Americana Germanica [4 (Old Series; 8)]

Citation preview

:

:

(5crman Qmcrtcan Qnnals CONTINUATION OF THE QUARTERLY

AMERICA NA GE RMANICA A MONTHLY DEVOTED TO THE COMPARATIVE STUDY OF THE and Commercial Relations

Historical, Literary, Linguistic, Educational OF '^

Germany and America ORGAN OF

The German American Historical Society The National German American Alliance The Union of Old German Students

in America.

EDITOR,

MARION DEXTER LEARNED, University of Pennsylvania.

CONTRIBUTING EDITORS H. C. G. Brandt,

:

Julius Goebel,

Hamilton College.

Harvard University.

W. H. Carpenter,

J.

T. Hatfield,

Columbia University.

Northwestern University.

W. H. Carruth,

W.

T. Hevvett, Cornell University. A. R. Hohlfeld, University of Wisconsin. Hugo K. Schilling, University of California.

University of Kansas.

Hermann Collitz, Bryn Mawr College* Starr W. Cutting, University of Chicago.

Daniel K. Dodge,

H. Schmidt-Wartenberg.

University of Illinois. A. B. P'aust, Cornell University.

Hermann Schoenfeld,

University of Chicago.

Columbian University.

KuNO Francke,

Calvin Thomas, ^ Harvard University. Columbia University. Adolph Gerber, H. S. White, Late of Earlham College. Harvard University. Henry Wood, Johns Hopkins University.

New

Old

Series, Vol. 4.

Series, Vol. 8.

1906.

published BY

THE GERMAN AMERICAN HISTORICAL SOCIETY Chas. H. Breitbarth, Business Manager, 1 120 Chestnut Street, Rooms 44 and 48. PbllaOclpbia. ^Berlin

MAYER

''

be,

In

Whitman's allusions to Kant, scarce and brief though they go to prove a close study of the Konigsberg philosopher.'^^ his analysis of the character of the Konigsberg sage," **

Whitman is not quite happy. The genial bachelor, who (though he was a much desired, lively and ingenious companion) sought quiet and seclusion, in order to fulfill his worldimportant mission, may submit to the attribute of " never perturbed placidity.""'^ but " stomachic phlegm " can never be applied to Kant, who wrested from his small and feeble body a life of eighty years, full of untiring energy and work, in his pedantic punctuality similar to Frederic the Great. Whitman is more successful in the comprehension of Kant's importance as the founder of modern philosophy. Kant's position is between sensationalism and intellectualism in other words, the doctrine, which to us now seems a matter of course, that the transcendental world, the realm beyond the phenomenal is inaccessible to human reason, is Kant's creation. Now, we know how far truth can be obtained through human reason, and how the noumenal world stands related to the phenom;

'"/V

Prose, 167.

•8>ZoG^ loi.

after

Whitman and the Germans.

IVa/^

84

That may-be identity beyond the grave

a beautiful fable

is

only,

May-be the things

I

perceive are only apparitions, and the

something has yet to be known. cannot answer the question of appearances or that tity beyond the grave." real

I

of iden-

From Kant, Whitman

receives no answer to this question, For Kant in the Critique of Pure Reason demonstrates the incompetence of theoretical reason beyond the domain of experience, and the futility of metaphysics, consatisfactory to him.

though he explained, or the laws of the

human

open one." ^^^ Kant distinguishes

Immanuel Kant,

"

sidered as the science of the absolute.

may

partially explained, as

understanding,

be said an

this question

left

every idea a material element, which is furnished a posteriori by the senses, and a formal element, It is the Ego, the perceiving furnished a priori by thought. and thinking subject, that makes the phenomenon what it is. The phenomenon is the product of reason it is reason which it is reason that prescribes its laws to the sensible universe makes the Kosmos.^^^ This is what Whitman means, though he expresses it in indistinct terms, by saying " The objects in in

;

;

:

Nature, the themes

mind and

of the

of aestheticism,

soul,

and

all

special exploitations

involve not only their

quality, but the quality, just as inherent

own

inherent

and important,

of their

point of view (according to Immanuel Kant, the last essential reality, giving shape and significance to all the rest.'y**

Now we

leave

it

to specialists to trace out the

Kantian

ele-

Whitman's philosophy. We must however point out that Whitman's ethics are strongly blended with Kantian ethics Kant, by showing the limits of human knowledge, ments

in

:

transfers the centre of gravity

from human perception to human

^^^Prose, 167. ^^'Kritik

der reinen Vernunft,

^^Nov. B.,

ID.

p.

389

;

Prolegomena, pp.

44, 51, 85.

Wa/i Whitman and the Germans.

The

action.

85

categorical imperative of duty directs

power and energy to moral practice. man, but while preaching the sermon gospel of liberty,

Man

Every human being

is

sets a

human

does not handicap of duty it preaches the It

the legislator of his

own

new world's

No man must

rule.

existence.

allow himself to be used only for other people's purposes, but

must be always conscious of his own purpose in life. This is the last aim, toward which all social bodies, state organizations and national institutions strive. Free, great personaliThe holiness and the liberty of ties are the pursuit of history. life consists in the fulfilment of duty, the greatness of man must be judged by his task in the world's history such are the strivings of a nation which seeks her pride in furthering noble humanity. Moral life gives itself its laws, without command from outside. Upon such premises stands the ideal of theological morality and of modern European culture. Only the man, who is moral, not on account of outside influences, will under;

stand religious

life

;

for religion refers

of nobler humanity, which

we can

us to a superior world

neither see nor prove.

But

we believe in it, and this belief, undogmatic as it were, is the source of our moral deeds and shows itself in our moral actions. Any one familiar with Democratic Vistas will mark the analogy with the train of thoughts

we have

just followed

out. It is

mos",

^^^

strange that Whitman,

who

ego the " Coswho drew the neces-

calls

does not allude more to Fichte,

his

sary conclusion from Kant's intimation, that the mysterious

unknown concealed behind

Whitman had

phenomena of sense might unknown in ourselves. Yet we

the

possibly be identical with the

grasped the motive power in " Doubtless there comes a time, when one feels through his whole being, and pronouncedly the emotional part, that identity between himself sub-

see, that

fully

Fichte's system, from his allusion

^^^LoG

48.

:

86

^

jectively

U^alt

U^itman and

the

Germans.

and Nature objectively which Schelling and Fichte

are so fond of pressing."

'^^

could dispense with Fichte the more easily as Schelling had anticipated the main idea of Fichte's later development, saying 1795 in "Vom Ich als Princip der Philosophie Oder Uber das Unbedingte im menschlichen Wissen "

Whitman

:

"

The ego

the absolute."

is

Schelling's doctrine

is

:

the

aim

transcendental philosophy consists in starting from the subject as from the original and absolute, in letting the object of

come

into existence

by the Ego, and

as a continuous history of that led Schelling

would

attract

self-

away from

of

Schelling's

speculative philosophy of nature. of freedom,

conceiving the world

The same reason

Fichte's " Wissenschaftslehre,"

Whitman toward

the amplification

in

consciousness.

Schelling

:

Natural science,

philosophy of science into In ScheUing's philosophy

Whitman found a support

for his justification of

Schelling's philosophy of identity, the evil in this world. originating through the tendency of combining philosophy of nature and transcendental philosophy, and of deriviug both from a common higher principle, necessarily turned to theosophy. The absolute, which Kant had declared " forbidden

and the problem of evil in the world attracted Schellunder the influence of Jacob Bohme he becomes a theosophist. If the world is to be explained out So there of God, evil also must be explained through God. must be something in God, that is not God himself, but nature in God, the unconscious in God, the unenHghtened will. This fruit,"

ing's

curiosity

;

dark principle, the natural self-will (" Eigenwille,") has become predominant in the light principle, the universal will. This predominance came into action by the creation of the personal being, that has the power of giving in to the self-will, to the It is therefore not a lack or a weakness, onset of desires. upon which the evil is based, but the freedom of man, who has only perverted the godlike principles. ^"^Prose, 98.

Since the existence

Wkiima7i and ike Germans.

JVa/t

of evil

is

not compatible with

destined by man's

own

free will

87

God's personality, evil is preand is to be finally overcome.

As we have seen above, Whitman

in

this respect goes even consequently not fully satisfied with Schelling's answer to the question what the relations

He

further than Schelling.'^"

between the suggestion far as

it

Me and of

the

answer,

is

goes) that the

gence, passion,

even

is

Not— Me

are " Schelling's answer, or (and very valuable and important, as :

same general and

particular intelli-

the

standards of right and wrong, which exist in a conscious and formulated state in man, exist in an unconscious state, or in perceptible analogies, throughout the entire universe of external Nature, in

or small, and

all its

all its

objects large

movements and processes— thus making

the impalpable human mind, and concrete nature, notwithstanding their duality and separation, convertible, and in centrality and essence one." ^^ To Hegel. Whitman ascribes a profound impulse. In Hegel's philosophy, that is, without any doubt, the most comprehensive and complete synthesis that human mind ever established, Whitman found points of contact with all the wide provinces of his own capacious mind. The personal acquaintance with the chief representative of the Hegelian movement in America. W. T. Harris, Editor oixhe Jo7irnal for Speculative Philosophy, founded in 1876,'^^ gave to Whitman's Hegelian studies a personal centre of attraction. In Harris's

Journal, translations of Hegel's works were offered, partly by the editor himself (ch. i. 2. 3. of '• Phaenomenologie des Geistes" in vol. 2, " Wissenschaft der Logik " in vol. 2.), partly by W. M. Bryant, Sue A. Longwell, F. L. Soldan, Edwin D.

Mead and sume

others (vol. 4-7, 11-13, 15-21), and we can well prethat the reading of this magazine inspired Whitman

to his

aphorism

'^^'^

^'^

•}'^^

Prose, 243. Prose, 168.

^'^ Prose,

183.

^^LoG2\e.

The author

is

indebted to Stirling

(J.

H.

)

,

Secret 0/ Hegel,

Walt Whitman and

88

the

Germans.

Roaming- in thought. (After reading Hegel), Roaming in thought over the Universe, I saw the Httle that is Good steadily hastening towards immortality,

And

the vast

merge

all

itself

that

is

called

and become

lost

I saw hastening and dead.

Evil

to

American point of view/^^ Whitman offsets the Scotchman's speculations on humanity and politics by the " far more profound " treatment of these themes by G. F. Hegel, ^^^ which puts the German in a most brilliant In criticizing Carlyle from the

May

our purposes to render in the following Whitman's conception of Hegel. In Whitman's treatment of Democratic freedom, the acquaintance with Hegel's theory of the Objective Mind or light.

Society,

it

suffice for

as he laid

Whitman

down

it

directly calls

in

Hegel

Encyclopedia^^'^ his " great

is

obvious.

authority."

For

Hegel, the mind like nature is subject to the law of development. Man's mind is made up by consciousness and freedom, but the individual consciousness finds its realization in the recognition, that others are his equal, that they too share

freedom and spirituality, that the fellow-creatures' The is the law and the limit of his own freedom. subjective mind yields to the objective mind, to Society. The bases of Society are marriage and legal punisment, for these two are the safe-guards of morality. Yet family alone is based on egoism and particularism, for it only protects indireason,

freedom

The

vidual interests.

State

is

the highest stronghold for the

good. The most perfect form of government is, however, not the Republic, for it exaggerates Because they sacrificed the the importance of the individual.

moral law,

for the idea of the

idea of the good to the individual, to family and to caste, the republics of antiquity ended in monarchies.

'^^^Prose, 163-170.

^^''Prose, 164. ^^^

Encyclopddie

,

§

482,

ff.

U^a/i

Whitman

Whitman and

the

Germans.

89

too annotates that Hegel did not " consider the

United States worthy of serious mention

". Yet he upholds that works might not inappropriately be this day " Specucollected and bound up under the conspicuous title lations for the use of North America, and Democracy there,

all

his

principal

:

with the relations of the same to metaphysics, including Lessons and Warnings (encouragements too, and of the vastest) from the Old World to the New ".'^^ It is a proof of the irony

and the ambiguity of Hegel's system, that the " Prussian State and Court philosopher " should find his chief apostles to-day in the American Republic, In Hegel's philosophy Whitman found the most substantial answer to his question as to the relation between the Me and the Not-Me, a coof history

herent metaphysical system, which, while he admits, " that the brain of the future construct

it,

any

may add

rate

beams

to,

revise

and even

forth to-day, in

its

entirely re-

entirety, illum-

inating the thought of the universe, and satisfying the mystery thereof to the human mind, with a more consoling scientific assurance than any yet." After this Whitman goes on to recount Hegel's system "a little freely " to be sure, because he considers it as " presenting the most thoroughly American points of view." According to Hegel the whole earth with its

and future

a product of Creative Thought. Even the numberless apparent failures and contradictions are held together by central unity and are but radiations of one consistent and eternal purpose. All this infinite variety of the present, past

is

development tends toward the permanent tittle and morale. As life is the incessant eflfort of the visible Universe and death only the invisible side of the same, so the tittle, so truth and health are the unseen, but immutable laws of the universe, and vice and disease, with all their perturbations, are but transient, even if ever so prevalent expressions. In this respect Whitman says of Whittier that he " stands for morality,

^^Prose, 164 note

go

U^a/i

Whitman and

the

Germans.

not in any all-accepting philosophic or Hegelian sense, but "^^^ filtered through a Puritanical or Quaker filter.

As to politics, Hegel considers not any one party or any one form of government as absolutely and exclusively true. Truth consists in the just relations of objects to each other. A majority or democracy may rule as outrageously as an oligarchy Whitman or despotism though far less likely to do so.

—

entirely overlooks Hegel's strong advocation of the

monarchy

as the normal political form. The free sovereign person of the ruler is the embodiment, the adequate expression of the

The State, unless personified in a monarch, is national idea. only an abstraction. The prince is the State made man, the depository of its power, of its political traditions, impersonal reason become personal

will.'^'^

Evil

is

either the violation of

But

the relation of subjects to each other, or of the moral law. evil, it is

the specious, the unjust, the cruel, the unnatural, although inevitable in the divine scheme, as shade

only temporary. it

as partial

and

The

to light,

is

scheme brands and warrants, although evil may

constitution of the divine

inconsistent,

have a great majority and cause great

doomed

is

to final failure, will "

merge

suffering,

itself

that

and become

it

lost

is

and

dead."^^^

Hegel's view on theology was conveyed to Whitman German Culture and Cliristi-

largely by Joseph Gost wick's anity}^^

Hegel translates theology

into

All

science.

the

apparent contradictions in the statement of the Deific nature by different ages, nations, churches are but fractional, imperIn short. fect, distorted expressions of one essential unity. analyzer overlooker thinker and that and Whitman sums up, who, by an inscrutable combination of trained wisdom and natural intuition, most fully accepts in perfect faith the moral ''

^^'Prose, 485 I'^Cp.

Weber,

p. 517.

"'/.o^ danska Caroliner ell, 72 styfwer, kommer St, saledes att kosta efter wart mynt 13 ohre wid pass. Not, I Sundet mete folket flundror, fingo och nagra knorrhanor (ett slags fisk, sir uth sasom simpor), Item 2 ell. 3 pierca en fisk spraklot ell. randog, med borst pa ryggen

torsk

Diary of Rev. Andrew

294

Rudman

om han far sticka nagon den meniskan opp och blifver dod, remedium ar at en strax ater bans lefwer ra, fisken ar stor sasom en lagom liten lake eller torsk duger eljest ata. I Helsingohr finge wi ata makrill och hwitding, begge stora och sota fiskar. I Nordsjon syntes och roda sjokalfwar ratt i en myckenhet. d. lo. Fore middag skaffandet fingo wi kanningen af Norige, winden war ost Sud ost, en god gang for oss sa temUg dock gingo wi by-de-wind, sedan blef winden S. O. en god koring med hwilken wi gingo ii mihl till dess wi fingo Jutska refwet fast, da lodade wi och fingo 25 famb. Mot midnat sprang winden i en hiskelig hastighet uti nordwast, hwilken war sa hard et det ar obeskrifweligt. Stormen ell. watnet for pa bada sidor in och syntes intet annat an hela decket war eld af den salta sion. Sa gingo wi hela natten och dagen efter d. 12 war samma storm uti hwilken wi wrakte in pa Jutland sa at wi alia twiflade om wart skepp och lif, alia woro forlossade. Mot Middagen hollo wi bon och lofwade de, fattige hwar och en. Sedan kastade wi ankar pa 1 5 fambnar, dar for oppne Sion lago och redo, d. 12. och d. 13. om morgonen lofte wi ankar och mot middagen begynte at segla at Norrige, dit wi mot middagen d. 14 kommo, och fingo dar loos och gingo sa till hambns hambnen war sa kostelig som hon nagonsin kunde wara benamd Kortesund. Foro wi sa till lands till Gastgifwaren pa Rafseaas och blefwo wal unfagnade, fingo och dar weta at Franska Caperen Johan Bart lag ifran oss yi mihl uti koa och kalf och wente war dag pa bohr, doch emedan han med oss intet hade att bestalla fruchtade wi sa honom intet. d. 15. Begynte winden blasa Nord ost, men wi kunde intet ga upp, formedels at seglen maste lappas, bramseglen aldeles nedtagas, frist watn hamtas, och annat pa skeppet

liksom giers forgiftigare an en orm, ty

med

sin borst, swaller

skulle lagas. d.

15.

Da

wi lago

i

hamnen

fingo wi

kopa atskillliga slag

Diary of Rev. Andrew

Rudman

2ig^

sasom koot (ett qwarter stor blaacktig pa ryggen sasom stromming men tjockare och bredare likt nastan sasom giers^ dock uthan fjall liksom stromming ell. laxoring.) 2 Humber, intet rat alldeles stora dock ^ aln lang eller litet mera, deras klor hade de fastbundit. 3. Blastack, stor som torsk men blasppracklog. 4. Berggylta, en fyllig fisk, stor sasom en

fisk

storbukot abbor, 5. i

Krabbor,

ell.

ell.

Sasom en

linnare

palttorskor, are wal krabbor,

skahl likson ostren.

6 Orter

eller

men rosprecklot. men runda ligga

laxoringer stora sasom

Rodsneckor, stora sason sill, men rod, sades af folket som dem hade wara sa god som lax. pari modo ac blastack och bergyltor. Landet eller siokanten war mycket bergog, och grymt at se uppa, woro dock emellan bergen liufliga patser, akrar sma och angstycken wid hwilka folket sina hus satt hafwa, husen woro sma natta och wackra. Folket som wi dar rakade allestades war godt och mycket vanligt och herbergerligt wiste och at undfagna oss med mat och dricka, det wi dem richtigt betalte ofwer och intet under. d. 16 och 17 war winden heel ostadig, regnade och mychet och blaste, men den 1 7 hela eftermiddagen war winden N, O. wi torde inte ga ut forr an wi fingo fornimma om han wille wara bestandig, och eftersasom han blaste sedan hela nattan en god kuhl gafwo wi oss herrans namn till sios, d. 18, och begynte thet klarna upp N. O. darfore gjorde wi oss hopp om stadig wind. d. 18, da wi uhr hamnen kommo och gingo for segel sago wi den Engelska flotan med then wi dock inte gjorde compagnie utan fort forom, d. 19, stod samma wind, och hade wi da om morgonen bittida Jutska refwet i kanning. Om middagen lodade wi ater och fingo afsa med litet gran sand under lodet hwaraf wi markte at wi woro refwet forbi, wi gingo det ofwer pa 30 och 35 fambnar, wadret blef hret harligt, stillade och platt af mot aftonen men mot natten begynte thet blasa S. W. darfore maste wi ga by de wind, ty the wadret war war koosa twart emot. stora sykar.

7

i

i

Diary of Rev. Andrew

296

Rudman

da wi woro pa refwet sago wi en hiskelig stor fisk sion at watnet sprutades anda skyn, nar han lat sig se uhr watnet syntes han wara stor och lang nastan som Manga andra sma springare woro framfor honom, skeppet. och emedan winden hret stilla begynte Constabelen och Botsman fiska med sina refwar, och fingo 3 stora kabbeljor. Syntes och 2 ell. 3 Seglare jamte oss. gryningen sprang winden uti Nordan, d. 20. Strax t. W, hwilken gjorde oss en god gang an S. W. och men wadret oktes sa at det war under, och medan wi gingo sida for de wind, slingrade skeppet icke battre nasten an sidst uti den forra N. W. stormen, som wi hade wid Jutland, mot aftonen lodade wi och fingo slick pa 30 fambnar hwaraf wi det 4 glaset af merkte at wi woro under Dogger bank, och daraf wi fornummo och fingo sand wi lodade nattwackten forsta d.

19,

waltra sig

i

i

i

SW

i

oss

wara pa banken,

d. 21 lodade wi och fingo 16 fm. wi woro da mitt uppa bancken, winden hade da kastat sig i waster, darfore maste wi ga nagot knappt, dock gick det brott, medan winden war foglig, och wi kunde fora wara segel. d. 22, 23, 24, gingo wi och brottades med sion, stundom W., i motwader war dock mast wastlig eller W., W. N. W., S.

och sa bortat. 24 fingo wi se Engelska flotan, med hwilken wi sokte att gora compagnie. dito sago wi huru en Fransk Capare, natten borttog en Engelsk krejare bak uti deras flotta. d.

Om

efter wi det sag gjorde wi oss redo med gewahr och lato luntan brinna i alt fall nagon skulle oss forraska. d.

25

Om

natten

kom

ett hiskeligt

wader

ifran

Sunnan

nastan battre an det wi hade under efter middagen, och blaste inte dock sig saktade refwet, Jutska

med regn och storm

om

intet

natten.

26 blef ater wastan med then wi gingo och bande ater eller fram, mot natten i sion och kommo nastan hwarken blef ater en storm med hardt regn, sa at wi hela war resa har nastan hwar dag haft regn och stygt wader, wi lago da och d.

drefwo

om

natten.

Diary of Rev. Andrew

som war Sondag, gingo wi

27

d.

ofver stag in at landet hwilket

Yarmouth och Orford

landet wid

sa langt in

kunde we wadret.

Rudman

till

Mot

samma motwader

i

war den

fjarde

gangen wi

sokte, ty fast an wi

landet at wi fingo se thet

intet

297

kommo

grumloga wattnet,

dock taga nagon landkanning

for det tiocka

aftonen efter regnet klarnade thet, da fingo wi nu alt ifran den 18 bara himmel och waten

se landet sedan wi

huru langt wi kommit, ty fast an wi skoto solens hogd sion och darefter domde at wi skulle sa omtrent wara sasom wi woro blefwo wi dock nu sa mycket mer forwissade. Vi skulle wal ga till ankars, men hollo dock radligare halla sion gingo derfore at Not, alt if. sion forsta wackten, den andra lago och drefwo. den 18 till d. 27 om aftonen sago wi intet annat an himmel och

sedt, wi

woro darfore glade

at wi fingo wist se i

;

waten.

skeppspredikan strax efter morgongebeten, kom en Fransk Capare och lade just anda at OSS, sa at kulan peep fram for stammen men wi broskade inte upp for honom utan ophissade wart skarnforsegel och gjorde d.

Forr an

27.

iag

holt

motwarn, hwar till wi alia woro hret resolwerade, da han det sag, sedan han hade efterfragat hwaden wi kommo och hwart wi skulle for han sin wag och torde inte waga kast ty han war allenast en Fregatt. d. 28. Kommo wi 5 ganger at landet mellan Orford nas och Torp nas. Hielp Gud huru tiockt det watnet war och hwad for en Fluxus et refiuxus mmHs dar war, d. e. ut loquunt OSS fardiga

Ebbe och

till

flod.

Om

natten Wille ater inte ga till ankars uthan holt sjon. rakade wi pa hallenska Fiskare flottan a 150 eller mera skepp sason iag rakna kunde, we hade nog gora innan wi kommo morgonen kommo 2 deras convojer till oss, dem igenom.

Om

den

forsta skot skarpt sa kulan hurrade

om framstammen

wi skulle braska oss det wi och gjorde och sedan han

hade

talat for

at fiska efter

han sill.

med

at

oss

wag tillika med hela flottan at Yarmouth De sade sig nu forst kommit ell. forgar

sin

i

Diary of Rev. Andrew

298

Rudman

och plagade dar liggia hela 3 manader, dicebant quoz (at) anno praterito den Franska Caparen Jean Bart hade wunnit confojerna och flottan opbrant, derfore hade de nu 6 ell 8 convojer. Not.

Uti den hiskeliga stormen

wart skepp tagit nagon laka sa

pumpen, dock sig

fast storre

i

som wi hafwa

att wi

warit hade

hwart glas maste

till

gofo. skepsfolket sig intet darwid, sagandes

fara warit,

dar de inte annat

fatt

gora an

pumpa, och anda kommit fram. lands och fingo god kanning ankar uthan med samma mot wader (som nu en lang tid hade blast) begafwo oss till sion, och ater d 29 tillbaka igen, da wi medan wadret bedarade och Ebben kom, ell strommen emot oss kastade ankar. Gud wari lof at wi en gang kommo sa nar at wi fingo kasta ankar. pa Engelska sidan, Winden war lika sasom forr, dock mot aftonen begynte blasa S. W. h'ken. for oss war ganska knapp. Wi windade ankar och gafwo oss till segels, serdeles emedan och floden da kom, gingo sa 2 ell. 2)^ mihl med floden till 28 gingo wi ater

d.

daraf,

men

till

wille inte sattja

Alborg.

om morgonen da som wi kommo mitt

Klockan

kom gingo

wi fram men ratt Emellan Orford Nes och Orford hamn da gick styrman for langt fram pa en sandor benamd Medelgrund. Folket och wi alia blef ilia till mods ty thet stufwade och stotte manga ganger och stumdon harda d.

30.

litet

stoter,

5

iag menta det skulle ga

i

floden

kras, iag flittade ratt

om

ran golf wet nar hon tog stotarna, dock efter en liten stund kommo wi uthaf sandrefwelen. Gud wari evigt i

kajutan

if

och prys. Gingo sa ett litet stycke pa 8 fambnar. dar kastade wi ankar, medan Ebbe begynte da komma och Captein for i land at skaffa sig loots. Jag gick darpa med Timbermam i watngangen och sag hwad laka skeppet hade tagit, markte at pa ett glas ell. yi tima 2^ tum watn blifwit i skeppet hwilket intet war sa onde tiender ty wi markte da wal at wi

lof

1

Rudman

Diary of Rev. Andrew

299

kunde halla lans. Mot aften kom captein om bord med lots och emedan da floden kom hissade wi segel och kommo litet stycke fram d.

30.

till

Da

Barsley

cliff,

lago sa dar ofwer natten.

wi gingo forbi Engelska wallen syntes deras

Om natten 29/30 sago wi nagra skepp med Confoi ga bort at Yarmouth at hamta stenkohl, ty dar finnes stenkohl, och annorstades uti landet Landet stod lyksom en rok, formentes wara af inte Stenkohlsroken ty de branna dar intet annat. Om thet medel grundet, dar wart skepp stotte skrifwer en Engelsk bok [There are two illegible words here. Ed.] Captein hade (fremsta bladet war borta iag fick inte weta akrar wackra liufliga och grona.

i

;

—

Autoris namn) saledes.

The Middle Ground

at

Orford Ness.

This middle ground is a bank that lieth between Orford Ness and Orford-Haven, half a mile from the shore, on which at low-water there is eighteen foot, and between it and the shore you will have five or six fathom it lies one-third of the way off to the Whiting sand. It is about half a mile in length. Between this and the Whiting there is six or seven fathom ;

water.

N. B.

Men

lotsen sade

att

wi stodo pa Whiting ty han

sundet ar djupt nog. 30. 7 bri. och 1,8 bri. Sago wi en annen med convoi som gingo efter stenkohl. d. I. Octobris klocken 6 kom floden,

sade at reddet

i

flotta

med

ater igen

hwilken wi

gafwo oss till segels, och gingo sa och kryssade samma motwader, som annu star, doch Gudi lof det ar wackert och klart wader fast det ar oss emot, klockan omtrent 9 ell. 10 fingo wi se tunnan pa Gunfleet (en sand bank som sa hether) och sedan da Ebbe kom satte wi ankar wid andra sidan af samma bank, wid Spits Tunnan dock langt ifran, pa fambnar, Hwilka 11 fambnar sedan nar Ebbe utflodde minskades sa mycket at wi intet hade mer an 7 fambnar. i

1

—

Diary of Rev. Andrew

300

Rudman

kommo

nagot forbi Gunfleets buoy (d. e. Gunflits tunna) sago wi ofwan wattnet sta en mast med meessen na. Sades wara ett skepp som pa Banken blifwit. d. 2. Octobris klockan 7 om morgonen nar floden kom gingo wi ater till wags, foro da forbi Spits buoy, och sedan wid pass klockan 10 Tunnan wid Middle grund, hwar gent emot syntes Whittaker beacon (en stor och hog stang, hwit wid watnet och ofwerst men swart mitt uti), gingo sa litet till wi fingo 6^ fambn, da frucktan for Middle grund, som ligger dar strax utmed gingo of. stag och loverade sa till dess wi kommo in mot Shoal beacon (en stor stake till grundsmarke) dar kom Ebbe emot oss och efter dar inte war godt att Hggia Sedan for ankar gingo wi litet battre ned och kastade ankar. winden wi hade skaffat klockan omtrent 2 efter middag blef O. S. O. wi lyftade ankar och seglade mot Ebbe, och krallade Gingo sa forbi Shoe beacon och kommo in mot sa litet fram (en tunna ell. stang som sa heter) lade thar ankar. tayle Black d. 2. Syntes pa middle grund och en mast af en forgangen d.

I.

Octobris da wi

i

;

,

farkost.

Not.

annu

star

samma sunnan

wind, doch

Gudi

lof

han

ar

och wacker at strommen kan fora oss braf fort. mager, Ater motte wi i dag en stenkohls flotta. Twert emot Shoe beacon lag en bank som heter Mouhl, emellan hwilka bankar kan wara intet stort mer an ett godt bysseskott, dar som Farwattnet ar. Pa Mouhlen syntes en mast sta sades wara af ett skepp son dar forgats. Dar gent emot ofwan Shoe beacon syntes ligga sason en swart tunna, sades och wara ett forggangit skepp. Not. Wart Skepp Palmbom hade om bord sin last i jern liuflig

och litet massing lib. Skepp. 3887

4

7.

Derfore lopp frackten emellan Stock-

holm ock London sasom wi utraknade 782 pund, 4

skill.,

rl47

71^^

pene.

da wi om aftonen kastade ankar blef thet for oss och skeppet begynte at drifwa in at andra banken, wi

d. 2,

oklart,

Diary of Rev. Andrew

Rudman

3°^

raddnaga, kastade, uth thet andra ankaret och som ther af blef oklart, at bojan hade fastnat in under skeppet uti den refwan som det fick nar thet Wi hade stotte, ty da stottes ett stort stycke bort fran rodret. nog gora blef dock alt klart Gudi lof. men bojan satt dock allt

woro

alle ater

i

wiiidade upp thet forra

fast.

kom

klockan 8-9 begafvo wi oss ater till segels gingo forby Black tayle, hwar gent emot syntes en tunna pa Oare edge bank. Och emeden winden blef hret stilla och stormen forde oss for nar banken maste wi kasta d. 3.

nar floden

Sedan wi hade skaffat begynte winden litet mer blasa, gingo sa battre, forby Noure tunna uthanfor Isle of Sheppey och sa fort till Lee, hwilket war ett wackert land at pase, dar mitt mot ligger en bank bend. Middleground hwarpa war och en tunna, den wi lemnade, om Styrbord, ell, hogra sidan om skeppet, och lade sa ankar wid Lee. d. 3. da wi skaffade kom till oss om bord en Swensk man at oss pahelsa ifran den Engelska flottan som dar lag, bnd. Johan Nopp, en god Swensk, som och i tre ahr warit uthe ankar.

ifran Swerige. I

riveret hwilket

bada sidor

ell.

besgyner dar

ifran

man

ser landet

wid Lee, lago allenast skepp och

pa

farkoster,

ibland hwilka somliga wille uppfore och sonliga uthfore. d.

4.

Lyfte wi

ankar men

kommo

inte

langre

med

strommen an till Hope, ty winden blef sa stilla at intet rordes nn fjader pa wattnet, sa att den dagen kunde hafwa passerat for en wacker sommardag, men mot natten sprang winden till

NW.

och blef en hard storm af med regn och slagg. som war den 17 Dom. post trin't. horde wi larkjan liufligen siunga hvilket sa sent inte sker i Swerige, wadret war och heel warmt. Sondag aftonen omtalade lotzen at for 12 ell. 14 degar hade the sett en hvalfish som pa grundet drifwit och sedan inty tadan kommit, och sa blifwit dar dod, langden war d. 4,

Om

Diary of Rev. Andrew ^Rudman

302

bredden ofver ryggen 6 foot. Wi kunde inte annat an det war den samma som wi sago sion d. i8, 7 bri. d. 5. I samma regn och blast lato wi med floden drifwain Blockhusen, dar kastade wi till Gravesand, strax nedan om ankar och satte den H. Styrmanen Mr. John Lee som oss pa grundet satte, pa landet. d. 5. Nar wi kommo till Blockhusen kom Besokaren om 1

8 foot,

tro

i

Bord.

Kommo

wi ater langre fram med floden till Longom aftonen satte oss till lands till Blackwald (forstaden af London) och woro ofwer natten Stockholms d. 6.

reeds hwarifran wi

i

herberge.

Gud wari ewinnerlig lof d. 6. Kommo wi till lands. sa nadeligen oss pa resan uppehallit hafwer, och nu halsan och walstand till lands forhielpt. d. 7.

Om

som med

morgonen motte wi H. Auren och sedan om

aftonen efter Master Oriots ledsagande gingo till Commissions Sekreteraren af SwerigeH. Leioncrona hvilken lofvadeval om vart varf bestalla.

Fick iag tala med Messrs. Majer & Brenberg till hvilken wi hade war vexel a 180 pund Sterling, a 25 B. K. pundet gor 4500 Bkt. Wexelrewersen steg och steg sedan alt hogre att han blef till 28. d. 9. Betalte iag Captein for just 9 weckor, som iag pa skeppet ifran Stockholm till London warit a ducat om weckan 19 RB och 2 RB till de fattige, dem han och emottog, hwilka iag lofwade (det alia som pa skeppet woro och efter sitt rad gjorde) da vi woro i lifTaran in under Jutland. London ibland andra wanner och Befordrare, bor H. I d. 8.

Oriot serdeles nammas ty han bestallte om mast alt det vi af noden hade. Talade med Redarena pa skeppet halp oss at kopa de oss nodiga ting etc. Whar passage med sitt tillkehor kostade oss 60 pund forutan 7 pund for gossen Jonas och 6 pund Sterling for And. Prints den anteligen bonfalte at folja med.

Diary of Rev. "Andrew

Tingade

d. 9.

the royal exchange

Rudman

303

logement hos Mr. Cheestrax utmed (Excambium regium, pa Tyska kallade the

vi oss

honom Borsen, thet ar ett stort hus dar alia kopman komma samman emellan 2 och 3 och dar talas vid.) 1

d. 10. Flyttade vi d.

1 1

.

Woro

wi

i

i

qvarteret.

ibland annat sag iag och

och af

kyrkor at se Gudstiensten, Franska kyrkian at prasten stod

ateskilliga i

med peruk och hatten pa. d. 12. Woro wi till maltid

hos commissions Sekreteraren

Swerige H. Lejoncrona.

hem till min K. moder uti Mr. Bremors couvert pa Amsterdam och Stockholm. Dagarna dar efter gingo wi op dageligen afwacktade d. 13.

Skref bref

swar, gorande H. Oriot sin hogsta

om

flyt

jemte H. Sekreteraren

var resa. d. 17.

Pick bref

d. 20.

Begynte iag

ifran

H. Johan Thelin af det 11, 7 bri. nagot sink i hufwudet och

blifva

brostet.

Maste iag hallas wid sangen, skickade strax efter en mig hafva en feber, och cachexiam i heela kroppen, lag sa under hans kur. d. 27. Matte iag hafva skrifvit till min K moder. See d. [This entry was made in March, but under this 6 Marty. date.— Ed.] d. 29. War My Lords day, eller den dagen, da en ny borgmastare utwaldes. Hwilket skedde med stort shers och pomp. Kastades och sa mycket raketer och swarmare (Squibs and Serpents) at en Menniska tankte det skuUe alldrig d. 25.

Doctare, hvilken sade

ga wahl. November. Fyrades koningens fodelses dag. giordes Tacksagelse for det beskydd Gud dem giorde, da de pawiske pa den dagen Ao. hade arnat lata springa Parlamentet och hela staden. d. 8. War iag danska kyrkia, hwarest aftonsangen, d. 4.

d.

5.

.

i

Diary of Rev. Andrew

304

Dean

prasten eller

Rudman

efter textens skriftande

mast ga under,

af

orsak at hans nasa begynte alt for mycket at bloda. d. 10. Skref iag till post nastaren i Gotheborg H. Johan Thelin och uti hans couvert till min K moder, Mag. Argill, Bror. Niels,

Mr. Olof

M, Weslander, M. Auriwillig, Morbror

Hagman, H. Wistrom och H. Johan

gick franko sitt in uti

burg.

Vid

Hamburg

Gust,

d. 2

for 3 skilling.

Rudbeck

till

Uppsal.

Jeder, brefvet

H. Bjorck lade och

Franko

till

Ham-

Marty.

Invigdes den nya Norska kyrkian

d. 15.

predikan,

till

till

Stockholm

i

med boner och

som mest dar pa gick uth, uplastes ps. 24. dag, som war Dnica. 23 post Trinit, maste

Samma

mig inne och hade da swara kanningar hielpe mig for min Frelsares Jesu Christi Gud halla

af

iag

sjukdomen.

skull

!

Amen.

Fingo wi svar pa Borsen af H. Lejoncrona, at hans till war resa, dock nu sedermera samtyckt och latit ga befallning at wi och wara saker skola passera fritt, Gudi wari evinnerlig lof och prys. Men sedan d 30 Nov. fingo vi hora at Parlamentet emotsagt det senare ell. wara bookers frippasserande utan Toll, maste wi darfore for dem tulla, dock hielper det intet. Gud hielpe oss anda fort. Samma dag fingo wi fornimma at det skeppet wi woro a made at ga med war af de Franske borttagit. O. H. Gud huru forer du dine underligen. Men sedermera finge vi vissa tyender at det warit en hiskelig hard storm och miste forutan annat jamval rodret, bUfvit sed an drifvit ell. huru det kunnat styrt till Portugall, dar det sed an lagades ater till. d. 20. Reste Mr. Wibhem (?) bort. Samma dag woro wi uppe uti monumentet och sago kring hela staden, kunde dock inte se honom all, fast an det war heel lius och klar dag formedefs roken af sten kohlen then upgick liksom en tiockast swart dimba ell. skjy. d. 27. Som war 24 trinit woro wi hos Prints Georgs Prast Mr. Mencken, sedan wi hort hans predikan for Printsen. d. 16.

Magst. forst liksom nekat

i

Diary of Rev. Andrew

Rudman

305

Not. Printsen ar konungens broder, sasom och war Sahl drottnings, har d. 29.

till

Woro

gemal Kong Jacobs den fordrefnes

wi

maltids hos

till

Danska

prasten.

dotter.

Mag.

Iwar Brink,

December woro wi hos Governeuren Penn, och talade med honom. Han utlet sig till all bewagenhet och utlofvade oss sin protection, gaf oss och manga goda admond.

2.

hum

wi dar skulle oss stalla och atbara, lofvade och recommendation till sin undergoverneur, Gudi wari

itioner,

en

evinnerlig

mest

lof,

som

emot oss som hafva

bojer deras sinnen

at saja.

maltids hos Mag. Meckens.

d. 8.

till

d. 9.

Fingo wi uth kona Williams pass

for oss

till

Penn-

sylvania, nvar af detta ar extra ctet. L. S.

L. S.

Charta

sigill.

William R.

To tains,

all our Admirals, Vice-admirals, Commanders, CapGovernours, Major Sheriffs, Justice of the Peace, Con-

Customes Comptrollers, Searchers and all others whom These are to will and require you to permit and suffer the bearers here of Andreas Rudman, Ericus Biorck and Jonas Auren, with their goods and necessaries, freely and quietly to embark at any port of this, our kingdom, and pass over to Pennsylvania, in the West Indies, without any lett, hindarence or molestation whatsoever. Given at our court at Kensington the 2 2d day of Novem-

stables, it

may

concern, Greeting

ber, 1696, in the eighth

By

his Majestie's

:

year of our reign.

command. Will. Trumbull.

Not. Alt ifran d.

i.

Dec.

warit en skarp kolk och frost regn.

Det war

lustigt at see

frusne pa gatora,

men

alt in

men

till

d. 1 2

d. 12

eidem har har

resolverades den

med

uppa huru Engelsmannen gingo mig braf med min wargskins

lag stod

3o6

Diary of Rev. Andrew

iacka, allenast

war det warsta

uerligt kalt,

ty

Rudman

logement war continhvad spiall ar eller det

at wart

har weta de intet

igenskiuta. d. 1 8. Xbri skref iag till Stockholm till kongl. Secretereren Walb. H. Samuel Akerhielm in uti H. Bernts couvert och till Gefle till min moder in uti H. Oriots couvert.

K

Woro wi pa Custom

huset och angafvo deaf Kongl. Magt. af Swerige ofverskickade bocker, for 60 pund, gifvande dar pa var Eed. Tull dar af lopp. d. 24.

Januarius Ao. 1697. d. I Jan. skref iag till Swerige till Archiebiskopen, Prof. Arrhenig, facultatem philosophicam Uppsaliensem och Professor Lagerloof. It. Prof. Liung.

Desse bref aro framokommne. Vi maste icke allenast tulla for de af kongl. Magst forarade bocker uthan och landfora alia vara saker och for deras utforsel tulla, icke uthan ett hiskeligt loop och ran, det Not. d. 2 Martii.

d. II.

war

ett farligt

beswar.

Samma dag

fingo wi bod att skeppet war redo, och ga pa Custum huset och bestalla om wara saker, gingo sa dyt och medh stort beswar och loop genom Mr. Oriots Tienare Mestr. Henries det utrattade d 11, 12 och d 13 pa hwilken ell. d 13 som war tiugonde dag juul wi lato wara kistor och klader foras pa skeppet, som lag wid Blackwall d.

1 1

at wi skulle

benemd d.

Jeffries. II.

Gothfried

Skeppet hete ell.

Gottfrid.

Jeffries hvilket ar

Captains

namn

sa mycket

som

ar William Cooper, det

34 stycken. ett stort och wackert skepp. lycka och walsignelse.

forer

Gud

gifve

d. 22 Bod Capn. Hogen oss farwal, dito talade wi med en Engelsman bend. James Dragcott till then wi lofwade

skrifva stallandes utanskriften saledes, Mr.

Joseph Flightes

Tobaconer near the Royal Exchange in London. d. 24. och 35, 26, 27, war en hard frost, serdeles d 25 som

Diary of Rev. Andrew

Rudman

307

Pauli dag, som har i England intet helig halles, sason alle andre Apostle dagar, Kolden resolverades d 29 uti regn och towader, sa at watnet lopp som strommar nedfor gatorna, Hade den frosten inte kommit hade wi d 27 farit med Captein

cm

bord.

30 Jan. holtes helig har i London at begrata den synden de pa Kong Carl I giort hade och bedia Gud om straf d.

afwandande men Presbyterianerne hollo honom intet helig. Mag. Ivarg Brinck Pastor Eccia, Dano-Norwegica hade till text. Deut 21. v. 8 och applicerade tydel. och wahl till det kongamordet. ;

Februarius. d.

3

om

Febr. finge wi orders af Capt. at d 4

morg.

kl.

till Gravesand om bord. Dito. min Hojtde. K moder Gefle. Bror Niels, Magister Holmberg, H. Johan Jeder, Magnus Weslander, alia desse bref lago in uti K. moders couvert. Morbror Heggeby, H. Anders Braun, Morbror Stockholm Olof Hagman Kyrkioherden Barnhuset Stockholm H. Anders Hagberg, och bans mag Mag. Erig Marten Falek, och in uti bans couvert till H. Christian Fors. Wynblad och jungf. B. Modera Wyborg. It. H. Carl

med

mellan 6 och 7

Samma dag

skref

tyden ga

till

i

i

i

i

i

i

Wystrom

uti

H. Blocks

bref.

Batalte lag for logementet a 4 Not. Alia brefwen skickades in uti d.

3.

shill.

om

veckan.

Morbrors couvert Stockholm forutan det till Mr. Wystrom och lofwandes Mr. Bremer at da han med Guds hielp till Stockholm framkommen, egenhandigt dem lefvrera. Wi giorde oss saledes om aftonen fardiga, sedan wi Capt. betalt war passage 8 pund personen ech 6 for Jonas sa at det steg in alles 30 pund Sterling ell. 120 Crownes gor Koppwt. pundet 120 i

i

...

28

960 24 3360

B koppwt.

3o8

Diary of Rev. Andrew Rudman

Begofvo OSS Herrans namn om bord, framkommo Gravesand om aftonen, ty wi hunno inte koma under med en flod, af orsak for oss nagot drojdes innan wi kommo uth, ty wi kommo inte fran London for an efter klock 8 om morgonen. Nar wi kommo om bord kunde vi inte dar blifva ofver natten ty alt ting war uti disorder, wore och sa manga passagierer ell. ofver 50 at wi da inte kunde komma i skich, foro derfore till Gravesand och lago dar ofver natten. d. 4. Fem Engelska praster wore och om bord som skulle ga till Maryland, som ligger just wid Pensylvania, alia ogifta undantagandes en af them hwilkens hustro dock inte med war, af orsak at hon var med barn, och snart fullgagen, hon wantades sedan efter. d. 4.

i

till

om bord och gingo med floden 2 ell 3 mihl ty winden war oss hardt amot ell. fult ostan. d. 5. I Gravesand maste wi gifwa en shilling for hwar sang, det annat ar an gifwa 3 ore koppwt. gastgifwaregarderna Swerige, och at vi foro om bord dagen efter maste vi gifva 8 peney, fast det inte war mer an twa stenkast. d. 6. continuerade samma motwader N. O. och war ett fult uhrwader och mycket kalt, min pals giorde mig gott. Mot aftonen kom Waterman om bord ifran London med pgr. at H. Aureen med honom for iag till Gravesand, och kopte dar nagra sma saker blef dar ofver natten. d. 6. Foro H. Biorck och H. Auren till lands at kopa oss d. 5 foro wi

i

i

brod och dricka, ty har pa skeppet fa vi for wara pngr. inte mer an en gang mat om dagen ell. arter och salt kott och det litet

nog, de gifwa oss brod det de kalla biskett, i en liten 1 5 personer, sa mycket iag kan kopa i Swerige for 2 3 ohre koppwt. Bisketts ore sma tunna kakor, sa wida

korg, for ell.

som en pricka som ligger pa tenntallrickorna hos oss sa tunna som wast wetebrod. d. 7. foro wi om morgon om bord och lyfte ankar, gingo sa litet fram, men kunde intet komma langt, medan wattnet

Diary of Rev. Andrew

Rudman

309

lopp sa ut at skeppet intet kunde ga langre, lago sa dar den natten. ell. W. S. gingo vvi ater litet. gingo wi till segels och kommo sa mot Soolsattningen Deelen strax nedanfor Downs, wadret begynte och blef alt

med samma wind

d. 8.

d. 9.

till

klart.

Not. desse dagar bar warit ratt en kalt wader och sasom

Swerige kyndelsmassuhren. war hela skeppet ofver rimot, hwaraf iag kunde sluta huru kalt det skulle wara Swerige. d. 12. Skref iag ifran Deal hwarest iag land war till Mr. Oriot, Archibiskopen och min K. moder. i land drojde iag till, d. 15 och war i medler tid en tamlig blast och kalt wader. d. T 5 gick 5 orlog skepp ut ifran Downes tillika med hela Westindiska flotan som war sinnad at ga till Bardoes och de platser men medan winden mot natten kastade sig ut SW. kommo de dagen efter tillbaka till oss igan. och wred wadret sig mer och mer emot sa at det blef omsider heel S. och S. t. W. och blaste natten mot d. 17 tamligen hardt. sasom och hela wi kalla

i

d. 10.

i

i

1

d. 17. februari. d.

han

15

af ett

Kom

war Commandeur till Dounes och d. 17 skot stycke, lat 2 flaggor bak uti waja och gjorde last

mers och Cryss segel till tecken at de skulle komma till honom om bord och taga orders at segla det wi och giorde, faende orders at ga till vags med honom det forsta winden wille blasa god for oss sa at wi maste ga med honom, fast an var capetein inte annu ar om bord (wi hafva fatt bref af honom at han om Thorsdagen ell. d. 18 will komma, eljest om han inte kommer och wi fa wind sa far han lof och danka efter landwagen till Portsmouth, men han kom dock om bord om sitt

aftonen. d. 21.

Som war

Dnica. post

trinit. efter

middagen gick

men kom inte langre an nagra byss skott, och ankar men dagen darefter gick han likwal uth,

ater flottan uth,

maste kasta wadret war O.

S.

O. mot aftonen blef det S och holt sa uth

Diary of Rev. Andrew

3IO

Rudmnn

wexandes mer och mer. War Commandeur lag stilla och wantade proviant ifran London och kunde wi derfore inte ga uth, kunde ej eller for motwadret. ;

och 23 horde wi att stycken lossades det ene after det andra, fingo sedan hora d. 24, at Capt. Bart hade tagit ett Engelskt orlog skepp a 80 stycken efter 2 dagar facktande. d. 24 war var Capt. om bord hos Commandeuren och fick orders at med forsta god wind segla ned till Portsmouth hwarest han wille sig proviantera, och inte langre vanta efter d. 2 2

prov.

London.

ifn.

d.

Sunnan blasa upp, ty dagarna till och somliga stunder slatt inte wader och

24 Begynte ater

forne war

atskllligt

halt sa ut d. 25, 26, 27, 28, sa att

wind haft

ifran

syderlig wind.

nu

i

3

weckor

vi idel contraire

SW. och Wast S. Wast, alt Gud wande honom oss till godo for Jesu

sunnan, sydsydost,

Christi skull.

Martins. d.

I

Martii fick war

Commandeur

sin proviant

om

bord.

war thet siette iag till iag kom England) hem till mink sedan till henne skrifwit moder uti H. Biorcks couvert till Gostaf Rudbeck. d. 2. Martii fick H. E. Biorck bref ifran Postmastaren H. Gostaf Rudbeck med kunsk at wara bref alia af d. i. Jan are It. alia H. Biorcks alt. till No. 17 hwar ricktigt framkomna. af iag och slot at mitt bref till H. Johan Thelin och de alia in uti hans af d 10 Nov. 1696 woro och framkomna, ty med dem d. 2

martii skref lag ater bref (hwilket

folgde H. Biorcks bref No. d.

I.

2.

3.

Martii

12.

war anda samma wind och tockenfult

dystert wader. d.

5.

d.

5.

sasom

Wart en hard Sunnan Storm. Inkom till oss den Engelska

de kallade,

den Turkiska, 72

fiottan fran Strati

segel, laddens silke

ell.

och

hamnen lopp ett orlog skepp wid sin inkomst, pa ett annat som lag for ankar och brot twart af sprotet, stammen och alt forredskapet, hwar af det sedan knifwot och siden, etc. in

i

Diary of Rev. Andrew skallat ut.

Men ymkeligare war

Rudman

311

at see uppa, att ett vackert

skepp lopp en banck Goodwin bend. War Commandeur utsande sin bat dem at liielpa men stormen var sa hard, de kunde ej eller torde komma till dem, mot aftonen sasom och hela natten kunde wi se huru de lossade stycken (ty wi kunde inte hora smellen for stormen utan allenast se elden) till tecken at de woro i hogsta nod och hielp behofdes. dagen efter fingo till lands i den lilla wi weta at 8 ell. 9 men woro kommne baten, men alia de andra som woro ofwer 100 sialar woro uti den stora baten, och eljest omkommo. Ibland Officererne war allene Salverad Capteins son, hwilken iag sedan med de andre sag uti Deal icke utan stor medymkan. Sonen lofvade den som ville fresta pa at sakja (?) hans fader om han wori lift

stort

i

salvera 100

pund men ingen torde waga

sitt lif for

penningarna.

Gud bevara oss ifran en sadan nod. d. 6, sago vi litet kvar af skeppet men d. 7 och 8 als inte. d. 6. Skref iag till London till Mester Christian pa Coffee

Mag

Ivarus Brinck. dito fick iag iag mot aftonen for till hvilken fornimma af H. Biorck Upsala lag att lands, och uti hans bref det for honom dar ifn. Gustaf Rudbeck har sant et mitt bref till Gefle till mink,

huset, Doct.

Langhans och

med

Moder d 24 Nov. 1696 och hvad dato iag det skref finner iag inte, utan iag menar mig hafva skrifvit strax iag begynte blifva sink, men af hufvudwerken och bekymmer bortglomt det annotera, och emedan iag sedan af H. B. Ephemeridi till G. Rudbeck war skrifvit d 27 fornam at hans bref. No. Octob. 1696. beslot iag at iag da nagra fa ord inlagt om min 1 1

siukdom. wi woro i Deal, logerade wi hos en Swensk skomakare fodd pa Gottland benambt d. 8 Blef winden N. och omsider N. O. och Oster, derfore foro vi med Capt. om bord, windade ankar och gafvo oss i d. 6.

Da

Herrans namn kl. 1 till wags, gick sa nagot fram. d. 9. lugnade wadret bort, sa at wi mot aftonen maste kasta ankar wid Beachy, mot midnatt da strommen kom med 1

)

Diary of Rev. Andrew

312

OSS loste wi ankar och kralde

med

Rudman

da floden mot oss kastade wi ater ankar, ater med strommen det

kom

floden fram

litet,

optog. lo

d.

kunde an

ett

Formiddagen war en tiock dimma sa at vi intet woro inte langre ifran hwarandra

se nagot skepp, fast wi

byssskot, ty wi horde deras klockor

med mosquetter

;

wi gofvo hvarannan

middagen klarnade

thet op da woro vi just hart wid hvar andra. Watnet war hela dagen sa stilla at det war under, wi gingo likval med segel sa mycket wi kunde till klock. 5, da kom stromen mott oss och vi maste falla ankaret. Mot midnat gingo wi ater med floden ett stycke. d. II. War formiddagen wacker och tamlig klar men efter middagen begynte thet blifva dimbogt ater igen, dock det basta for oss at wattnet war sa stilla och ratt lungt att wa hvar flod kunde litet avancera, mot oftonen war iag op hos Capt. och spelade for hans fru efter deras begar uppa mitt

tecken

spinnet, tillika

med H.

efter

;

Biorck.

samma motwind, war och en regnaktig morgon, wi hade da sa widt kommit at wi om morgonen hade On Wight i siktet wid pas 6 mihl ell. i Swensk mihl. Winden begynte blasa opp. S. W. och wi gingo och loverade, nar wi kommo opp uti winden, lato wi ga pa andra bogen ath On, in at Portsmouth och kom wahl under On mot aftonen och d.

1

2.

continuerade

kastade ankar. d. 13 begynte blasa Nordan och N. O. en god wind for oss men wi kunde inte komma uth emedan Commandeuren och war Capitein hade nagot att bestalla Portsmouth. land pa On Wight efter friskt watn, d. 13. Foro wi men kunde inte komma tadan for strommens och harda vadret forr an vi d 14 fingo andra skepsbaten till hielp. i

i

d.

14.

Gingo wi

till

segels

an winden kastade sig utkastandes wara 2 ankar.

forr

i

men kommo

inte langt bort

Soder och wi maste

(To be Continued.

tillbaka igan,

T

c