapa ett

om

ett

säkerhet, som

eventuella

villiga acceptera vad länge det är harmlöst och en konsekvens av vetenskapens obönhörliga framsteg. Frågan har återigen kommit att handla om vilja och suverä-

något val«

avgö-

en

hände

som

att

så

experter

pet. Styrningen av forskningsagendorna är alldeles för viktig för att överlämnas i händer

skulle

bara finns

intresserade

som

deras

om

helst

som

vi

forskningsstrateen specialiserad

var

inte om vi

nitet:

Callon

som

säga vi alla.

byråkratiskdomän rande

de

kallar

kollegor

Med andra

an-

är »inneslutna« i

som som

forskare, detvill

mot

har alla

forskningsfrågor

formulera

att

mesta

vi

och

som

—

tillämpningar.Tanken

som

trodde

genetiskt modifierade organismer kunde skapas för att »påverka«den europeiska landsbygden. Det betyderinte att människor tror att grödor genetiskt modifierade är farliga eller att de inte skulle kunna vara säkra de kan, så vitt jag vet, vara fullständigtsäkra och kan kanske till och med vara livsnödvändigaför tredje världens länder. Men frågan handlar

aktivister,

konsumenter,

medborgare Visst

med dem

och så

kommunikation

nering, teknisk

på vad

Se bara

annanstans.

landskap, hälsa, stadspla-

mat,

vidare.

frågorsom

så vitt skilda

experimenten i

mitt.

suveränen

Den

har

FRÅN

Alla

för de

metodregler

kollektiva

experimenten kan sammanfattas att vi återupptarden paroll som fäder skanderade alla vår

skatt

är att

niska

den

tion sätt

ker oss, ett

har

tek-

endast

vad

som

upplysta

var

eliten

tid försökt intala

väg ifråga om

enda och

bäst i ske är de

skull

för

konstruerades så måste

sådant sätt

att

vi får

ifråga om

innovationer,

något

att

utan

att

sig

i kast

denna

gett

galna experimentet politik på vetenskap

detta

försöker

se

många stridande

natio-

existerat, så många landskap, regioner, dialekter, kulturer. Ingen an-

gör

världskrigutkämpatsända och dödliga slut. Men

har

nanstans

bittra

till deras

så

många samtidigt engagerat sig i den kosmopolitiska uppgiften i ordets mer vardagliga betydelse att leva tillsammans på samma plats, med samma med vad som nu är samma parlament, ingen

att

har heller

annanstans

människor

ett

—

om

—

vi

bästa.

valuta

och

definitioner

gemensamma

demokrati. Min fråga

för

är

nu

om

det

som

inte också mångkulturalismen

vi

om,

har inte

man

trots

man

har så

så vilka

någonklar

det

nalstater

alla är smärtsamt finnas

många vetenskaper men

också sin

nanstans

Jag något tentativa artikel, med ytterligare ett förslag,som har att göra med Europa och den europeiska identiteten. Somvi det inte

har

gemensamma goda långsamt försiktigt kan byggas. Ingen an-

och

en

långa,och kanske

medvetna

mo-

det

hur

europeisk uppgift? vill avsluta

med

basera

av

En

den Andra

innovationer.

teknologier,

nalism, där

själva »Ingen representation«. så

kan få avgöra vårt eget innovation

på

säga till

utvecklat

teknologi. Men Europa är också verkligt experiment, i ofantlig skala, och mångnatiomed mångkulturalism

de nya

statsbudgetar tingens parlament konstrueras

alltid

ett

följa dem på vägen. Och kanvi inte lika upplysta som de, men första parlamenten i de gryende

om

har

och

innovationer

säkerhets

tekniska

och

att

att

nationalstaterna rösta

deras

vi vår för egen

att

det bara finns

Jag

regimenkring vetenskapliga

självklartutvecklat

de var upplysta nog att bäst för oss, har den nya under alldeles för lång att

och

uppfunnit

och

till:

oss

tidevarv.

speciellt så kallade

svårighetganska förbryl-

denna

dernistiska

uppfinnas, »ingen innovautan representation«,På samma som det förflutnas välvilligamonarföreställde sig att de kunde beskatta

eftersom

i detta

lande, eftersom jag tror att man med fog kan säga att Europa på många sätt

för vår egen skull, utan att låta oss ha ord imed i laget kring deras finanser,

veta

om

funnit

är

egentligen

som

globaliserade

måste

demokratierna

bör omformuleras

ANGELÄGENHETER

"TILL

med vår subkontinent

om

när de nya

nu,

vad

om

genom våra för-

igen under dessa revolutioner i byggandet av representativa demokrati: »ingen utan representation«. Den enda

skillnaden

och

om

SAKLIGHETER

gäller gäller

för

När allt kommer mångnaturalismen. så vi moderniteten, omkring uppfann

verkar

föreställning

77

att

annan

skulle

så

att

vara

bättre

skickade den?

än

säga ouppfinna Ingen att göra det: knappast

kommer

LATOUR

Bruno

som

usa,

för

för

är alldeles

självsäkra,i alltför

mäktiga,alldeles hög grad stöpta

de ärvde

den modernitet

utan

att

hårt i

—

rikas kuster

eftersom

kosmogram. Bara det förtida enandet

det åt

andra

bara drömmer

som

om

hjälpav

projektet

demokrati

att

till sin

nologisk vördnadsbjudandetradition sentativ

demokrati.

att

fått slita hårt för är att

att

lägga tekgamla och av

repre-

Om vi

européer har

lära

hur svårt det

oss

bygger

man

en

de av

som

har

uppfunnit

hela världen med

imperialistisk natur kan nu, upphörtatt vara en genväg förbi de tillbörligapolitiska processerna, till slut betala priset för det gradvisa, försiktiga,blygsamma och långsamma sammanfogandet av en gemensam värld, den process som ärpolitikens nya namn. Byggandet av detta tredje torn kanske kan lyckas där de andra misslyckades, eftersom det nu inte längrefinns någon svartsjuk Gud som slår dettill marken. Politiken har, till slut, blivit fullständigt

fullständigtmoderniserade, de tog oss på orden. Nej, det eftersom är Europas möjlighet, Europas plikt, att först ge sig i kast Europas ansvar det osäkra

hur

en

när Naturen

äntligenbli

med

oss

värld utifrån konkurrerande

gemensam

behöva

gör priset dem. Knappast heller de mångakulturer i Afrika och längsAsiens och Latinamebetala

slit, lära

bygga goda på grundval av så många krigande nationalstater, så har vi en unik kompetens att, förmodligenockså denna gång efter det gemensamma

sekulariserad.

från engelskan Översättning av

78

Ylva Gislén

Caroline och Kan vi

Ramazanoglu Janet Holland säga som det är?

Frågan om feministiskasanningsanspråk Kan

påståendenom naturliga skillersätts nu av av texter mängder som inte säger mycket om människors liv, men ifrågasätterallt rörande vad som bakom

feminister

nader

säga sanningen? Skillnaderna

mellan

1970-

och 90-talets

engelskspråkigafeministiska slående.

säga

Upproriska

nya

sanningar

—

att

är

texter

kvinnors

iver

att

konfrontera

norm,

socialt

avslöja de

1. Filosofiskt

delbar

konstruerat

kön

maktrelationer

snarare som

än

låg

begrepp som avser kunskapsteorier grund. Red anm.

och säker

och hur faktiska

sant

konstateras: minism

patriarkatet, ge ord för sin egen existens, skapa nya ord, gräva i sin egen historia, dela underordning och maktmobilisering trots sina inbördes skillnader, upplösa disciplingränser, framställa mannen som

är

—

och

förhållanden

kan

och

Fe-

Feminism

filosofi,

och dekonstruktion, Feminism och postmodernism, Feminism

epistemologi, metodologi, vetande. En

akademisk

måste iaktta

största

feminist

på

90-talet

försiktighetnär hon

påstårnågot om den sociala världens beskaffenhet, om honvill undvika att klassas

som

som

essentialist

utgår ifrån

att

eller

fundamentist!.

kunskapen har

en

ome-

RAMAZANOGLU

CAROLINE

ochpolitiska

erfarenheter

idéer, relevanta

uppfattningar

den

om

sociala

och varför

beskaffenhet

andra, bra

har, liksom

feminister

Men

JANET HOLLAND

OCH

världens

producerar.?

för-

Vår diskussion

politisk ändring genusrelationer fortfarande står på dagordningen. Som Kate Soper finns det en överhänghar konstaterat en

av

fara

ande

»egentligamål«

nismens

blir

förlorar

feminister

att

allt

mer

upptagna

hantera

att

av

begreppsliga svårighetermed de

femi-

sikte när de

ur

de

frågor

uppmärksammat.?

Fungerande politiska strategier förändring av genusrelationerna förutsätter en kunskap om vad det är som skall förändras. Trots påtalade teoretiska komplexiteter och kunskapsteoretiska utmaningar kan femien

av

liv. för

all vara

sina

och

teore-

vikten

perspektivs kunskap om människors Den epistemologiska grundvalen feministisk kunskap, liksom för annan att kunskap, kommer alltid Feminister kan inte ifrågasatt.

feministisk

säkert

vad

veta

made liv världen

för

av

hur att

feministisk

genom

att

eller

sig bara

ter

politiska ändock

innebörden

könär

konstruerat

att

hävda relevans

fortfarande

tiska

socialt

genusfor-

de betraktar teori.

Den

ändamålsenligheten kräver vi

undersöka

som

och

feminister

peka

fortsätter

på människors

placerarin sig i spänå

ningsfältetmellan att

fastställa

vad maktrelationer

har för

teten

förutsätter

vad

händer

ett

som

händer i

inte

och å andra

kvinnoperspektiv, problematiska i att

rakt

utforskande

ett

och

reali-

i

i människors

genomslag

liv, vilket av

för

den

sidan

ena

politiska nödvändighetenav

feminister

det för

nister

genusformade sociala existens ochförklarar och rättfärdigar den kunskap vi

sidan

feminister

kan

inte

kvin-

säga sanningen är såväl vad som liv, eftersom »kvinna« som vad som är »sanning« är socialt konstruerat och alltså instabilt, av

om

nors

föränderligtoch

inte omedelbart

givet. förpliktigarfeminister att precisera syftet med feministisk kunskap och hur dess giltighet kan förhållande

Detta

hävdas.

När för

Judith Butler

varnade

fe-

använda

förgivettagna antaganden rörande kvinnans eller det feminina subjektets existens, påpekade hon förtjänstfullt att det inte är samma sak att dekonstruera antaganden om ett feministiskt subjekt som producerar om världen som att kunskap överge minister

detta hon

borde

att

subjekt.?Det frågar sig utveckla

i förhållande

om en

Butler inte

gör

är

att

feminismen

självkritiskhållning

till de processer

genom

2. Kate

Soper, Troubled pleasures:writings on politics,gender and hedonism (1990), s 221. med flera, The male as the bead: Youngpeople, heterosexuality und power Janet Holland (1998). 3.

feminism 4, Judith Butler, »Contingent foundations: and the question of >postmodernismkvinnor

av staten, av arbetsgivarna och av inflytelserika institutioner, och livslångt

lärande

kan bli

kontroll

och bestående

likheter.” Som

bok

educational

the

neo

order, hävdar John Field

att

Lifelonglearning

livslångtlärandeär

organisationer och

ras-

i

som

klassrelaterade

brittiska

diskursen

de individualism Kontexten

omger

i strukturer

sig

kring livslångt med den ekonohängersamman miska politiken och med föreställningar om kapital mänskligtoch socialt såväl

den

gynnar

instrumentalism.

livslångt

med diskursen

intentioner

lärande

—

lärande

Malcolm

ekonomiskt.

Warwick, för

statssekreterare

livslångt

lärande, har också fastslagit att: »dessa två huvudmål, det ekonomiska och det sociala, är två sidor av samma mynt. De måste behandlas på ett integrerat sätt.«”

köns-,

är

livslångtläran-

om

och

som

strukture-

ojäm-

existerande

Louise

återupprättasoch återlegitimeras«.5 Det finns tydliga tecken på att statens

före detta

förhållnings-

Invävd utbildning.”

sätt till

och

sätt att

ett

samhällets

och betrakta

ra

and

utanförskapsom

Morley har hävdat har »kunskapssamhället inympats i existerande historiska sammanhang av förtryck och ojämlikheter.Det är en ny grund på vilken en social skiktning

som

I sin

befäster

ytterligare

för social

mekanism

en

har

Vi

således

vision

en

kunskapssamhälle

drivs

som

den

ekonomiska

pressen

från

ett

om

framåt en

av

kun-

skapsbaserad global ekonomi. Välstånd kopplas framför allt till handel, industri,

3. Ibid.

Merricks, »The emerging idea«, i P. Jarvis (red), The age of learning: education and the

4. Linda

knowledgesociety(2001),

s

10.>

5.

Departement for

6.

John Field, Lifelonglearning and the

7. Se Susan i

Education

and

Employment (1998), new

educational

order

Jackson, Widening participation for women WideningParticipation and LifelongLearning, vol 4, nr »

s

in

9.

(2000).

lifelong learning and citizenship«,

1 2002a.

Morley, »Lifelong yearning: feminist pedagogy in the learning society« i Tauchert (red), Gender, teachingand research in higher education (2002), s 91.

8. Louise

och A. 9.

Department

towards

a

shared

for Education vision

(2001).

and

Skills,

Skills

for

social inclusion

and the

G. Howie

knowledgeeconomy:

LIVSLÅNGT

TJÄNANDE: ÅRBETARKLASSKVINNOR

företagsamhetoch en fördelaktigkonkurrensposition. Livslångt lärande är inte livslångutbildningoch därmed inte i första hand utbildningsinstitutionernas ansvar. Det åläggsindividerna att finna, identifiera och utveckla sina möjligheter till lärande, och arbetsgivarna att utlärandet

veckla

långt lärande

Livspå arbetsplatsen.!? är

uppenbarligen infogat i en individualismdiskurs. Ett exempel på detta är (det sedermera nedlagda) försöket att skapa konton för livslångt lärande, grundat på ett »banksystem« där den lärande förväntas sitt lärande

under

helasin

ta

för

ansvar

livstid.

Men

sådan

uppenbar individualism måste mot bakgrund av den kontext som statens så väl politiska som retoriska utspel bildar: kunskapsindustrin satt i spel som utlovar gyllene möjligheter som bara ligger där och väntar. Fjärran från drömmen om möjligheter för alla kan dock ett kunskapssamen

betraktas

hälle

»inympas«enbart fortsätta att ojämlikheter återskapade strukturella som med kön, klass och hängersarmman

ur

etniska

att

värdesättas.

i

reras

debatt

en

samhälle«

som

inte har

som

något att

är

mier

och

som

ekono-

förfördelade

bemärkelse.

dubbel

alltjämten lägremedel-

Kvinnor har

hamna

industriella

arbetarklasskvinnor

i åtminstone

inkomst

kunskapsbaserade

gynnar

kommersiella

än män

och tenderar

bland de

kvinnor från

därmed

att

lägstbetalda, samtidigt lägresocioekonomisk

bakgrundtar sig in på arbetsmarknaden i betydligt lägre takt än kvinnor från Som socioekonomiska grupper.!! högre Jacky Brine har visat kommer många arbetarklasskvinnor aldrig så långt att hindrar så de slår i det glastak som nå medelklasskvinnor från att många framgångi männens värld. I stället kan deinte ta sig igenom:

som

»klasstaket«, de strukturer cesser

hindrar

som

byggt

att

inkludera

kunskaper och dre troligt att som

kommer

arbete

den

innehas

troligtvis

arbetarklasskvinnors

man

och det är än min-

kunskap och utförs

och det av

från

ar-

kvinnor

att

ta

av

bara

material

och

pro-

arbetarklasskvinnor

sig upp ur källaren. Till osynliga glastaket är

grovt, okrossbart kan knackas

skilldetta

material

sönder bit för

som

bit,

skymmer ljuset och bara ljusglimtar sippra igenom var.!? som

låter enstaka här och

Jackson (20023).

11. Kate tes«, 12.

för

hinder

säga om den arbetsdelning som grundar sig på kön, ras och klass. I ett »kunskaps-

gifter värderas. Detta

10.

Strukturella

delaktighet i det livslångalärandet igno-

nad från det

bete

LÄRANDE

minoritetsgrupper kommer

andra skillnader, där enbart vissa typer av kunskaper, färdigheteroch arbetsuppinte

LIVSLÅNGT

OCII

Purcell, »Qualifications and careers: equal opportunities and earnings among Series No. I (Manchester, Equal Opportunities Commission)

Working Paper

Jacky Brine, UndereducatingWomen: globalisinginequality (1999),

s

2.

gradua2002.

Sur

JACKSON »enstaka

De

framstå

uppfyllas, bild även

bort

någon

om

till

en

se

klämma

på slut

kan

ljuset

och acceptera

sidan

för ofta

dominanta

mer

att

land

grupper,

lösa, kvinnor, etniska

minoriteter

tillfället

rata

inse

gruppers

Men tillfället är inte

Labours en

blemen som

fokus

med

att

hantera

pro-

utanförskapär något

socialt

profilerar

på livslångtlärande för

mekanism

dem gentemot

det kon-

hållningi dessa

partiets frågor. regeringen har använt en uppsättning politiska instrument för att öka delaktigheten i livslångt lärande i syfte att försäkra sig om att de som servativa

Den sittande

traditionellt

har

fortbildning

och

13. Ann Hodgson, lifelong learning in

ning (2000),

s

att

education:

of Further

de

av

som

räknas

som

har makten

dominanta skapaoch upprätthålla

kurser.!”För rat

sig vad? »Kunskap«

att

del i

ta

ett

som

dis-

lärdomsbase-

behöver man inte kunskapssamhälle till utan tillgång kunskapen

bara kunna få

också få sin identitet och värderat i klassens

ett

bekräftad, erkänd

samhälle där arbetar-

kunskaper ständigtnedvärderas

och där de oavbrutet

måste hitta sätt

förnyasig självaär det

att

arbetar-

troligt synnerhet upptäckeratt kunskaper detillägnat sig i hemmet eller på arbetsplatsen aldrig riktigt är tillräckligt bra. Mångkunnighetensoch flexibilitetens diskurs kan för alltid placera kvinnor i

att

i

I sitt underläge.!?

kring högre utbildning exempel Dearingrapporten

and historical

betänkande

konstaterar

Äldre kvinnliga studenter vuxenstuderande

problem

context

med

for

och

kvinnliga upplever betydande kursernas upplägg,sär-

recent

Flodgson (red), Policies, politicsand

till

att:

the

policy approaches to future oflifelonglcar-

14.

14. Se till Feminist

international

the uK«, i Ann

lära

att

kunskap bestäms

förvägratsutbildning, kompetensutveckling

»An

och

att tillvauppmuntras lära sig något.!?

neutral, och vad

klasskvinnor

som

att

arbets-

att

värderingaroch det kommer inte att skapa möjligheter för andra att också ta sig upp ur källaren. Och för de som faktiskt bryter sig ut ur källaren, kanske blodiga och blåslagnaav sin kamp, återstår fortfarande glastaket. I sin granskning av senare års politiska ställningstagandentill livslångt lärande menar Ann Hodgson att: New

—

från

exempelvis de

som

—

lägresocioekonomiska deltidsarbetare

hacka

för

material

sig igenom sprickan?

innebär allt

i detta

att

rättvisande andra

tillräckligt mycket

kunna Ått

som

på

väntar

som

ger de finns

men

vad

av

ljusglimtarna« kan löfte

ett

som

exempel Sandra Harding, Feminism and methodology(1987); Sneja Gunew (red), knowledge:critique and construct (1990); Sue Jackson, »Learning and teaching in higher the use of personal experience in theoretical and analytical approaches«,i Journal and Higher Education, vol 23, nr 3 1999.

15. Se också

Morley.

LIVSLÅNGT

skilt

på tillfreds-

till bristen

i relation

ställande

"TJÄNANDE: ÅRBIETARKLASSKVINNOR

»oflexibel

och

barnomsorg

schemaläggning«.!” är dock

Det

dessa

»bristande

kvinnors

förmågaatt planera sin tid« som anges som orsaken till problemet, detta utan att deras mycket goda förmåga att flera arbetsuppgifter eller koordinera strukturella

institutionernas

alls

tion

Även

beaktas.

de

mycket troligt att här åsyftas kommer sen

det

—

sannolikhet

dessa

har

hänvisar

han

i

faktiskt

sentationen

av

arbetslösa

män.

sådana

För

största

med

tillgångbarnomsorg specifikt till

sin rapport,

beaktar

trots

underrepre-

arbetarklassmän

och

!”

är

det

bara

inte

möjligheternainom högreutbildningsinstitutioner

med

som

stor

sannolikhet

begränsade.Till följd av industrins tilltagande nedgångdrabbas män och i synnerhet arbetarklassmän i oprostor av portionerligt utsträckning långtidsarbetslöshet.!? Därmed begränsas också möjligheterna till lärande på är

—

—-

16.

Jenny

i Pauline s

Utöver

Williams

och

Anderson

och

LÄRANDE

den

klassen

sociala

finns

också könsskillnader

det

beträf-

fande de utbildningsmöjlighetersom arbetsplatsen erbjuder. Samtidigt som det är medelklassmän

som

Service

största

alla

av

största

de

destora

nal Health

—

med

möjligföretagenerbjuder, erbjuder organisationer som Natio-

heter så

som

kan dra fördel

sannolikhet

niens

män

LIVSLÅNGT

har arbetsplatsen. Även för de som arbete avspeglas dock klasskillnaderna, som Paul Tosey och Stephen McNair påpekar,»i managementkursernas särskilda status och glamourösa inramning (på bekväma konferenshotell), i motsats till kurser för personalen på verkstadsgolvet (som sker i rudimentära klassrum)«!” Högre tjänstemän får kompetensutveckling medan de anställda på golvet får yrkesutbildning.

emellertid

med

inte

Dearing

som

arbetarklas-

som

problem

arbetarklasskvinnor att

från

är

det

kvinnor

tillfredsställande

på

en —

är

organisaom

OCH

sina

(nns)

—

Storbritan-

arbetsgivare för kvinnor möjligheter till

anställda

livslångtlärande. nus har utvecklat ett dokument om livslångt lärande, Working together learning together, som fastslår att »livslångtlärande handlar om utveckling och möjligheter, om att se till att vår personal, arbetslagen och de organisationer som de tillhör och arbetar i, kan tillgodogöra sig —

of difference« Jane Abson, »Mass higher education: the constructions Williams (red), Identity and Differencein Higher Education (2001),

Jenny

22.

17. Ron 18. Se tent

Dearing, Higher education Departement

for Education

in the

and

learning society(1997). Employment,

1997-1999

Single Progranming

Docu-

(1996).

19. Paul

Tosey

och

learning: education

Stephen McNair, Work related knowledgesociety(2000), s

and the

»

learning«,i Peter Jarvis (red), 104.

The age

of

SUF

JACKSON

nris kunskap och nya förmågor.«"? agenda för livslångtlärande skulle uppenbarligen kunna främja kvinnors inhämtande av det nya kunskaper, men finns ännu inget som visar på att den

ny

nya

förändra

kommer

att

barriärer

som

de

hänvisar

arbete

inom

institutionaliserats

visso

och

ras-

klasstrukturerna.

specialrekryterade från

kolonierna

harlett

till

kvinnor

billig

i

att

synnerhet

arbetar

köns-,

heter

efter

ningen

20.

reformera

att

och

afrokaribiska

skapa

Department

21. Se

klinisk

of Health,

Becky Francis

och

en

som

utöka

att

22. Se Amina

(red),

hänvisas

women,

Feminism

och Gareth 25.

med

stor

sannolikhet

strukturell

position i erbjuder dem få möjligsina kunskaper. Och för

individer, däribland strukturellt

som

den

mest

Nus

sätter.” Som Francis

som

Humphreys har visat föder den yrkesrelaterade fortbildningen inom nhs inte alls nya möjligheter utan tenderar der

bli

att

snarare

mot

learningtogether (2001),

the economic

crisis

strukturellt

ett

hin-

livslångt lärande, skapa gränser

education

s

as

i. a

structural

och Richard

and the British

barrier

Edwards

state«working-cass< and social class women's perspectives on social class (1997); Tracey Reynolds, »Black women identity«,i Sally Munt (red), Cultural studies and the workingclass (2000). evasion

49,

Pauline

Pauline

»>

Anderson, »Betwixt

Anderson

50. Se Bev

Cultural

Shani

in 1960s

och

Jenny

and

Williams

cassifying identities in higher education«, (red), Identity and differencein bigher education (2001).

between:

of class: challenges in Skeggs, »The appearance working class (2000).

studies and the

111

gay space«,

i

Sally Munt

i

(red),

SUE

JACKSON sätt på många

också

fackföreningsrörelsen; gruvarbetarnas fruar och bekämpadeaktivt och politiskt.

är kvinnors

liv

rade genom en. Medan

och bortom

klassindelning-

ett

exempelvis

definitioner

partners Icke desto

är såväl klass-

femininitet

lade”!är kvinnor

strukture-

som

genusstereotypiserade struk-

social klass och lokaliseras

oavsett

turellt

i relation

och

av

rasstämp-

till ras,

ålder, sexualitet

eventuella

handikapp. Kvinnors möjligheter är avhängiga (uppfattade) positioner inom famil-

livsval våra

och

jen; som mödrar, som vårdare omsorgsgivare. Emellertid har vårt

kön,

också

utan

vår

och

som

inte bara

sociala

inflytande på våra erfarenheter och

och

av

klass arbete

påverkarockså våra

utbildning politiska åskådningaroch handlingar. Processen att placera oss inom en social klass är politisk, men det är också processen att bli placerad. Och samtidigt försvåras politiskt engagemang i frågor

sin

kraftfullt

drag

som

mindre

makt

under

och

dess

Labour.

New

på retoriken

har

allt

annat

Om

man

skall

tro

klasspositionering och i dagens Storbritan-

klassmedvetenhet nien

har myten bibehållit historia levt vidare

än försvunnit.

Även om »klass«

är komplext, mångfragmentariskt, har vår klass ett enormt sociala inflytande över våra erfarenheter av det livslånga

facetterat

och

lärandet.

Både arbetarklasskvinnor

arbetarklassmän få mindre

kommer under

och sina

liv

tillgång till

finns

utbildning; i synnerhet högreutbildning. Det är dock mindre får forttroligt att kvinnorna särskilda bildning genom arbetsplatsen, yrkeskvalifikationer, eller har examen från någon högre utbildning; och mer troligt att de, jämfört med män, är fattiga, saknar avtalspension, lever ensamma och att de lever längre.Det är dessutom sannolikt att de blivit osynliggjorda och fått sina erfarenheter marginaliserade i sitt deltagande i mer formella utbild-

och

Detta ningar.””

rör

som

social

fulla myten om Det konservativa för

aktivt denna

att

myt.

partiet verkade mycket upprätta och vidmakthålla

För

Thatchers

garet

den kraftklass genom det klasslösa samhället.

underbygga Marpåståendeatt det inte att

något samhälle, bara individer, vi lever i ett klassJohn Majorsatt löst samhälle, förde det konservativa partiet en politik som gav hyresgäster rätt

köpa kommunala

att

aktier

bostäder

i

och

nyligen privatiserade offentliga företag.Margaret Thatcher bekämpade

att

på för

ta

hand

stämmer särskilt som om

har sina

växt upp och

stannat

väl in hemma

och, när flyttat hemifrån, barn

upptäcker att de akademiska har liten bäring på deras egna

ämnena

liv. Det

exempel Valerie Walkerdine, Helen Lucey och June Melody, »Class, attainment sexuality in late twentieth-century Britain«, i Christine Zmroczek och Pat Mahony (red),

Women and 52.

att

barnen väl

51. Se till and

de kvinnor

social class: international

Jackson (2002a).

perspectives(1999).

LiVSLÅNGT

finns om

ha

också

emellertid

haft

ännu

sig som

föreställning

klass och sexualitet som

skall

kan

uppleva marginaliserade.

mer

Tilläggasbör att det för många kvini synnerhet arbetarklasskvinnor, äldre, inte fanns

är 50 år och

som

alternativ

att

vidare

studera

ålder”?Förhandlingarinför och

utbildningen bara

inte

av

är

kön,

även

utan

sin

kön, skriver

och

efterkrigstidens det

genom

hon

med

bland kunde

från

delta

att

i

kändes

beroende

vara

kollektivtrafik.

av

handikapp

kan

ickeexisterande.

har bättre studieresultat

städer kanske

fall i

faktorer

som

tenhet

om

till

arbetarklassflickor

att

(hetero)sexualitet

53. Sue

54.

55.

som

och

Gaby Weiner, (red),

»

Who

am

I?

A

Jackson

kvinnor

att

eller

och Richard

samhällen

att resa

I

Institute.

kollektivtrafiken

under vintertid

—

är tätare

(den upplevda) för fara hindrar

utsättas

mörkrets

efter

ofta så

tidigt

inbrott som

tre

fyra på eftermiddagen.”” Frågor

studies

and

working-class students«, i Eu-

2 1998. across

class and

Women and social class: international

Walkerdine, Lucey och Melody, s

56. Se Sue

möjligheternaatt anav något slag vara Det finns dock möj-

tillgänglig, men för

women's nr

journey

mer

risken

leder

får barn

Jackson, »In a class of their own: Journal of Women's Studies, vol 5,

Pat Mahony

och

gör aborter.” Kön,

medelklassflickor

ropean

klass-

ökad medve-

en

är

de har

Om

lighetertill lärande i mindre genom exempelvis Women's

pojkar, i vart

frågaom betyg, tillkommer

baserade

är

de

vända kollektivtrafik

kulturella

än

vid utbild-

och

skillnader för, och föroch (arbetarklass)flickor väntningar på, som flickor i utbildning. Samtidigt dag starka

kvinnor

hindra

utbildningar

ningscentra, och ju äldre kvinnorna ju lägre socioekonomisk grupp tillhör, desto troligare är det att de

»i

riktigt kvinnlig, riktigt brittisk, riktigt judisk eller riktig arbetarklass«older«< and South East Lskn Regional Research Confe-

,

SUF

JACKSON i

som

rade

är

för elever

cinska

bevis

samt

större

risk

religiösa

blem

svarta

om

och män. Erkännandet

tidigare

erfarenhetér

kunnande

och andra

tillgångarhos

skiftande

med

kvinnor

av

tid.

män-

som

särskilt

hårt, både

medi-

löper hälsopro-

största

och/eller

natt

delarbetar

som

de

tar

för

ansvar

drabbas

dagarna i

san-

lågutbildade

och

Arbetarklasskvinnor

samtidigt som familjebestyr under

litet.

av

med

fattiga jobbar

natt

kulturell, social

bakgrundär

nattarbetare

att

det

att

är

starka

ett

drabbas

att

och

nolikhet

lärande, yrkes-

av

för

Harkness

Susan

Exempelvis visar forskning att det finns nor.

för och mellan

skillnader

både kvinnor

och etnisk

från

medvetenhet

och kulturella

niskor

lokaliseras

genusrelate-

enorma

minoritetssamhällen

etniska bristande

en

de

problemen

och

kan

enbart

princip

till städer

termer

lön och

av

arbetsmiljö.”? Fördelarna

i

vidare

ett

ende miskt. lertid

innebär Ett

förlora

att

livslångtlärande

föra med

sig

andra

delar än de ekonomiska. Schuller

Tom

the Wider

Benefits

Även

ekono-

av

Forskning som

och

visar

att

for Research

of

Dessa

58.

fördelar

är

dock

ökad

60. Se

Low pay, tivres

of work

nätverk.£?

tydligt har

det

en

ofta

and

föreställa

att

många

att

känsla

stark en

komplex är

som

och

sig en

behöver

Dessutom

som

annan

inte

en

yrkesskicklighet självkänsla förbättrade möjligheter.Det och

samhällets

brittiska

framväxande

attityder

och

och

och Preston,

gender (2002),

s

s

2.

Schuller, Brassett-Grundy, Green, FHlammond och Preston.

80.

förändring vad

in-

gäller föreställningarom könsroller har avlett uppmärksamheten från den bestående ojämlikhetenmellan könen som liggertill grund för den dividualism

Schuller, Brassett-Grundy, Green, Hammond

Harkness,

en

medföra

tillgängligaför arbetarklasskvin-

59. Susan

är

svårt

framtid.

själv-

inte

är

det

identitet

gör det

»det

ekonomiskt«."? klart

käns-

motsägelsefull identitet marginaliserad av samhället

Learning har gjort förmodligenstarkaste för att utbildning [...] uttrycket en spelar långsiktigroll var i relation till hälsa och då i synnerhet mental hälsa och psykiskt välbefinnande [...] Denna effekt är av avgörandevikt, socialt och on

som

är

och stärkta sociala

om

arbetarklasskvinnor

kan emel-

och vidare för-

vid Centre

lärande

identitet, möjlighet att föreställa annan framtid, större yrkes-

förståelse

utbildningshänse-

i

också

med

identifierat

sig skicklighet, självkänsla och möjligheter, ökad självmedvetenhetoch själv-

för det

för arbetarklasskvin-

förlora

och att

av en

många hinder

livslångalärandet nor,

la

perspektiv

alltså

finns

Det

forskningen har

lärande

klasskvinnors

fördelar

Andra

med arbetar-

LIVSLÅNGT

rådande

TJÄNANDE: ÅRBETARKLASSKVINNOR

uppdelningen

arbetskraft

av

nor

arbete.'!

och

och

I rapporten om lärandet slås fast

mentala

»den

för

funda-

mest

genomgripande fördelen av alla slag är den ökade

och

lärande

med

fördelar med

vidare att

särskilt självkänslan«;?

i relation

till

»hela

andra.? Medan

i ökat informellt

förbättrade

till vänner, grannar och familj«.”” Men samtidigt som »ökat självförtroende«

lika

för

en-

så

kvinnor

att

arbetarklasskvinnor

gör och som att utveckla

behöver

inkluderade, redan

definitivt

dem från

hindrar

möjlighetertill verkligen behöver är självförtroendeatt inte vara tillgängligaför andra. Som Jacky Brine sina

egna

livslångtlärande. Det kvinnor

visar så avsätter

Purcell,

Schuller, Brassett-Grundy, Green, Hammond

63.

Ibid,

64.

Brine,

65. Setill

s

tvärtom

visat

Tooley

blivit felutbildade

62.

in i

och

»värld

en

som

för

habitus

dess

tar

gi-

utbild-

utan också klassförtryck, ningsväsendets dess genus- och rasförtryck, Det är denna typ av förtryck som möjliggörböcker som likt James Tooleys The Miseducation of women”?påstår att feminism hargjort lite för att gynna eller frigöra kvinnor;

kvinnor.

många arbetarklasskvin-

fortsätta

att

formella studier

mer

ven«"”och inte bara strukturerar

utan

61.

s

de har kommit

medelklassen

självförtroende att »göra sig tillgängliga«; det är någonting som många kvinnor,

knappast

innebär

kvinnor

mycket en identitetsfrågasom en frågaom jobb och förbättrade kvalifikationer.” När de väl påbörjaren formell utbildning kan de komma att upptäcka att

Det

ökade och

arbetstillfällen.

Förvissa

diskrimineringav är, exempelvis,

arbetarklasskvinnor.

också motverka

sig och

kan

livslångtlärantillgänglighet skada möjligheter att

eller återvända till

kvinnor, kan det skyla över struk-

turell och institutionell

sortens

arbetarklasskvinnornas utbilda

samhället

och

i hemmet

medborgarskap.Lärande gör mänkapabla att, genom det ökade för självförtroendet, »göra sig tillgängliga andra [...] [och] att aktivt erbjuda hjälp

tvivel kan medföra skillnad

vara

resultera

niskor

skilda

intelligens tillgängliga färdighetersom utatt

vecklats

de, kan den

ett

LÄRANDE

motarbetade

sin

skicklighet«till

aktivt

utan

LIVSLÅNGT

OCH

till skada för

sig vara hävdar och

kvinnor

att att

flickor

har skulle

4.

och Preston,

s

14.

15. s

3.

Rosalind Edwards, Mature Women Students (1993); Jackson (1998); Janet Parr, »Education: what's in it for mature women?«, i Pauline Anderson och Jenny Williams (red), Identity and differencein higher education (2001). 66.

Anderson,

notions 67.

exempel

Se också

Diane

Reay,

of classlessness«, i Women's

James Tooley, The miseducation

»Feminist

Studies

of women

theory,

International

(2002).

habitus

and social

Forum, vol 20,

nr

class:

2 1997.

disrupting

SUE

JACKSON

tjäna på att

avskiljt från pojkar,

utbildas

de då skulle kunna

eftersom

humankapital exploateras genom att de färtillgodogörsig en rad grundläggande digheter som ekonomin kan dra nytta av, exploateras deras sociala kapital i samma utsträckninggenom ett genusbestämt är medborgarskap. Arbetarklasskvinnor

för

utbildas

verklighetensarbete hushållsarbete och moderskap på heltid. Även om jag inte att skulle gå så långt som argumentera —

för

medelklasshabitus

universitetens

att

understöder så

nerligen

synsätt, så

detta

är det

för

universiteten

att

arbetarklasskvinnor

är

inte

sålunda,

san-

den

arena

ger tillgång med utbildning. Arbetarklasskvinnor

både under-

definitivt om det

med detta

ning

att

menas

samhälle

är

fortsätter

som

inom

få

ser

och understöds

och

ideologier

en

utbild-

Samtidigt

Många arbetarklasskvinnor,

är

som

grundar sig på köns-, ojämlikhet. kunskapssamhällets

ett

fång-

ofta är tidsbestämda eller

som

lär

är

dömda

finns

till socialt

Denlilla utanförskap. samhet

som

klasskvinnor sätter

att

i

på den aktuella

som

och

och

genus-

För närvarande

med

upptagna att ha tid med ande

och och

att

förtrycksom

fortsätter att

tjäna ihop

pengar

för

offentliga praktik som rör livslångt lärkunskapssamhälletmåste för-

flyttas från

individualismen

utvecklas

för

la hinder

och

att

motverka

och

ojämlikhetersom

fördelarna

i stället

de strukturel-

drabbas

av.

deflesta Bara då

livslångt lärande intjänandeförverkligasoch komma arbetarklasskvinnorna till godo. kan

av

116

alltför

lärande. Den

med

från engelskan Översättning

på jobbet. På

de flesta

vara

arbets-

arbetarklasskvinnornas

och de

arbetarklasskvin-

och

fort-

för del-

lärandet

arbetarklasskvinnorna

debatt

och

attrak-

som

hindren

klassbaserade

(med flera) drabbar nor.

diskurs

framstå

osynliggörsalltför ofta i detlivslånga tagande

arbetarklasskvinnor

arbetar-

dag livslångtlärande mot

och

fokusera

gång

ekonomiskt

politiskauppmärkriktas

uppdelningen hemma samma

och

att

svårkritiserad, ignoreras eller

och

tiv

på deltid,

sig någon politisk flyktväg.Även om det finns hopp kvar bara gör för en personlig flykt om man får är tillräckligt, tillräckligt, tillräckligt självförtroende,tillräckligakvalifikationer, lär sig tillräckligt,tjänar tillräckligt, i ett så kvarstår de politiska strukturerna ekonomibaserat lärande som livslångt oförändrade. Ett fokus på anställningsbarhet och yrkesorienterad utbildning innebär att arbetarklasskvinnor aldrig kan bli »tillräckligtduktiga«och att de det inte

att

fortsätter

retorik

kretsar

som

som

och det livslånga lärandets

livslångttjänande kring arbeten med låg lön och lågstatus, ade i

marknadskrafter

av

som

klass- och rasbaserad

Slutsatser

struktureras

att

patriarkalakapitalismensgrän-

den

felutbildade,

bäringpå deras liv.

har liten

som

och

fördelarna

skenbara

med

till de vidare fördelarna

som

de

trots

livslångtlärande för deras ekonomiska, sociala, fysiskaoch psykiska välbefinnande, begränsadei ett kunskaps-

många

Martin

Fredriksson

Mikael Transnationella

och nationella

strategier talas

Det

ofta

på

effekter måste

om

»globaliseringens«

nationalstaten.

stöpas

bättre kunna

i

om

möta

Den

grunden

de krav

baliseringen«och framför bala

ekonomin

ställer.

senare

för

som

allt den

Sällan

att

att

Det

det

de

tas

nationella

1. Texten

vid svenska

bygger på resultat publicerade lärosäten och bland svenska

Disputationsupplaga, Rapporter nr

37

från

i Mikael

studenter

logiker'

avgörande roll inom den högre utbildningen, Bolognaprocessen och den trots.? ökadeinternationaliseringen till

»gloglo-

perspektivet, logiker ligger bakom det vi benämner »globalisering«,som utgångspunkt.I denna text ska jag försöka visa att den nationella nivån fortfarande spelar en motsatta

Börjesson utbildnings-

kommer

visa

att

läser

som

delse

för de

är

studier

i

avgörandebety-

vägar som

stårtill

buds.

för svenska

högskoleinstitutioner internationaliseringen i första hand sätt att stärka positionen på hemma-

Och

ett

för vilka

av

även

studenterna,

utomlands,

Sverige vanligen

är

sig att

internationaliserade

mest

Börjesson, Transnationella i Paris

utbildningsstrategier avhandling, utbildnings- och kultursociologi,

och New

Forskningsgruppen

för

York, Akademisk

(2005).

långtifrånär uträknad argumenterar Andy Green, Education, globalizationand the nation

2. Att nationalstaten

för. Se

historikern state

Andy Green övertygande

(1997).

BÖRJESSON

MIKAEL

för

plan. Endast vesteringar insats på en

fåtal innebär

ett

in-

landsgränsenen reell transnationell utbildnings-

över

Utgångspunkter den

mer

och

används i

beror

titeln

inte

»inter-

spridda beteckningen

nationella«

på att

bättre fångardet som sker utbildningsområdet.Internationalisering kan definieras som företeel-

representanter är mellan dessa som alla

skridanden

är vidare

andra av

och

former

av

ses

meningen

peiska

Ett

att

är dock transnationella

på institutionsnivå institutioner

inget

kvalitativt

som

kontakter

är

mel-

administratörer

används också

exempelvisav

och arrangemang

definition

att

från

med

spridning

till i

utanför

bilda

nytt Sedan

hela.

dag har

som

sig

däremot

är

är

omfattningen av början av 1990-talet svenska

antalet

30000." Vid

till

numera

ett

ungefär

medfört

Sverker

att

Sörlin.

givet

utländska

till-

tionde

var

som

läst utomlands

gång under sina studieår är ännu högre. Ökade utbyten

stu-

ökat från

Andelen

utomlands. studier

landets

utbilda

och

läser utomlands

som

avslutade

Erasmus

fenomen, det

och

hämtade

synonymt

sig

nytt.”Vad

fälle läser

gränsöverskridande processer

3. Denna

är

denter

huvudsakliga inom

för

gränser

student

sker

söker

Att svenskar

instifta

som

här

och

Expansion

fram

de tillkommit

De

också

används

2000

dessa.

eller Andra

position.

kapital.

det

Erasmus

internatio-

som

att

sociala

sin

medvetna

verktygslådan,är fält kapital (termerna tillgångar och

för eurorepresentanter nationalstater kommit överens

verksamheter

lan

över-

att

genom

om

kan

Socrates

nella i den

be-

gränser.)

nationella

exempel: £u:s utbytesprogram och

det

agenter,

något sker, medan

transnationalisering tecknar

inblandi Bourdieus

försvara

att

av

allt

och

nationalstater som

utbyte

den bourdieuska

resurser

förutsätter

sätt

omedvetna

viktiga begrepp, och

som

och

görs, vilket

nationalstaternas

förbättra

inom

dessas

studenter

utan

den tidigare

ser

och

sker

eller

»transnationella«

termen

lärare

ning. Strategier ska förstås mening, det vill säga som

marknad.

Ått

sluts

knyts, utbytesavtal

vid

någon sannolikt

har också

studenter

blivit

Internationaliseringavser (...) organiserasgenom två eller eller genom representanter för dessa. (...) Transnationaliseringavser alla andra flera territorialstater Kursivering i original. Sverker Sörlin, De lärdas republik. Om former av gränsöverskridande.« vetenskapeninternationella tendenser (1994), s 29. sådana

4, För

som

involverar

en genomgång över svenskars utbildningsfärderi utlandet internationaliseringens konjunkturer, se Sörlin (1994).

5. Högskoleverket,Universitet rapportserie 2004:16, s 25-27.

och

»

eller

och nation-,

transnation-

och

årsrapport2004, Högskoleverkets högskolor, Högskoleverkets

i

TRANSNATIONELLA

vanliga inslag på

svenska

UTBILDNINGSSTRATEGIER

universitet

högskolor.”

och

påverkan av

under

Och

modeller

tionella

lärosätenas

examina,

tvungna att förhålla sig till internationaliseringen. Sammanfattningsvis: Svensk högre utbildning är inte längre så svensk. Sverige är ett litet transnationella

ler terna

marknad

klart på denna växande (28 procent av alla utlands-

studerande

läser

i usa,

att

i Storbritannien

av

i Australien 9 procent procent, inklusive Irland och Nya Zeeland blir

andelen

totalt

följer de

stora

50

De

ter

som

som

läser

redovisar

svarar

en-

självförsörjandevad gäl-

är

svenska

studen-

följer det generella anglosaxiska länderna är

i utlandet

de

läsa i

Totalt

usa.

svenskarna

i

ett

läser 60 procent anglosaxiskt land. är också

länderna

nordiska

mottagarländer,medan

procent).?Därefter

Tyskland utländska

låga

har

i förhållande

europeiska utbildningsoch länderna Tyskland, 11 procent, Frankrike, 10 procent. De anglosaxis-

6. Läsåret

läser

som

länder

högst prioriterade.!?Framför allt står Storbritannien högt i kurs, en fjärdedel återfinns här. Lika många väljer

12 —-

amerikaner,

australiensare tre

också

uttrycks

det är få

De utbildning.”

mönstret,

utbild-

ningsmarknaden. Anglosaxiska länder dominerar

och

Länderna

blir

på den

att

faktum

LOGIKER

dast för 3 procent av studenterna som läser utomlands. Annorlunda uttryckt:

och

Alla lärosäten undervisningsinnehåll.”

land

dominans

i det

utomlands, dessa

svenska

kursutbud

NATIONELLA

ka ländernas

britter

interna-

omvandlas

OCH

länder (6 procent

som

och

svenskar

andelar

till de totala

studenter

viktiga

Frankrike

andelarna läser

i dessa

vardera).

var det enligt orcp, Education at a Glance 2005, 25 000 utländska studen1,2 procent av det totala antalet studenter i världen Sverige. Detta motsvarar i andra länder. Enligt samma csn källa var det 15 000 svenskar som läste utomlands.

2003/2004

läste i

över

statistik

Diskrepansen beror

svenska

26700

sannolikt

på att

studenter

csn

även

tar

med studiemedel med

i utlandet

för

samma

år.

språkstudieri utlandet.

propositionen Internationaliseringen är talande nog det övergripandetemat för den senaste högre utbildning. Propositionens andra mening lyder: »Syftet är att i fråga om svensk högre utbildning öka utbildningens internationalisering och attraktivitet, skapa tydlighet och och nationellt, bidra till höjd kvalitet, breddad jämförbarhetinternationellt rekrytering och en större 2004/05:162, skapa tydlighet tillträdesreglerna.«Regeringens proposition, Ny värld s 1. ny högskola, 7.

om

—

8.

orcp

(2005), tabell C3.7a, data för

9. Anne-Cahterine en nen

internationell

2003.

undersökt

att expatrierade grupper i Frankrike, konstaterar pinnhålupp i karriären, men att det för fransmänAnne-Catherine Wagner, Les nouvelles élites de la mondia-

Wagner, postering för många är ett som

självakan vara black om foten. Une immigration dorée en France (1998).

lisation. 10.

orEcp

(2005), tabell C3.7a, data för 2003.

119

BÖRJESSON

MIKAEL

läsa utomlands

Att

bland

vanligare I början av av free movers

land.

av

är

tydligt i exempelvis

val för kvinnorna val för männen.

rade bland

och

Högre än

mätt

bland

gruppen

free

från

movers,

där

hem

föräldrarna

har

utbildning.

Bland

är

59 procent.

andelen

är bland

en

högst

64 procent minst en av

längre högskoleutbytesstudenterna

dem

Motsvarande

som

för bredare

läser

sociala

i svensk

Trots

de

ökade

skikt.

Visserli-

ökat så

gen har inte andelarna men väl antalet.

studenter

mycket,

skarorna

i utlandet

och

svenska

de

genom-

gripande förändringarnaav högskolan i namn av internationalisering är lite av

detta

utforskat.

tenderar arna.

ofta

Ett

York

och

transnationella

investeringar.

att

försök

Det

internationella

hamna

mellan

att

råda bot

Svenska

stol-

på detta

världens är

lätt

studenter och New

Nordöstra

högre utbildning 46 procent.!? Samtidigt råder det inget tvivel om att utlandsstudier nu harblivit tillgängligt även

svenska

av

New

lärosätens

svenska

ett

soci-

föräld-

efter

högstautbildningsnivå,är

andel

av

och

i Paris

i Paris

bland

rarnas

kommer

görs i följande analyser studenter

ett

högskolan.Det

i den svenska

ursprunget,

usa

val

överrepresente-

mer

utlandsstuderande

studenter sociala

framträder

är också

ala skikt

65 procent medan män-

procent.!! Skillnaderna

Frankrike

vanligare vanligare

sett

män.

något bland utbytes-

könen

mellan

var

kvinnor, 52

studenter,

generellt än bland

1990-talet

dominerade

nen

är

kvinnor

och

usa

tionskraft.

landets Etudes

Hautes

Sciences

mest

Écoles, som

Grandes

(L'Écoledes

av

Det

finns

I Paris

merciales),

två

regioner. regionernas attrak-

förstå

prestigefyllda re

är

Paris

attraktiva

mest att

York

Po,

Com-

(École

Fns

Supérieure), Ecole Centrale École Polytechnique, och nordöstra UsA rymmer samtliga åtta Ivy och League-universitet många andra Normale och

världsledande

universitet

som

MrIr

of Techno(Massachusetts Institute och Johns Hopkins. Många tradilogy)

tionstyngda Liberal Ars Colleges finns i New England. Paris och framför allt York

New

allt

vad

det

är också

innebär

världsstäder av

med

kulturutbud,

hektiskt skyhöga boendekostnader, och närvaro av multinationella nöjesliv företag,ickestatliga organisationer och ledande konsultbyråer. för Regionerna är också attraktiva svenska stora som

studenter

antal.

som

De närmare

läste där 1998

söker

sig

dit i

2 000 svenskar

och 2000

blev före-

till vilken nytta? En utvärdering av Högskoleverket,Utlandsstudier effekterav utlandsstudier, 1999:10 s 47f. R, Högskoleverketsrapportserie 11.

12.

—

Ibid,

s

50f.

TRANSNATIONELLA

mål för

en

Varken

de svenska

tiva för svenska re

i Paris

är representa-

usa

studenter

för svenska tio studenter

både socialt Kvinnorna

Närmare

åtta

kvinnor,

merärt

LOGIKER

och meritokratiskt. också

dominerar

de svenskar

bland

nordöstra

att

NATIONELLA

högskolan). De svenska studenterna i Paris utgör sammanfattningsvis en (kvinnlig) elit i dubbel bemärkelse,

allmänhet

är

i Paris

OCH

och än mind-

ungdomar i

på nästa sida).

(se tabell av

studenterna

de i nordöstra

eller

enkätstudie.!?

och

intervju-

UTBILDNINGSSTRATEGIER

(sju

usa

i är

studenter

tio

av

nu-

läser

som

jämföra med ungefär dryga fem av tio i den svenska högskolan. Kvinnornas

kvinnor) och studenterna

numerära

högskolan (varannan härstammar från högresocial klass, vilket gällerför ungefären av tre i den svenska högskolan).Däremot skiljer sig deras tidigare skolkarriärer från

dominans

i Paris

na

nivåer

i

i

studenter-

studenterna

har grundlagts på tidigare utbildningssystemet, flickor

dominerar franska

bland

stort

bland

grund-

och

dem

kommer i

Studenterna

läser

som

gymnasieskolan. så

dubbelt

studerar

som

i

gått prestigetunga gymnasieutbildningar som den naturvetenskapliga (gäller för en sett) och

av

tre

går av

ut

av

individer

mot

en

studenter

13. Av de närmare

över

Fler

800

individer

faktorer.

Det

besvarade

inte

enkäten

och de

en

i Paris

som

i mindre

läser

föra med

en

skolan

och

i Paris.

Med

av en

i nordöstra

usa

också

intervjuades usa,

dem

ett

som

med

senare

1100, och

av

samt

som

usa

grupp.

stora

studenter

re-

med

gruppen

större

nästan

låga svarsfrekvensen

på lägre nivåer

läser i

heterogen

mer

De adresser

I

läser

som

som

i

usa

än i

helt saknas.

drygt tjugotal och

närmare

Paris).

än merito-

sociala

olika

I vissa fall hade inte studenterna

utomlands

av

såväl studenter

av

i

ord har studenterna

mer

en

högskolan

dem

naturvetenskaplig av sju, att jämi den svenska hög-

tre

andra

tio har

av

motsvarar

en

tillgångar.De

kratiska

ifylld. Den relativt spåra alla studenter.

utsträckning.

fem av

Frankrike, där de

i nordöstra

att

läst

som

av

slag knappatillgångar. Den är betydligt studenter

studerade

alltid aktuella.

det få

gymnasieutbildning,

surser

svenska

enkäten

är

Det finns

som

knappt

usa

tredje

var

en

vilket

svenska

i den

(gäller för

utgör

studenterna

problematiskt

var

försorgvar Yngre studenter

och

dem

i den

30 och 462 returnerade

CSN:s

har

bland

tio

av

gymnasieskolan

fem bland

enkäten.

som

Endast

höga gymnasiebetyg, förhållandet

än

ursprung

svenska

Parisstudenternas.

stor

utsträckning Sverige från högre tjänstemannahem (drygt sex av tio mot tre av tio i den svenska högskolan)och de har framför allt lyckats bättre i skolan. Det finns en påtagligöverrepresentation av individer'med höga gymnasiebetyg (var student har gått ut gymnasiet tredje med ett betyg över 4,4, något som gäller för endast en av tjugo totalt de

som

i den

i större

har

utsträckninghögt socialt

290

dessa

besvarade

intervjuades på en rad

beror

tillhandahållits

via

påbörjatutlandsstudierna. de som läser språkkurser

|

MIKAEL

BÖRJESSON

Svenska

studenter

Paris

i

nordöstra

och

USA och tre

kön, ålder, betyg, socialt

för

Jämförelsetal

och

referensgrupper.

nationellt

ursprung.

Avgångna

Avgångna

från

från

utbild-

grund-

gymnasie-

Studenter

i

Paris

New York

ning

skolan

skolan

2000

1998

1998

1994

1997

N Kvinnor

Iprocent)

Medelålder

Högt socialt

högre

ursprung

290

462

78

69

54

51

23,5

25

27,5

16

63

50

31

17

63

45

35

19

32

12

10

32

14

19

5

5

8

77

79

80

-

-

-

(procent) Föräldrar

högre

med

studier

3 års

minst

-

(procent)

Höga gymnasiebetyg

[4,5-5,0)

4

-

(procent) Naturvetenskaplig

gymnasie-

10

-

utbildning (procent) Nationellt

ursprung

7

-

(själva födda utomlands) (procent) Nationellt

ursprung

-

-

(själva och båda föräldrarna födda i Sverige) (procent)

Nedärvt

och

internationellt Även

om

de

exceptionella i denter

het är de inte

förvärvat,

nader

och nationellt två

populationerna

relation

och svenska

till svenska

ungdomari

som

helt finns

homogena. mellan

Deskill-

studenterna

respektive område har analyserats hjälp av specifik multipel korI analyserna har respondensanalys.!” elva variabler ingått. Fem av dessa rör i

är

med

stu-

allmän-

14. Korrespondensanalys ingår bland de metoder som matematikerna Brigitte Le Roux och Henry Rouanet benämner geometrisk dataanalys, som bygger på att material analyseras georum där såväl individer som metriskt, man erhåller mångdimensionella egenskaper (variabelvärden) fördelar sig. Se vidare Brigitte Le Roux och Henry Rouanet, Geomretric Data Analysis: From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis (2004). Analyserna som presenteras översiktligtnedan har gjorts i samarbete Brigitte Le Roux.

122

—

TRANSNATIONELLA

föräldrarna

(högsta utbildningsnivå,

eventuellt

arbete

det, invandring och

och

studier

i

Sverige arbete

av

och

tidi-

och

För

skapas

av

språkresa). Korrespondensanalyserna blottläggersåledes skillnader i förvärvade och nedärvda tillgångar. Dessa också enligt en tillgångarstruktureras nationell-internationell

relationerna

Hur ser

ut

de två popu-

lationerna. I båda

analyserna blir den första axeln (den viktigaste och den som i redogör för de största skillnaderna materialet) tande

axel

en

ställer

som

även

att

om

totalt

det

i båda

alt selektiva

mer

från

som

ha

kom-

blygsamma förhållanden. skiljer sig axlarna åt. Bland

mer

Därefter studenterna

i Paris

andra

den

och

upprättas både den

tredje axeln av stuegna tillgångar.Den andra axeln ställer mycket av internationella investeringar mot lite av sådana och den tredje struktureras av de nationella där investeringarna, återigen mycket

i nordöstra

Usa

mot-

en

av

har och

utomlands

och

är

också

utomlands).

fjärde axeln

i

stustor

Den

är huvudsakli-

studenternas

av

båda

De

och

arbetat

egna

axlarna

sam-

triangulärstruktur där skapas av omfattande i det svenska utbildningsinvesteringar det av andra systemet, investeringar främst riktade mot usa, samt ett tredje, hörn. kosmopolitiskt orienterat Korrespondensanalysen visar på vikten av att skilja mellan förvärvade och nedärvda tillgångar. Det är inte att de som har mycket med självklart hemifrån också sig lyckasskaffa sig goda skolmeriter och de från blygsammaomständigheterkan till viss del kompensera sitt ursprung med lyckade skolkarriärer. Likaså pekar analysen på att det

fallen

även

att

tillgångar

mantagna ger en det ena hörnet

finns

en

som

harrelativt

axeln

derat

investeringar.

sett

man sak, tenderar av och dem annat) mycket

av

andra

gen konstituerade

mycket socigrupper betydande inom respektive population skillnader mellan dem som kommer från mycket resursstarka hem (har man mycket om

som

den

(båda föräldrarna

tredje

omfat-

(utbildningskapital och internationellt kapital) mot lite av dylika tillgångar. Det betyder handlar

läser

dem

utsträckning födda

nedärvda tillgångar

alltså

är

föräldraaxel, de med väl-

naturvetenskapliga gymnasiestudier och långa studier på universitetsnivå i Sverige) och dem som har mycket av nedärvda internationella tillgångar

tillgångarna

mellan

fjärde axeln

Den en

LOGIKER

sättning mellan dem med tunga egna investeringar i det svenska utbildningssystemet (höga gymnasiebetyg,

dimension.

skiljer sig något för

NATIONELLA

digt mycket internationella polariseras mot dem som myckettillgångar.

utomlands,

i utlandet

OCH

lite.

mot

den första

språk) själva(gym-

nasieutbildning, gymnasiebetyg, gare studier erfarenhet

står

i utlan-

utländska

samt

gäller studenterna

sex

UTBILDNINGSSTRATEGIER

denternas

internationella behöver

utesluta

som

läser i Paris

som

kombinerar

och

det nationella

varandra. finns

Bland

många studenter

omfattande

studier

-

a

123

inte

dem i

BÖRJESSON

MIKAEL

I

analysen fås

usa

långa studier

med

utlandet

trepolär

en

av

typer framträder.

icke

Utifrån

i

Sverige.

i nordöstra

studenterna

av

där

struktur

nationella

två

investeringar

studenternas

i

positioner

korrespondensanalysens mångdimensionella rum kan en klassificering av 5 studenter De stusamtliga göras. denter

är mest

som

nära

hamnar

som

varandra

många

(de

många

i

därmed

och

dimensionerna

av

lika varandra

de

delar till

bidrar

egenskaper struktur) förs skapa rummets som skillnaderna grupp samtidigt av

som

till

att

en

mel-

förutsättningarväljer att utbildning utomlands och se finns betydande skillnader mel-

har liknande

om

i

det

lan olika för

att

grupper basera

ter

på

enskilda

ursprung

eller

studenter.

av

jämförelser variabler kön

stället

I av

studen-

som

socialt

härmed

görs

utifrån

studenterna

medan nio

ning

i

kan

särskiljas meningsfullt

av

sex

grupper,

i nordöstra

studenterna

fall' återfinns

snarlika

populationerna (det som

använts

samma

nationella

analysen

avvtagarna,

15. Metoden s

kallas

106-116,

euklidisk 411-416.

som

av

de

grupperna och de hari särklass

analyserna nedärvda tillgångar. Typiskt föräldrarna

både arbetat

utomlands

och

mest

Föräldrarna

av

båda

studerat dem

av

också

är

vanligen högutbildade.Man har inte riktigt egna investeringar som matchar dem man har ärvt. Visserligen finns en som överrepresentation av studenter läst en naturvetenskaplig gymnasieutbildning, men betygen är medelmåttiga (i jämförelse med de andra gruparvtagarna perna). De internationella i nordöstra usa lyckas bättre med att nedärvda

de

till

resurserna

utbildningsframgångar.Man

egna

överrepresenteradpå de

är

högst rankade

nationellt

rekryterande universiteten (Ivy League-universitet och andra elit20

återfinns

terna

läser

hypotesen

vidare

i

15

att

Brigitte

studen-

10 procent

Bland

av

dem

däremot endast på en Grande av procent samtliga

är det

läser

som

studenter

mot

studenter.

i Paris

École, vilket svenska

av

procent

här

svenska

9 procent

klassificering, se

en

en

i båda

är att

och

minst

att

invandrat.

som

i

i

är

arvtagarna

distinkta

mest

samtliga

variabler

de investerar

arvtagare

internationella

De

i båda

investerar

och hur

Internationella

I vissa

i båda

de

i utlandet.

institutioner),

analyserna) och vi granska fyra av dessa: de inter-

ska här

(2004),

usa.

grupper

är

elva

grupper i

dem

överföra

en

jämförelse variabler samtidigt. I analysen av Parisstannar vi vid en uppdelstudenterna av

definierar

utbildning

har

lan grupperna optimeras. Detta innebär att vi kan diskutera hur studenter som

investera

nationsspecifikatillgångar,de dominerade och utbildningseliten,för att se vad som

gör. Man kanlansera de amerikanska

Le Roux

och

elituni-

Henry Rouanet,

"TRANSNATIONELLA

är bättre

versiteten

typ

på att fångaupp

internationellt

av

bär

studenter

UTBILDNINGSSTRATEGIER

den dessa

kapital som

renommerade är

i

Desom

investerar

cifika

tillgångarär till

na.

mycket i nationsspei vissa avseenden

de internationella har vanligen

Man

ärvda

en

arvtagar-

klent

med

ned-

tillgångar, men desto mer av egna investeringar (man har studerat utomlands länge och man har vanligtvis också arbetat utomlands). Dessa investeringar är framför allt riktade

internationella

det land

mot

som

att

mest

konsekrerade

sig i grup-

lyckas ta sig in på de skolorna i respektive utbildningssystem. I Paris är det

lands

de inte

framför allt skolorna

som

i

för

att

gäller och

inte

inte så svårt

att

i

universitet

inte

och de

universiteten

Écoles. Det är på

befinner

man

för studenterna

i. Karakteristiskt penär

privata

Grandes komma in

åtminstone

Frankrike,

jämförelse med

vad

sig in på en Grande Problemet ligger snarare i att kvar.!$ På de privata skolorna förutsatt sig ofta enkelt in —

École.

Bland

hålla

16.

usa

och

Studievillkoren

helt

många debattböckerna

om

man

sig

läser

än vad

för

sent

länge är

och i

partner.

kraftigt

90 procent

75 procent

usa

väl

man

också

är hela

i Paris

har

Förutom

inhemsk

en

domineras

grupp

kvinnor

(den

näst

högsta andelen). Dominerade En

grupp

de

övriga

skiljer sig

som

är

de

klart

dominerade.

från Dessa

tillgångar med sig föräldrarna ingen bagaget. än en högre utbildning yrkesutbildning på gymnasiet och föräldrarna har ringa

studenter

har

i

Ofta

och och

lite

av

har

arbete

och studier

i så fall

relation

är det

betyg ler praktisk gymnasieutbildning,

studenter

svenska

universitetets

ut-

mediokra övriga grupper: ekonomisk elgymnasiet,

till från

eller

i

sällan främmande

språk vanligen engelska inte franska eller tyska. Studenegna investeringar är måttliga att inte säga mycket blygsamma i Detalar

landet.

studenterna

réformestniversitaires

där

och har

kvinnor,

Ofta

till landet.

studerat

Denna

för

i nord-

andra

band

etablerad

ternas

det franska

Le Livre noir des

att

man

som

är ofta

starka

av

värdlandet.

mot

man

att

studenterna

är det också

orienterad

man

föreläsningssalar,lärare som kommer lokaler. Systemet bygger även på att calamitatum:

Både bland studennordöstra

usa är free överrepresenterade. Man har också i relativt liten utsträckningläst i Sverige många år på universitetsnivå tidigare och utbildningssatsningen är

tar

många på privata skolor, framför allt mindre Östra

lärosätena.

erfarenheter

krävs

som

ta

kan betala.

schools, och det

2n0vers

nationsspecifika tillgångar motsats

LOGIKER

sig in på de högst

man tar

i Paris

terna

Investerare

NATIONELLA

business

ovanligt att

rankade

sig.

med

OCH

inte

kuggasi kris, (2003).

är

vana

alls, obefintliga rätt stor se

sällan

vid med

överfulla

resurser,

nedslitna

utsträckning.För en av de (kollektiv), Univerisitas

Abélard

BÖRJESSON

MIKAEL

högre studier i Sverige. Studenterna är Ööverrepresenterade på de minst ansedda lärosätena, community colleges, lågt rankade regionala colleges och i usa samt konstskolor språkkurseroch privata utbildningar i Paris. Minst lika är krafsärskiljandeär att studenterna de mest underrepresenterade på tigt översökta utbildningarna, de högst rankade nationella

i

universiteten

Écoles i

Grandes

och

usa

Paris.

Utbildningseliten sig tydligt utifrån egna investeringar i framför allt det svenska utbildningssystemet. Vi kan kalla dessa för en utbildningselit. Dehar nästan samtliga läst den naturvetenskapliga linjen på gymnasiet den utbildning som har den högsta sociala rekryteringen, de högstamedelbetygen från grundskolan och som renderar de från högstaavgångsbetygen gymnasiet och störst övergångar till högre studier och har mycket höga gymnasiebetyg (gäller för dem som läser i usa, ej för En

utmärker

grupp

sina

utomlands

ringarna

de i särklass

ten

läser

på

har största

högst

de

utbildningseliandelarna

rankade

som

nationella

i UsA (sju av tio av demi som rankats på ett universitet högsta eller näst högsta nivån)

universiteten

läser

usa

på

den

de har även

och

på

tation

klar överrepresen-

en

Grandes

av

tio

de

privata skolorna

Écoles tio

(två

i Paris

bland

samtliga). Utbildningseliten är även underrepresenterade på de icke legitima delarna av utbildningsfältet,community colleges, business och lågt schools, konstskolor rankade lärosäten i usa och regionala tiskt

mot

en

är också

andelen

som

av

att

Karakteris-

i Paris. man

studerar

har den största utomlands

som

och tredje utbytesstudenter. i Paris är utbytesstudent, vilket totalt gäller drygt en av tio i nordöstra Usa de mest och två av tio i Paris. Vägen till Var

—

eftersökta och i Paris svenska

i

usa

positionerna i nordöstra usa går alltså inte sällan via det

utbildningssystemet.

—-

dem störst

på

universitetsnivå

i

har

rarna

också

förklaringarnatill att de studensatsat mycket på att investera i utbildning i Sverige är de som har störst framgång utlandet tar in i sig på En av

betat eller delarna för

studerat som

de

Vadgäller

en

är

internationella

men

som

de

mest

eftersökta

finna i hur

lärosätena

—

står

att

utbytesverksamheten byggts

upp i Sverige. Det är de lärosäten som intar de mest dominerande positioner-

dem harar-

utomlands,

invandrat

de egna

av

ter

—

internationella

vissa

tillgångar,åtminstone

än

interna-

tionalisering

De

Sverige. egna tunga utbildningsinvesteringarna ackompanjeras av att föräldrarna till flertalet av studenterna har en längre bakom högskoleutbildning sig. Föräldner

lärosätens

Svenska

läser i Paris). De har också i utsträckning läst många termi-

som

an-

betydlig lägre

na

inom

satsar

arvtagarna.

lärosäten vi

utbildningsinveste-

126

högskolefältetsom på utbyten. Det är på dessa finner utbildningseliten.

det svenska

mest

TRANSNATIONELLA

UTBILDNINGSSTRATEGIER

Några belysande exempel på de lelärosätenas och utbildningarnas transnationella investeringar: I mitten dande

1990-talet

av

stitutet

ut

skickade än

mer

läkarstuderande

Karolinska

50 procent

mellan

20-30

och

cent,

Konstfack

30 procent,

och

procent

Kungliga

högskolan närmare

tekniska andelar

man

även

tog

25 proliknande

emot

från utlandet.

studenter

Detta

jämföras med exempelvis

kan holms

skickade

juridiska, där

där den

universitet,

eller man

hade

ut

flest

en

andel

Stock-

institution

den

studenter,

på

10-15

pro-

Lärarhögskolani Stockholm,

skickar

cirka

ut

35

av

procent

Även

de

om

kvantitativa

skillna-

så är de kvalitativa

är

än viktiga Karolinska institutet, betydande. Kungliga tekniska högskolan,Handelshögskolani Stockholm och i viss mån

derna mer

även

Konstfack

exklusiva

intensivt

satsar

kontakter

med i

prestigeuniversitet sten av utbyten med utgör

universitet

skillnad

mellan

en

usa.

på sina

framför

nordamerikanska

mycket avgörande

de

mest

dominerande

och

de

övriga. Medan

tal nordamerikanska

några den

tillhör

kan tio-

universitet, varav den yppersta eliten, har

företagsekonomiskainstitutionen

17. Resultaten

allt

Just förekom-

utbildningarna Handelshögskolani Stockholm erbjuda ett trettiotal platser på ett

NATIONELLA

universitet

med

två

de

högst rankade)

universitet

nomiska

i

endast

avtal

(vilka ej tillhör

usa

och den nationalekosaknar

institutionen

med amerikanska

LOGIKER

helt avtal

universitet.

Utmärkande

för de

läro-

ledande

ingår i mycket exklusiva utbytesprogram. Handelshögskolan i Stockholm utgör det mest iögonfallande exemplet. Man ingår i CEMS (Community of European Management Schools) och Pim (Partnership in International Management) som båda är explicit exklusiva endast de »bästa« sätena

är att

de

—

studerande!”

sina

på Stockholms

någon gång

utomlands

över

i Stockholm

cent,

sina

av

utbildningen, Handelshögskolan

under

som

in-

OCH

inträde.

ekonomiutbildningarna ges En liknande princip ligger

till

grund Kungliga tekniska högskolaningår i, '"TimMr (Top Industrial Managers for Europe), som består av »30 kända tekniska högskolor i Europa«. Karolinska institutet ingår inte i visserligen några andra nätverk än Erasmus, men har organiserat sina bilaterala utbyten i ett eget program, LINK-programmet (Läkarutbildningens för

ett

de nätverk

av

internationella tal har

en

som

kommitté). Dessa tydlig orientering mot

anglosaxiska världen och usa, och omfattningen av i såväl

svenskt

ett

som

framför avtal ett

av-

den allt

är unik

europeiskt

perspektiv. Deskillnader

eringar

som

dominerande

i transnationella

finns mellan

kapital

bygger på en undersökninggenomförd1997.

invest-

allt de

lärosätena och de domine-

rade måste sättas i relation de

framför

till de

förfogar över, främst

övriga veten-

BÖRJESSON

MIKAEL

även

skapligt kapital, men

socialt,

och ekonomiskt

boliskt, kulturellt

nom

trogna

De ledande institutionerna

laterade,

vida

som

överstiger dem

som

lägre positionerade lärosäten. Det vetenskapliga kapitalet är viktigt utifrån två aspekter. De dominerande institutionerna har ofta en långtradition till av studentoch forskarutbyten som stor del byggts upp utifrån de personliga finns vid

transnationella siv och

kontakter

omfattande även

till

att

den transnationella kan

Dessutom

tillgång.De

en

förfogar över dentgrupper med

studenterna rella

och

ningar

stu-

mängder såväl

tionella

marknaden

i den

den

genererar

riktas de transnatio-

investeringarna mot

transnationella

den

vid dessa lärosäten

den nationella

marknaden,

—

att

och

detraditionella

utmana

hierarkier

nationella För

att

denterna

meningen

att

128

trans-

investeringar

sammanfatta: i Paris

får tillträde värda

Ge-

och

för

olika modeller

transna-

universiteten

fackhögskolorna.

Utmanade

inves-

prestige.

Därför

för

krävs

som

resurser

inom

—

medlemskap i exklusiva utbytesprogram internationell

De

säga främst som insatser i kammellan de mindre högskolornaoch pen i mindre utsträckning som medel för

värde och

i

sig fungera som ett komparativ fördel på

teringar en

na-

fyller

det vill

lärosätet.

kan transnationella

de

erkännas

snarast

ett

Slutligen

om

marknaden.

fulla

ambassadörer för

mest

det

inom

investeringarna en tjänar som insatser positioner på en transna-

funktion.

spelet

nella

söktrycktill de mest prestigeutbytesplatserna kan skolorna göra en ytterligare selektion av de redan hårt studenterna. På så sätt kan de gallrade förvissa sig om att de skickar iväg de studenter som är mest att vara lämpade finns

den

intar

transnationella

att

det

att

skolan

fältet. För dessa lärosäten

emellertid

Detta

inför. I och med

deställs

pre-

utbildningsmarknad. Samtidigt fungerar de som medel för skolorna att distansera sig ytterligare från sina inhemska konkurrenter. närliggande av svenska lärosäten saknar Merparten

utgöra

förvärvade

mest

tionell

kapital. utbyten. Man är säker på att klarar de språkliga,kultuutbildningsrelaterade utma-

som

underlättar

i

elitutbildning-

väl selekterade stora

att

positionen

dubbel

forskning forskning placera högskolanpå utbildningskartan. studenterna

landets

dominerande

de

inten-

för med

svenska

arna

nedärvda

en

för-

är

studenter

det egna

marknaden är tionella

och erkänd

sig. Framstående bidrar

som

med

stigefulla utbildningar ges svenska lärosäten internationell legitimitet genom att förknippasmed dessa. Det är således mycket väsentligti vilka sammanhang man upptas och det mest grundlägför ett maximalt utfall gandevillkoret inom den transnationella utbildnings-

tillgångarär ojämnt fördelade. förfogarofta i synnerhet forskningsreresurser,

tal. Dessa över

utländska

att

sym-

kapi-

De

svenska

och nordöstra

till de

positionerna

mest

i det

usa

stusom

eftersträvansamerikanska

TRANSNATIONELLA

och framför har

allt i det franska

UTBILDNINGSSTRATEGIER

rellt

systemet

ofta

ingjort mycket omfattande vesteringar i det svenska utbildningsDetta med systemet. hänger samman att den ökade internationaliseringen i Sverige bidrar till en ökad nationell skiktning och hierarkisering av lärooch utbildningar, där de mest säten

lärosätena

dominerande

mycket

omfattande

ternationella konkurrenter. och

De

utbildningarna

sig

i

har

är med

sluter

nätverk, där

kan

institutioner. terna

innebär

Detta

når toppen

som

studen-

att

i de nationella

till samtidigt positionerna på en global utbildningsmarknad och kan dra de

eftersökta

mest

hierarkin

dessa

exklusiva

utan

är

har inte

hänvisade

till

vinna

eliterna

som

har

på internationaliseringen.

i

och

i

semestrar

och

grund-

kanske

till och

är

del

av

stor

av

gymnasieskolan med

arbetat

som

mycket

påbörjahögre studier

att

läst

Frankrike,

underlättar

i landet

pair

au

för

i Frankrike.

tillgångarnaska inte Även om många ekonomiska hinder rivits i Sverige med allmänt studiemedel och avgiftsfria stuekonomiska

De

i

underskattas.

i

är

Usa

studier en

miljonklassen.

från

annat

terminsavgifterna som förlägelituniversitet

ett

New

som

ofta De

räcker

sammanhang.

i utlandet.

för dem till

stad

studiestöden

Det

York

inne-

investeringar

generösa svenska

långt i

inte

förutsätts

dessa

tillskott

håll.

högre utbildningens internationalisering är inte endast något som berör de högre sociala skikten. Globaliseringen handlar i mångt och mycket om skalförändringar.Det som tidigare Den

att

De har

nämligenmycket förutsättningar som krävs för framgångsrikautbildningsbanor över nationsgränserna. I finns mycket kultuföräldrahemmen av

språk och

integrerad

en

bär utlandsstudierna

presti-

mest

på

franska

ger sina och/eller

gefulla sammanhang som utbytesavtal och Nordplus. inom Erasmus Desociala gruppernas utbildningsstrategier följer en liknande logik. Det är de sociala

ord

i

internationella

Det

uppväxt. Detta

synnerhet mycket höga och

nätverk,

mindre

främmande

dier råder andra förhållanden

tillgång till

transnationella

andra

I

nytta av nätverkens samlade resurser. i den Lärosäten som är lägre rankade nationella

utbildat

flera

ha varit

heller

får tillträde

hierarkierna

utomlands, sig utomlands,

bör ses betydelse. Högre utlandsstudier som resultatet av en lång process, där tidiga val betingar senare möjligheter. En viktig faktor är språket,framför allt vad gällericke-anglosaxiska länder. Att

i in-

lägga det symboliska värdet sina utbytesparterna representerar till som ett socialt egna tillgångar, slags kapital som delas av samtliga ingående de

arbetat

mycket.

rest

studenternas

lärosätena

varje

i exklusiva

samman

ofta

behärskar

Föräld-

erfarenheter.

fall även

vissa

distan-

land

har

LOGIKER

tillgångaroch

ekonomiska

kapital,

rarna

från sina nationella ledande

NATIONELLA

internationella

sina

vare

förmår

resurser

sig ytterligare

sera

tack

investeringar

OCH

de

129

var

förbehållet

en

nödvändighet för

en

liten

elit, alternativt de

något

mer

BÖRJESSON

MIKAEL

resursstarka

de

av

mest

har

undernärt

ett

1800-talet),

av

»demokratiserats«

nu

(exem-

utsatta

pelvis migrationen från Europa till usa i slutet

och

blivit

allmänt

tillgängligt. Internationaliseflyttats in i skolan och den ringen högre utbildningen och på så sätt utmanas de högre skiktens privilegium via utbildningsväsendet. Parallellt med detta sker även en kommersialisering av internationella studier. Företag specialiserar att sig på erbjuda och förhar

medla

på hemmaplan kan

man

universitets

hålls där

Mässor

utlandsstudier.

utländska

möta

Privata

representanter.

ut-

bildningsanordnare sluter sig samman och erbjuder utbildningsprogram som omfattar

studier

länder.

i olika

Detta

gör att det transnationella

sammantaget

utbildningen kan alltså intern differentiering

examen

holm

från med

amerikansk både och. fler

ligt

När ett

redan än

expanderar

system dominerar

mer

av

det

kan drastill

det som

till

i

skaffa

att

expansionen

försvinner

blir

än

bara

sig i rätt

mer

som

sig

räknas. En parallell av

från måna

högre

den

utbildningen i Sverige. Att nya träder in i högskolan innebär eliterna

stort.

de

ser

grupper inte att

systemet. om

att

De

placera

I ökande utsträck-

positioner.!?

finns

dessa

ning positioner och internationaliseringen av

i utlandet

den

högre

med

kriterier

dessa

fungerar

social

även

förskjutningaroch positioner

på så sätt

Somen

student

är

bra

skola du

om

i Schweiz

skolor

i olika

uttrycker

duska

men

karriärer.

är

en

bra

Sverige, ska

inom

så är Handels

skola bland

många andra...«

stått

den skola

är att

leder

det: »Handels

Handels

jobba

utomlands

delar

satsningar

transnationella

skola,

jobba

att

internatskolor

världen och där dessa

en

väljaen exempel på

eliter

tidigt investerar i en utbildningskarriärmed

eller internationella

till mestadels

läro-

det inte

att

finns

Det

man

intressanta Internatio-

de etablerade

sociala

bana.

internationella

av

vissa

strider.

hotar

självklartför

där grupper transnationell

erbjuds

utmärkta

som

skolmässig som Något som också kan

sker

nationell

färre

att

ambition.

som

Men det

betyd-

i urvalet

såväl

på

excellens.

omskrivas

helst

det är

inblandade och

indikatorer

eller

—

att

till utlandsstudier

är

nya möjligheter inte sakernas tillstånd

I och

school

chansen

och därmed emellertid

business

naliseringen

förändrar

en

svenska

i Stockfrån Handelshögskolan kompletteras i dag gärna med en Kungliga tekniska högskolaneller utbytesstudier vid någon ledande

utbildningsutbudet expanderat kraftigt Dessa

som

det

systemet. När nya grupper görintrång blir det allt viktigare att särskiljasig. En

sätenas

också differentierats.

förstås av

som

självgår

han

18. För en analys av förändringarav den svenska högskolan under 1990-talet, Broady, Mikael Börjesson och Mikael Palme, »Det svenska högskolefältetunder Den sociala mellan lärosätena«,s 13-47, 135-154 rekryteringen och konkurrensen Furusten (red), Perspektivpå högskolan i ett förändratSverige (2002).

en

Underför-

se

Donald

1990-talet. i Thomas

TRANSNATIONELLA

på, of

The

Wharton

School, University

Pennsylvania, är

och

med

som

tänker

Med denna

sig

nationella

också

till

—

för den

—-

global yrkeskarriär. internationell

sig

ter

inter-

attraktiva, ta sig in

mer

lättare

vara

utbildbara

inte

elituniversitet

de kan

på än

skolan

en

av

typ

ningsbakgrund

bra skola

en

bästa

den

UTBILDNINGSSTRATEGIER

att

svenska

just dessa

elitutbildningar eftersom rekrytering från typer av mycket socialt sett

exklusiva

internationella

de har

omfattande

en

förberedande

beskrivna

ovan

utbildningskarriären vanligen i

investering

en

internatioär

nella eller

brittisk

i

Här

det

ofta

dessa

nationella

len

den

också

men

nat

framför

bland i Paris.

till Frankrike

allt

Huvudde-

och

man

tänker

yrkeskarriäri slags investeringar har en räckvidd, begränsadinternationell framtid

en

innebär

sidan

kanutnyttjas

kan

Man

nationella

maktfält

och

Garth

Båda dessa

som

ett

helt

till

således

fungera

mellan

Yves

de

Dezalay

talar om.!”

typer

av

som

via det

De sistnämnda är

betrakta

att

komponenter i en komplementär additativ strategi, där värdet av

som

eller

en

svensk

skapa

en

skillnad

gör

Vad

typer nationella

fattiga

som

slåss

de

mest

omfattande

antingen

i svenska

system, som sätter mest också har mest att vinna. Den sätt

av

nationella

överspelad.För på

sker

nationella

står

Och det är

definitionsDet är de

som

investeringeller utländska

på spel och

nivån att

systemen sättas

som

är

på

intet

förstå

det

som

nivå

internationell

att

endast

på strategier är investeringar som

om

och växelkurserna.

rätten

för

som

till transnationella.

i relation

de

betydelse

mest

dem

mot

examina.

dessa

spel värderingenav inte

har

arbetsmarknad

inom

i alla

de svenska

adderas till

utlandsstudierna

i

måste

de

blickfånget.

Dessa system kan emellertid inte förstås infullt ut om inte det internationella

korporeras i analyserna. ningspunkten mellan det transnationella

som

Det

är i skär-

nationella

logiken

och bör

sökas.

The Internationalization American

förmedlas

utbildningssystemet, utbytes-

studierna.

det

transnationella

Dezalay och Bryant G Garth, to Transform Latin

mists, and the Contest

an-

i relation

mäklare

internationell

19. Yves

investeringar

och

å andra

djup som

Bryan

de

svenska

arna,

Detta

hemlandet. som

alternativ

högreutbildningen förläggs

den

av

landet. mer

en

tillgång. nationsspecifika investeringar

mer

vanligen sig

länder. som

Ett

typ vi möter kvinnliga studenter av

är

LOGIKIER

utbildningsinvesteringar, i antingen anglosaxiska utbildningsbanor, som även fungerar som internationella, eller nationsspecifika karriärer, kan ses som alternativa strategier till en svensk utbildningssatsning och står i kontrast till

har svenska

där målet

något av

internationell är

amerikansk

antingen

utbildning,

högre studier ses

NATIONELLA

och där de sannolikt

utbildningar. Den

OCH

States

(2002).

of Palace

Wars.

Lawyers,Econo-

[[Ut]bildningspolitiska strategier

och

anspråk]

Schenk

Anett Från

till kvinnor

rad

olika

högskolor fyller

och

funktioner.

I

sammanfattas

dessa

korthet

och

kvalificera

att

i

arbetslivet;

samt

redan

exempel

välfärd

Oaktat

dessa

föränd-

högskolor utbildningsplatser utan också sociala mötesplatser.De är arenor där social och kunskapsmässig (re)produktion blir synlig. Socialdemokratisk högskolepolitik har alltid sökt legitimitet genom häntill och rättvisevisningar jämlikhetsunder begrepp. Såväl U68-reformen 1960- och 1970-talen som Tham-prointe

står

grundforskning forskning; att biindividers personliga utveckling tillgång till bildning och att vården säkerställs

uppgifter.

ringar

bedriva

genom bidra till samhällets

1.

som

dessa

behovsinriktad

dra till

till

som

samverkan

människor att

högskolereformer

sitetssjukhus. Precis som högskolans organisation har också dess olika funktioner genomgått förändringsåväl vad balansen mellan gäller karaktär som

en

kan

utbildning, »med det forskning samhället«!. Men dessa tre omgivande enkla punkter omfattar i sin tur komplexa uppgifter som att utbilda studenför framtida ter yrkesverksamhet och och

och tillbaka?

—

Svensk socialdemokrati Universitet

arbetarklass

att genom i univer-

Högskolelag 1992:1434.

134

är

universitet

bara arbets-

och

och

FRÅN

fessorerna under

och

befordringsreformen presenterades som

1990-talet

för

nödvändigareformer orättvisor

ra

Men

krav

och

rättvisa

eftersom

olika

former

en

persons det

användas

förbli

teman

TILLBAKA?

OCH

—

för

orörda.

att

låta

Betraktat

under en längre tidsperiod reflekterar utbildningsreformer förändringarinom

högre utbildning. på jämbördig behandling kan fokusera

KVINNOR

faktorer

externa

balanse-

att

"TILL

vissa

inom

segregering,

av

ARBETARKLASS

både en regering och partiet som regerDärmed ingen i fråga representerar. ger högskolereformerpå samma gång

frågor angåendepolitikens legitimitet, dess syften olika faktorer som social bakgrund?, och värderingar. I det följande riktas uppmärksamsexualitet”, etnicitet”, könstillhörighet?, framgångi utbildningssystemet och akademiska samhället påverkas av

hälsa? och ålder” liksom

typ och

heten

sta-

för

att

verkar

bli

genomförbara.De

och för

kommuniceras är

att

lika

mycket uttryck regerings prioriteringar som de är pragmatiska svar på externa krav. Samtidigt kan hänvisningartill för

in thirteen

Blossfeld

countries

ochYossi

socialdemo-

svenska

högskolepolitik och de jämlikhetsaspekter som framhävdes mest och i relaterade politiska dokument reformer.

med

Lika

för studenter

chanser

arbetarklassbakgrund framstår

nor

i svenska

det

här

och för kvin-

två centrala

som

betalas

med

uppmärksamhetför det

bristande

andra,

det fanns

konjunkturperioder jämlikhetsaspekter.

Shavit, Persistant

mål

högskolereformer.Samtidigt som om politiskt fokus på det

målet måste

ena

en

2. Hans-Peter

den

mot

kratins

av

kunna

och

stringens

utbildningsinstitutionen i fråga. Det är osannolikt att enskilda högskolereformer kanvara i stånd att åtgärdaalla tänkbara segregationsmönstersamtidigt och med lika stort eftertryck. Detta är inte heller oproblematiskt. Politiska åtgärder måste delvis begränsasitt fokus tus

till

upphov

så

inequality. Changingeducational

som

om

även

för

attainnent

(1993).

3. ETAN European Commission, Working Group on Women in Science, Science Policies in European Union: Promoting Excellence through Mainstreaming Gender Equality (2000). —

4. William

and s

White

Tison

Pugh,

academics«,

bisexual

»>It's

i International

just my job to be >out«